Publikationer

Rapporten redogör för DO:s iakttagelser av utvecklingen under de 25 år som passerat efter ratificeringen av minoritetskonventionerna. I rapporten lämnas även rekommendationer med förslag på åtgärder för att motverka diskriminering av människor som tillhör de nationella minoriteterna och för att öka de nationella minoriteternas tillgång till rättigheterna enligt minoritetskonventionerna. Rapporten utgår ifrån DO:s uppdrag och Sveriges förpliktelser enligt minoritetskonventionerna och bygger på erfarenheter från DO:s långvariga arbete mot diskriminering av judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Genom historien har de fem minoriteterna på olika sätt blivit utsatta för diskriminering och övergrepp. Staten och samhället har under olika perioder av historien bidragit till att undertrycka minoriteternas språk, traditioner, religioner och kulturarv. Erkännandet för 25 år sedan innebar därmed ett tydligt och viktigt skifte i svenska statens förhållningssätt till minoriteterna. Livsvillkoren för de nationella minoriteterna präglas dock fortfarande av effekter av kränkningar och övergrepp genom historien och av den diskriminering personer som tillhör nationella minoriteter blir utsatta för än i dag.

Utdrag ur årlig rapport från Diskrimineringsombudsmannen I såväl anmälningar om diskriminering till DO som i DO:s dialog med organisationer i civilsamhället beskrivs att afrosvenska elever trakasseras i skolan. Det handlar i första hand om trakasserier från andra elever, men även om trakasserier från skolpersonal. Utdraget kommer från DO:s rapport Förekomst av diskriminering 2024 . En apport som ger en översiktlig bild av förekomsten av diskriminering i Sverige, till exempel hur utbredd diskrimineringen är, i vilka situationer som människor diskrimineras och på vilket sätt som de diskrimineras. Rapporten bygger på kunskap om förekomst av diskriminering från flera källor. Till exempel anmälningar till DO, forskning, dialog med civilsamhället och enkätundersökningar.

Den här rapporten innehåller statistik över de anmälningar som inkommit till DO under perioden 2015–2024, med särskilt fokus på de anmälningar som inkom 2024. Mellan åren 2023 och 2024 ökade antalet anmälningar från 4 607 till 5 182. Anmälningarna om diskriminering handlar oftast om diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning respektive etnisk tillhörighet. Statistik över anmälningar ger inte hela bilden av diskrimineringen i samhället, men den ger indikationer på områden där det kan finnas särskilda behov av insatser. Här kan du ta del av hela rapportens statistikunderlag .

Årlig rapport från Diskrimineringsombudsmannen Den här rapporten ger en översiktlig bild av förekomsten av diskriminering i Sverige, till exempel hur utbredd diskrimineringen är, i vilka situationer som människor diskrimineras och på vilket sätt som de diskrimineras. Rapporten visar att ett stort antal människor utsätts för diskriminering och att diskriminering förekommer i hela samhället men är särskilt utbredd inom arbetslivet. Den visar också att diskrimineringslagens förbud inte omfattar alla situationer där personer upplever sig diskriminerade. Rapporten innehåller även tre fördjupningsområden som handlar om: rasism och diskriminering av afrosvenska elever i skolan diskriminering som har samband med funktionsnedsättning i skolan åldersdiskriminering Rapporten bygger på kunskap om förekomst av diskriminering från flera källor. Till exempel anmälningar till DO, forskning, dialog med civila samhället och enkätundersökningar.

Den här rapporten innehåller statistik över de anmälningar som inkommit till DO under perioden 2015–2023, med särskilt fokus på de anmälningar som inkom 2023. Mellan åren 2022 och 2023 ökade antalet anmälningar om diskriminering från 3 594 till 3 930. Anmälningarna om diskriminering handlar oftast om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. Statistik över anmälningar ger inte hela bilden av diskrimineringen i samhället, men den ger indikationer på områden där det kan finnas särskilda behov av insatser. Här kan du ta del av hela rapportens statistikunderlag .

Vad berättar anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning i skolan? Vilka konsekvenser leder diskrimineringen till för de elever som utsätts? Rapporten består av en kvantitativ analys av anmälningar som kommit in till DO 2015–2022 och en kvalitativ analys av ett urval av anmälningarna. Den kvalitativa analysen bygger på 200 slumpvis utvalda anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning inom grund- och gymnasieskolan som har kommit in till DO 2018–2022.

Vilka risker för diskriminering kan användandet av AI och annat automatiserat beslutsfattande medföra? I vilken utsträckning och i vilka sammanhang använder arbetsgivare sådana tekniska lösningar? Rapporten består av två delar: en forskningsöversikt som kartlägger vilka risker för diskriminering som användandet av AI och annat automatiserat beslutsfattande kan medföra, och en forskningsbaserad undersökning om i vilken utsträckning och i vilka sammanhang som arbetsgivare använder sig av AI och annat automatiserat beslutsfattande och vilken kunskapsnivå arbetsgivare har om risker för diskriminering vid användningen av dessa tekniska lösningar. Rapporten visar bland annat att risker för diskriminering kan uppkomma eftersom den data som AI-system tränas på återspeglar historiska och befintliga ojämlikheter och grupprelaterade skillnader i arbetslivet. Samtidigt visar undersökningen att det är få arbetsgivare som känner till att de redan i dag använder sig av AI och annat automatiserat beslutsfattande.

