RSS

Vanliga frågor till DO

Här kan du läsa svaren på de vanligaste frågorna till DO. Frågorna har delats in i olika frågeområden.

Namnet är fastställt i lagen om Diskrimineringsombudsmannen. Den trädde i kraft samtidigt som myndigheten bildades den 1 januari 2009.

Om en arbetsgivare eller utbildningsanordnare inte följer reglerna om aktiva åtgärder kan DO göra en framställan om vitesföreläggande till Nämnden mot diskriminering. Nämnden kan sedan besluta att arbetsgivaren eller utbildningsanordnaren ska betala vite om de inte fullgör sina skyldigheter.

Om DO inte gör en sådan framställan kan istället en central arbetstagarorganisation göra det. Det förutsätter dock att arbetsgivaren är bunden till arbetstagarorganisationen av kollektivavtal.

På DO:s webbplats finns anmälningsformulär som du kan ladda ned och fylla i. Du kan också skriva ett brev till DO. Tänk på att det finns vissa uppgifter som är särskilt viktiga att få med.

Om du på grund av en funktionsnedsättning eller något annat har svårt att skriva ett brev eller fylla i DO:s anmälningsblanketter, kan du göra en anmälan muntligen eller på annat sätt. Kontakta oss för mer information.

Gör så här för att anmäla

Olika lagar har olika syften. Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på bland annat arbetsplatser. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter syftar till att främja hälsa och säkerhet på arbetet och fokuserar på arbetsgivares skyldigheter att arbeta förebyggande. Båda lagar innehåller olika skyldigheter för arbetsgivare och olika rättigheter för de som arbetar i arbetsgivarens verksamhet.

Ja, sådana skämt kan vara sexuella trakasserier. Om det till exempel förekommer en sexuell jargong på en arbetsplats och en person upplever sig kränkt av jargongen, och personen säger till den eller de som står för skämtandet att jargonen upplevs som kränkande och skämtandet ändå fortsätter så kan det vara sexuella trakasserier. Om skämten är grova krävs inte påpekanden från den som känner sig trakasserad.

Det är alltid viktigt att chefen eller någon annan arbetsgivarrepresentant får information om vad som förekommer, så att arbetsgivaren kan agera för att få stopp på beteendet.

Om du anser att det finns ett samband mellan att ditt barn missgynnats vid tilldelning av förskoleplats och någon av de sju diskrimineringsgrunderna kan du anmäla det till DO.

Nej, diskrimineringslagen reglerar inte det som händer mellan privatpersoner när det till exempel handlar om hur grannar eller släktingar behandlar varandra.

Har du blivit utsatt för brott – till exempel ofredad, förolämpad, utsatt för olaga hot eller misshandlad, kan du anmäla det till polisen.

Polisens webbplats

Det beror på. En anmälan kan leda till olika typer av åtgärder och insatser från DO:s sida. Tidsgränsen är endast viktigt i det fall ärendet ska drivas i domstol. Vi driver en mindre andel anmälningar per år till domstol. Om DO ska kunna ha möjlighet att driva ett ärende till domstol är det viktigt att anmäla händelsen till DO så snart som möjligt efter att den inträffat. Annars kan ärendet preskriberas. Det innebär att det är för sent att gå till domstol.

Tidsgränserna är olika beroende på om det handlar om diskriminering inom arbetslivet, utbildningsväsendet eller övriga samhällslivet. När det gäller arbetslivet är tidsgränsen normalt några månader men kan variera mellan två veckor och två år beroende på om anmälaren är medlem i facket eller inte. Inom utbildningsväsendet och samhällslivet är den vanligaste tidsgränsen två år.

Högskolan ska arbeta med aktiva åtgärder på följande fem områden:

  • antagning och rekrytering
  • undervisningsformer och organisering av utbildningen
  • examinationer och bedömningar
  • studiemiljö
  • studier och föräldraskap.

Det går inte att ge ett generellt svar om vilka åtgärder en utbildningsanordnare är skyldig att vidta. Det beror på omständigheterna i det enskilda fallet.

Det kan till exempel handla om stöd i undervisningen, utformning av trösklar och god ventilation (för allergiker). 

Om ditt barn eller du som elev har behov av stöd och anpassning vänd dig i första hand till läraren eller någon annan ansvarig på skolan. Vill du ha mer generell information om rätten till utbildning samt vilka krav du kan ställa på stöd och anpassning i skolan eller förskolan kan vända dig till Skolverket och Skolinspektionen.

Du som studerar på högskolan kan vända dig till den pedagogiska samordnaren av stöd för studenter med funktionsnedsättning.

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. 

Inom utbildningsområdet är bristande tillgänglighet när en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en utbildningsanordnare inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet

Om skolans ansvar för barn med funktionsnedsättning på Skolverkets webbplats

Om rätten till anpassad undervisning och särskilt stöd på Skolverkets webbplats