RSS

Vanliga frågor till DO

Här kan du läsa svaren på de vanligaste frågorna till DO. Frågorna har delats in i olika frågeområden.

Begreppet "aktiva åtgärder" kommer från diskrimineringslagen och omfattar till exempel arbete mot trakasserier och sexuella trakasserier.

Lagen beskriver de aktiva åtgärderna som ett förebyggande och främjande  arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Krav på aktiva åtgärder finns endast inom arbetslivet  och utbildningsområdet (till exempel skolor och högskolor).  Kraven ser olika ut beroende på område:

Aktiva åtgärder i arbetslivet

Aktiva åtgärder i högskolan

Aktiva åtgärder i förskolan och skolan (eller annan skollagreglerad verksamhet)

Högskolan ska arbeta med aktiva åtgärder på följande fem områden:

  • antagning och rekrytering
  • undervisningsformer och organisering av utbildningen
  • examinationer och bedömningar
  • studiemiljö
  • studier och föräldraskap.

Arbetsgivare ska

  • fortlöpande genomföra ett arbete i fyra steg (undersöka, analysera, åtgärda, följa upp) inom fem områden.
  • främja en jämn könsfördelning
  • ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier (bestraffning)
  • genomföra årliga lönekartläggningar.

Arbetet ska ske i samverkan med arbetstagare. Arbetsgivare med minst 25 anställda ska dokumentera arbetet löpande, inklusive hur samverkansskyldigheten fullgörs.

Arbetsgivare med minst tio anställda ska dokumentera arbetet med lönekartläggning och hur samverkansskyldigheten fullgörs vid lönekartläggningen.

Om trakasserier sker mellan två kollegor, och ingen av kollegorna har en arbetsledande ställning, kan arbetsgivaren inte hållas ansvarig för den trakasserande kollegans agerande.

Däremot har arbetsgivaren en skyldighet att utreda och åtgärda trakasserierna, det vill säga förhindra fortsatta trakasserier. Om arbetsgivaren inte uppfyller denna skyldighet kan arbetsgivaren bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den utsatte.

Utreda och åtgärda trakasserier på arbetsplatsen

Ja, arbetsgivarens så kallade utrednings- och åtgärdsskyldighet gäller sexuella trakasserier som har samband med arbetet. Skyldigheten träder i kraft så fort arbetsgivaren på något sätt får kännedom om att någon på arbetsplatsen upplever sig utsatt för sexuella trakasserier. Skyldigheten gäller händelser på arbetsplatsen men också sådant som händer utanför och på andra tider än ordinarie arbetstid om det finns ett samband med arbetet. Det gäller till exempel händelser som inträffar under en tjänsteresa, på en fest som arbetsgivaren ordnar eller en utflykt som kollegor gör tillsammans.

Det beror på. En anmälan kan leda till olika typer av åtgärder och insatser från DO:s sida. Tidsgränsen är endast viktigt i det fall ärendet ska drivas i domstol. Vi driver en mindre andel anmälningar per år till domstol. Om DO ska kunna ha möjlighet att driva ett ärende till domstol är det viktigt att anmäla händelsen till DO så snart som möjligt efter att den inträffat. Annars kan ärendet preskriberas. Det innebär att det är för sent att gå till domstol.

Tidsgränserna är olika beroende på om det handlar om diskriminering inom arbetslivet, utbildningsväsendet eller övriga samhällslivet. När det gäller arbetslivet är tidsgränsen normalt några månader men kan variera mellan två veckor och två år beroende på om anmälaren är medlem i facket eller inte. Inom utbildningsväsendet och samhällslivet är den vanligaste tidsgränsen två år.

Den som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Den som låter bli (underlåter) att genomföra, skäliga tillgänglighetsåtgärder kan komma att göra sig skyldig till diskriminering. Det gäller både när man inte gör något alls eller att de åtgärder som man genomfört inte är tillräckliga. Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en person med en funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning.

Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet gäller inte

  • för den som tillhandahåller bostäder
  • för privatpersoner som erbjuder varor och tjänster
  • om det vid handel med varor och tjänster krävs åtgärder för fastigheten utöver de krav som finns i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten. Undantaget gäller även byggnadsverk.

Råd och vägledning till om hur du kan göra din verksamhet tillgänglig.

Vilka tillgänglighetsåtgärder är du som arbetsgivare skyldig att vidta?

Nej, det omfattas inte av diskrimineringslagen.

Du kan vända dit till Reklamombudsmannen om du anser att en annons är till exempel oetisk eller sexistisk. Reklamombudsmannen är näringslivets självreglering av reklam och har till uppgift är att pröva reklam samt vägleda, informera och utbilda.

Reklamombudsmannens webbplats

På DO:s webbplats finns anmälningsformulär som du kan ladda ned och fylla i. Du kan också skriva ett brev till DO. Tänk på att det finns vissa uppgifter som är särskilt viktiga att få med.

Om du på grund av en funktionsnedsättning eller något annat har svårt att skriva ett brev eller fylla i DO:s anmälningsblanketter, kan du göra en anmälan muntligen eller på annat sätt. Kontakta oss för mer information.

Gör så här för att anmäla