Socialnämnden i Uppsala kommun polisanmälde föräldrar för misstänkt könsstympning

Händelsen enligt anmälan

När flickan och hennes pappa var på ett rutinbesök på BVC berättade pappan för distriktssköterskan att flickan skulle resa utomlands med sin moster under sommaren för att besöka några släktingar. Distriktssköterskan misstänkte att då att flickan skulle könsstympas under resan och gjorde en anmälan till socialnämnden i Uppsala.

Socialnämnden gjorde en utredning som bland annat bestod av ett möte med föräldrarna. Efter en tids handläggning på gjordes en polisanmälan om misstänkt könsstympning.

Följden av socialtjänstens polisanmälan blev att flickan utan förvarning hämtades av polis i skolan och fördes till sjukhus där hon mot sin vilja tvingades genomgå en gynekologisk undersökning. Den visade att flickan inte blivit könsstympad och polisen lade därför ner sin förundersökning.

Stämning

Den tidigare myndigheten Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (Omed), och senare även DO, menade bland annat att Socialnämnden, efter distriktssköterskans anmälan, hade inlett en utredning som endast hade sin grund i familjens etniska tillhörighet. Socialnämnden hade inte inhämtat något underlag för en förhandsbedömning, utan inledde direkt en utredning. Omed stämde därför Uppsala kommun.

21 april 2010: Tingsrättsdom

Tingsrätten delade DO:s uppfattning att enbart familjens etniska tillhörighet hade genomsyrat kommunens hela handläggning av ärendet. Eftersom socialtjänsten inte hade haft andra skäl för misstanken om könsstympning än föräldrarnas etniska tillhörighet hade Uppsala kommun utsatt familjen för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, konstaterar tingsrätten. Tingsrätten ansåg att kommunen inte skulle ha polisanmält föräldrar med svensk etnisk tillhörighet på ett lika bristfälligt underlag.

Domen har vunnit laga kraft

Högsta domstolen (och tidigare även hovrätten) beslöt att inte pröva tingsrättens dom, därmed vinner domen laga kraft.