Vilka risker för diskriminering finns i rekryteringsprocessens olika faser? Hur kan arbetsgivare minska risker för diskriminering vid rekrytering? I den här forskningsöversikten samlar vi forskning om diskriminering i samband med rekrytering på den nordiska arbetsmarknaden. Forskningen visar bland annat att arbetssökande med arabiskklingande namn får färre kallelser till anställningsintervjuer och att arbetsgivare är mindre benägna att anställa personer med funktionsnedsättning. Flera studier visar även att andelen positiva svar på jobbansökningar minskar med stigande ålder och att det är en tendens som visar sig redan från 40-årsåldern. Rapporten vänder sig till arbetsgivare, arbetstagare och till den som arbetar med personalfrågor på ett fackförbund eller inom en arbetsgivarorganisation.

Årlig rapport från Diskrimineringsombudsmannen Den här rapporten ger en översiktlig bild av förekomsten av diskriminering i Sverige, det vill säga hur utbredd diskrimineringen är och hur den kommer till uttryck. Rapporten visar bland annat att det finns stora risker för diskriminering inom arbetslivet och i skolan. Rapporten bygger på kunskap om förekomst av diskriminering från flera källor. Till exempel anmälningar till DO, forskning, dialog med civila samhället och enkätundersökningar. Rapporten på engelska: The state of discrimination 2023

Den här rapporten innehåller statistik över de anmälningar som inkommit till DO under perioden 2015–2022, med särskilt fokus på de anmälningar som inkom 2022. Åren 2021–2022 ökade antalet anmälningar om diskriminering från 3278 till 3594. Anmälningarna om diskriminering handlar oftast om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. Statistik över anmälningar ger inte hela bilden av diskrimineringen i samhället, men den ger indikationer på områden där det kan finnas särskilda behov av insatser. Här kan du ta del av den senaste rapportens statistikunderlag .

Hur och i vilka situationer kan diskriminering som har samband med flera av lagens diskrimineringsgrunder ske? Det beskrivs i den här rapporten. Den återger även individers egna berättelser om att utsättas för diskriminering som har samband med flera grunder, och hur det påverkar deras livsvillkor. Rapporten baseras på en analys av anmälningar om diskriminering och på en intervjustudie, där personer som själva har upplevt diskriminering som har samband med flera olika diskrimineringsgrunder har intervjuats.

Rapporten handlar om universitets och högskolors arbete med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering av, och främja lika rättigheter för, studenter. Rapporten bygger på DO:s tillsyn av 18 lärosätens arbete med aktiva åtgärder och på intervjuer med anställda vid fyra lärosäten. Arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i en sammanhållen process med de fyra stegen undersök, analysera, åtgärda samt följ upp och utvärdera. Av de 18 lärosäten som DO har granskat lever inget upp till diskrimineringslagens krav. Endast ett lärosäte lever upp till lagens krav för det inledande undersökningssteget. De lärosäten som inte genomför undersökningssteget i enlighet med lagen kan inte heller leva upp till kraven för de efterföljande stegen. DO drar slutsatserna att lärosätena behöver skapa tydligare arbetsprocesser för aktiva åtgärder, utveckla arbetet med undersökningssteget och öka sina kunskaper om diskrimineringslagens krav.

Syftet med rapporten är att bidra med kunskap om livsvillkoren för personer med intersexvariation – även kallade personer med könsvariation – ur ett diskrimineringsperspektiv. Rapporten bygger på information från dialoger med organisationer i det civila samhället samt underlag från rapporter, PM, artiklar och andra skrivelser, som inhämtats inom ramen för ett regeringsuppdrag som DO slutredovisade i mars 2022. Regeringsuppdrag: Lägesbeskrivning av situation för intersexpersoner

Den här rapporten innehåller statistik över de anmälningar som inkommit till DO under perioden 2015–2021, med särskilt fokus på de anmälningar som inkom 2021. Åren 2020–2021 ökade antalet anmälningar från 3 524 till 5 010, vilket motsvarar en ökning med 42 procent. Anmälningarna om diskriminering handlar oftast om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. Statistik över anmälningar ger inte hela bilden av diskrimineringen i samhället, men den ger indikationer på områden där det kan finnas särskilda behov av insatser. Här kan du ta del av den senaste rapportens statistikunderlag

I denna rapport har DO undersökt hur statliga förvaltningsmyndigheter använder AI och automatiserat beslutsfattande gentemot enskilda, och i vilken utsträckning som de beaktar risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter i tillämpning av AI och automatiserat beslutsfattande. Rapporten ska ses som ett led i att öka medvetenheten om diskrimineringslagen och på vilka sätt som automatiserade beslut kan leda till diskriminering och utgöra hinder för lika rättigheter och möjligheter. Kartläggningen baserar sig på enkätsvar från 34 statliga förvaltningsmyndigheter. Sex av dessa myndigheter deltog även i fördjupande intervjuer.

