Sex former av diskriminering (lättläst)

1. Direkt diskriminering

Det kallas för direkt diskriminering
om du behandlas sämre
än någon annan skulle behandlas i en situation,
som liknar din situation.

För att det ska räknas som diskriminering
måste sättet du behandlas på
ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Du kanske behandlas sämre
på grund av ditt kön,
eller på grund av
könsöverskridande identitet eller uttryck.

Du kanske behandlas sämre
på grund av etnisk tillhörighet
eller på grund av din tro.

Du kanske behandlas sämre
på grund av en funktionsnedsättning
din sexuella läggning
eller din ålder.

2. Indirekt diskriminering

Det kallas för indirekt diskriminering
om du behandlas sämre
än någon annan skulle behandlas i en jämförbar situation,
för att man använder en regel
som verkar rättvis,
men som blir orättvis när man använder den.

Regeln kanske är dålig för dig
för att du är man eller kvinna
eller för att du har en viss könsidentitet eller könsuttryck.

Regeln kanske är dålig för dig
för att du har en viss etnisk tillhörighet eller tro
Regeln kanske är dålig för dig
för att du har en viss funktionsnedsättning,
en viss sexuell läggning eller ålder.

Om regeln måste finnas, så är det inte diskriminering.
Regler som måste finnas är till exempel
regler som gör att det är säkert i trafiken.

3. Bristande tillgänglighet

Bristande tillgänglighet är
när en person med funktionsnedsättning
inte kan göra något
som andra kan göra
för att det finns hinder i en verksamhet.

Sjukhus, skolor och restauranger är exempel på verksamheter.

Om det finns hinder behövs åtgärder och
saker för att ta bort hindren.

Lagen beskriver bristande tillgänglighet så här:
Om en verksamhet inte gör tillräckligt
för att en person med funktionsnedsättning
ska komma i en jämförbar situation
som en annan person,
så är tillgängligheten för dålig.
Den brister.

Du har rätt att ställa krav på tillgänglighet
till exempel på restauranger, i butiker,
inom utbildning, arbete och sjukvård.

En verksamhet måste inte göra allt
för att den ska bli tillgänglig.
Den måste göra tillräckligt.
I lagen kallas det för att göra
skäliga åtgärder.

Vad är skäliga åtgärder?
Lagen bestämmer att en verksamhet
måste göra skäliga åtgärder
för att förbättra tillgängligheten.

Skäliga åtgärder betyder att en verksamhet
måste göra tillräckligt för att förbättra
tillgängligheten för en person.
Men den måste inte göra allt.

Andra lagar bestämmer vad som är tillräckligt
Olika lagar bestämmer
vad som är tillräckliga och skäliga åtgärder.
Arbetsmiljölagen gäller på jobbet.
Skollagen gäller för skolan.
Skolan är också en arbetsplats.
Därför gäller arbetsmiljölagen även för skolan.

Plan- och bygglagen gäller för hus.
Om ett krav inte står med i någon lag
behöver den som är chef
bara göra små saker
som är enkelt och billigt.

För att veta om verksamheten behöver förbättra tillgängligheten
genom att fixa olika saker
är det också viktigt att relationen mellan dig och verksamheten är
omfattande och bestående.
Det kan till exempel betyda:
Går du ofta dit och har du gjort det sedan länge?
Om du går till en affär för första gången
är det inte säkert att de måste fixa saker.

Om det blir för dyrt eller väldigt krångligt att fixa
spelar också roll.

Lagen bedömer också andra saker,
till exempel vilken nytta du får av att fixa saken.

Exempel på åtgärder för tillgänglighet
Lagen beskriver att verksamheter
måste göra skäliga åtgärder.

Att ta bort trösklar
kan vara en sådan skälig åtgärd.
Att läsa upp en meny på restaurang.
kan också vara det.

Det kan också vara att fixa fram de hjälpmedel
som någon behöver
för att kunna delta
i skolan eller på jobbet.

Om du ska köpa biljetter
men inte kan läsa på tågstationens skärmar
så kan det vara bristande tillgänglighet.
Om det är bristande tillgänglighet
behöver stationen göra att det blir bättre.
Då behöver stationen fixa så att
du kan köpa biljett på annat sätt.

Alla behöver inte vara tillgängliga
En hyresvärd behöver inte fixa saker
för att det ska bli bättre för dem som bor i huset.

Privatpersoner som säljer varor och tjänster
behöver inte heller fixa saker
för att en person med funktionsnedsättning
ska kunna handla deras saker.

En privatperson kan till exempel vara
någon som säljer en TV hen har haft
hemma hos sig.

Ladda ner vårt faktablad om bristande tillgänglighet Pdf, 125.7 kB.

4. Trakasserier

Att trakassera är att behandla någon illa.
Att trakassera kan vara att kalla dig
för något du inte tycker om
eller att skämta på ett obehagligt sätt.
Trakasserier är förbjudna om de beror på:

1. Kön
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
3. Etnisk tillhörighet
4. Religion eller annan tro
5. Funktionsnedsättning
6. Sexuell läggning
7. Ålder

Dessa sju saker är diskrimineringsgrunder
som finns i lagen.

Vad betyder diskrimineringsgrunder?

Trakasserier kan vara att någon pratar
om en grupp människor som inte känns bra.
Till exempel att kvinnor eller homosexuella
eller somalier är på ett speciellt vis.
Trakasserier kan också vara
om någon kallar dig fula ord
som gör dig ledsen
om din hudfärg
om dit kön
om din funktionsnedsättning
om din religion
eller om din ålder

Trakasserier gör att en person känner sig ledsen,
hotad eller dåligt behandlad.

5. Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara sexuella.
De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan vara att någon tar på din kropp,
fast du inte vill,
eller att någon säger att hon eller han vill ligga med dig,
fast du inte vill.

Det kan vara att visa dig sexuella bilder,
som du inte vill se.
Det kan också vara att skämta om sex
på ett sätt du inte tycker om.

Det är olika vad människor
tycker är trakasserier.
Det är du som blir trakasserad som bestämmer
om det är okej eller inte.

Det är viktigt att du berättar för den som trakasserar
att han eller hon ska sluta.

Säg stopp!
Ibland beter sig människor så illa
att lagen inte kräver
att den som trakasseras behöver säga stopp

6. Instruktioner att diskriminera

En instruktion är att bestämma vad någon ska göra.
Om en arbetsgivare säger till sina anställda
att diskriminera dig,
så kallas det för instruktion att diskriminera.
Det är förbjudet.

Det är också förbjudet att ge instruktion om att diskriminera
till ett företag, som ska göra ett uppdrag,
till exempel anställa personal.

Instruktionen kan till exempel vara
att bara intervjua arbetssökande med svenska namn,
att någon som är homosexuell inte ska få äta på restaurangen
att en kvinna i rullstol inte ska få komma in i affären.

Den som säger till någon annan att diskriminera
gör ett lagbrott.