Frågor om diskriminering

En förenklad beskrivning av diskriminering enligt diskrimineringslagen är att en person missgynnas eller kränks. Missgynnandet, eller kränkningen, ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Diskrimineringslagen förbjuder sex olika former av diskriminering: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera.

Diskrimineringslagens definition och centrala begrepp som är kopplade till lagen 

Samhällsområden som omfattas av diskrimineringslagen

Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Skyddade diskrimineringsgrunder

DO tar emot anmälningar om överträdelser av diskrimineringslagen och föräldraledighetslagens förbud mot missgynnande av föräldralediga. Du kan göra en anmälan även om det som du vill anmäla inte rör dig personligen.

För att DO ska kunna föra talan i domstol måste den person som blivit diskriminerad eller missgynnad i samband med föräldraledighet själv ha gjort en anmälan till DO. En sådan anmälan kan göras antingen personligen eller genom ombud.

Detta går att anmäla till DO

Förbudet mot diskriminering gäller på följande områden i samhället

• arbetslivet
• utbildning
• arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag
• start eller bedrivande av näringsverksamhet
• yrkesbehörighet
• medlemskap i vissa organisationer
• varor, tjänster och bostäder (utanför privat- och familjelivet)
• anordnande av allmän sammankomst eller offentlig tillställning (exempelvis konserter, marknader eller mässor )
• hälso- och sjukvården
• socialtjänsten, färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag
• socialförsäkringssystemet (Försäkringskassans tjänster)
• arbetslöshetsförsäkring
• statligt studiestöd
• värn- och civilplikt

Diskrimineringslagen innehåller även ytterligare en bestämmelse om förbud mot diskriminering när offentligt anställda möter allmänheten. Denna bestämmelse gäller enbart bemötande inom den offentliga sektorn och kompletterar de diskrimineringsförbud som gäller inom ovanstående områden. 

Nej, diskrimineringslagen reglerar inte det som händer mellan privatpersoner när det till exempel handlar om hur grannar eller släktingar behandlar varandra.

Har du blivit utsatt för brott – till exempel ofredad, förolämpad, utsatt för olaga hot eller misshandlad, kan du anmäla det till polisen.

Polisens webbplats

Nej, DO har inte möjlighet att påverka ärenden om uppehållstillstånd. Det gäller även om skälen för att söka uppehållstillstånd har kopplingar till DO:s områden. I Sverige är Migrationsverket den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap.

DO har inte heller möjlighet att ändra andra myndigheters beslut eller att påverka deras handläggning i ett enskilt ärende.

Om du vill överklaga Migrationsverkets beslut kan du kontakta Migrationsverket för mer information.

Information om att överklaga på Migrationsverkets webbplats

Nej, inslag i radio eller TV liksom tidningsartiklar faller utanför diskrimineringslagens skydd mot diskriminering. De regleras i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. I ärenden som gäller yttrandefrihet är Justitiekanslern (JK) ensam åklagare.

Justitiekanslerns webbplats.

Särskilt om radio- och tv-program

Granskningsnämnden inom Radio- och TV-myndigheten granskar om inslag och program i radio och tv följer radio- och tv-lagen och andra regler för sändningarna.

Myndigheten för radio och tv

Särskilt om tidningar

Allmänhetens Pressombudsman är ett branschinstitut som har till uppgift att hjälpa enskilda som känner sig utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i papperstidningar och på tidningars webbplatser.

Pressombudsmannens webbplats

Ett inlägg på nätet faller vanligtvis utanför diskrimineringslagens skydd och därmed DO:s arbetsområde. Däremot kan det vara annorlunda om inlägget hänger samman till exempel med trakasserier eller sexuella trakasserier som sker på en arbetsplats, skola eller annan utbildning. I så fall har arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren en så kallad utrednings- och åtgärdsskyldighet som innebär att hen ska

• utreda vad som hänt
• genomföra åtgärder för att förhindra fortsatta trakasserier
• följa upp att åtgärderna haft effekt.

Arbetsgivarens utrednings och åtgärdsskyldighet

Utbildningsanordnarens utrednings och åtgärdsskyldighet

Mer information om vad du kan göra om du upplever dig illa behandlad på nätet hittar du på webbplatsen kränkt.se, som drivs av Datainspektionen. 

Datainspektionens webbplats kränkt.se

Nej, den här typen av brottsliga handlingar omfattas inte av diskrimineringslagen. Om du vill göra en anmälan om ett sådant brott kan du vända dig till polisen.

Anmäl ett brott på polisens webbplats

Hatbrott

Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till exempelvis sexuell läggning, hudfärg eller religionstillhörighet.

Hets mot folkgrupp

I Sverige är det ett brott att sprida hot eller missaktande meddelanden mot en viss folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Nej, det omfattas inte av diskrimineringslagen.

Du kan vända dit till Reklamombudsmannen om du anser att en annons är till exempel oetisk eller sexistisk. Reklamombudsmannen är näringslivets självreglering av reklam och har till uppgift är att pröva reklam samt vägleda, informera och utbilda.

Reklamombudsmannens webbplats