Syftet med rapporten är att beskriva risker för diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder och ge förslag på åtgärder för att motverka sådan diskriminering. Utgångspunkten är att undersöka hur hyresvärdar förmedlar bostäder och vilka krav och villkor som hyresvärdar ställer på bostadssökande. Rapporten bygger på ett antal olika resultat och erfarenheter. DO har bland annat gått igenom olika studier, forskningsrapporter och flera av Boverkets rapporter på området, samt sammanställt inkomna anmälningar till DO och genomfört dialoger med företrädare för det civila samhället, hyresvärdar, branschorganisationer med flera. Rapporten grundas också på en kunskapssammanställning om olika bostadsförmedlingssystem som Uppsala universitet och Institutet för bostads- och urbanforskning tagit fram på uppdrag av DO, samt flera av DO framtagna promemorior. Du kan beställa upp till tre exemplar kostnadsfritt.

Forskningsöversikten ger en bild av det aktuella forskningsläget om främjande och förebyggande arbete för att motverka sexuella trakasserier i arbetslivet. Forskning visar att det är viktigt att skapa ett nolltoleransklimat för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Att skapa en kultur som bygger på ömsesidig hövlighet och respekt är därför en nödvändig komponent i att förebygga sexuella trakasserier. Det gäller att skapa en organisationskultur och ett arbetsplatsklimat, där inte bara offer utan också kollegor som bevittnat sexuella trakasserier vågar berätta. Forskning visar också att arbetsgivare kontinuerligt behöver undersöka hur ledarskapet i organisationen fungerar, då det har en så stor inverkan på hur sexuella trakasserier kan förebyggas. Det handlar om hur olika ledarstilar påverkar risker för sexuella trakasserier. Aktiva ledare som agerar även på vaga signaler om sexuella trakasserier bidrar till att medarbetare vågar rapportera incidenter. Förhoppningen är att översikten ger dig vägledning och ny kunskap om ämnet. Den kan också bidra till reflektioner och diskussioner som är till nytta för arbetstagare, HR-personal och arbetsgivare. Du kan beställa upp till tre exemplar kostnadsfritt.

Rapporten baseras på en intervjustudie med socialsekreterare som forskare vid Karlstads universitet utfört på uppdrag av DO. Forskarna har genomfört djupintervjuer med fjorton socialsekreterare under perioden september 2020-januari 2021. Socialsekreterarna som intervjuats kom från tre regioner och sju kommuner och stadsdelar i olika storlekar med stor socioekonomisk variation i befolkningen. Samtliga intervjupersoner hade socionomexamen och var i åldern 25–64 år. Bakgrund I arbetet med att förebygga och motverka diskriminering har DO identifierat att socialtjänsten är ett samhällsområde där det finns problem kopplat till diskriminering. Ett av de problemområden som DO identifierat handlar om att det förekommer skillnader i socialtjänstens insatser för barn och unga som kan utgöra diskriminering eller risk för diskriminering. För att bidra till kunskapsutvecklingen på området uppdrog DO inför år 2020 åt Karlstads universitet, genom forskarna Birgitta Persdotter och Katarina Grim, att genomföra en intervjustudie med socialsekreterare.

Den här rapporten innehåller statistik över de anmälningar, tips och klagomål som inkommit till DO under perioden 2015–2020, med särskilt fokus på de anmälningar, tips och klagomål som inkom 2020. Antalet anmälningar, tips och klagomål som inkommer till DO har ökat markant under 2020 (34 procent). Merparten av ökningen sker efter den 1 september då ett nytt webbformulär för att lämna tips och klagomål infördes. Det går inte att säga att det är den enda förklaringen till ökningen, men införandet av webbformuläret kan ses som en bidragande orsak. Uppgången behöver inte betyda att förekomsten av diskriminering i samhället har ökat, men det visar på behovet av insatser för att motverka och förebygga diskriminering i Sverige.

Den här rapporten innehåller statistik över de anmälningar som inkommit till DO under perioden 2015–2019, med särskilt fokus på de anmälningar som inkom 2019. Rapporten visar att antalet anmälningar som inkommer till DO har ökat de senaste fem åren. Även om det inte behöver betyda att förekomsten av diskriminering i samhället har ökat visar det på behovet av insatser för att motverka och förebygga diskriminering i Sverige. Utöver anmälningar om diskriminering innehåller rapporten också statistik över anmälningar om repressalier och anmälningar om missgynnande som har samband med föräldraledighet.