Diskrimineringsombudsmannens rapport Förekomst av diskriminering 2024
19 november 2024
Skrivelse till Arbetsmarknadsdepartementet.
Diskrimineringsombudsmannen har den 11 november publicerat sin årliga rapport om förekomsten av diskriminering i Sverige.
Rapporten, som bygger på ett flertal olika källor, visar att ett stort antal människor utsätts för diskriminering, att diskriminering förekommer i hela samhället men är särskilt utbredd inom arbetslivet. Dessutom omfattar diskrimineringslagens förbud inte alla situationer där människor upplever sig diskriminerade.
Rapporten innehåller tre tematiska fördjupningar. Två av fördjupningarna avser skolan och visar att många afrosvenska elever respektive elever med funktionsnedsättning diskrimineras i skolan. Diskrimineringen är allvarlig och utgör ett stort hinder för människors lika rättigheter och möjligheter, både på kort och lång sikt. När det gäller barn kan det få konsekvenser för resten av deras liv. Den tredje fördjupningen handlar om den åldersdiskriminering som förekommer både i arbetslivet och inom andra områden av samhället och som drabbar både äldre och yngre.
Att utsättas för diskriminering är allvarligt och innebär hinder för människors tillgång till mänskliga rättigheter. Rapportens sammanfattande slutsatser står i kontrast till att diskrimineringslagen förbjuder diskriminering inom många områden av samhället. DO vill därför särskilt uppmärksamma regeringen på de rekommendationer som myndigheten ger i rapportens avslutande diskussion.
- Stärk arbetet mot diskriminering i skolan. Genomför ett kunskapslyft om diskriminering för skolpersonal och skolhuvudmän. Följ upp det samlade skyddet mot diskriminering och hatbrott i skolan.
- Öka stödet till civilsamhällets arbete mot diskriminering. Organisationer i det civila samhället har knappa ekonomiska resurser samtidigt som de besitter viktig kunskap och kompetens i frågor som handlar om diskriminering och lika rättigheter och möjligheter.
- Utöka diskrimineringslagens skydd mot diskriminering. För en del offentliga verksamheter, till exempel Polismyndigheten och andra rättsvårdande myndigheter, finns inga förbud mot diskriminering som tar sikte på verksamheten i sin helhet. DO anser att det behövs ett mer enhetligt och heltäckande skydd mot diskriminering i all offentlig verksamhet. Vi föreslår också en utvidgning av arbetsgivares ansvar till att motverka trakasserier och sexuella trakasserier i verksamheten från tredje part.
- Förtydliga att det ingår i DO:s uppdrag att ta emot och utreda anmälningar. Kärnan i DO:s arbete är att ta emot och utreda anmälningar, begära diskrimineringsersättning och driva processer i domstol. Detta arbete är viktigt för att bidra till att de som utsätts för diskriminering får upprättelse och tillgång till rättsligt skydd. I de regleringar som styr DO:s verksamhet är det dock inte tydligt uttalat att DO:s tillsyn ska omfatta att ta emot och hantera anmälningar om diskriminering. När EU:s bindande standarder för nationella likabehandlingsorgan nu ska genomföras i svensk rätt behöver det tydligare framgå i DO:s uppdrag att myndigheten ska ta emot och utreda anmälningar eller klagomål från enskilda personer. Vid införlivandet av EU-direktiven behöver regeringen även förtydliga vilken status som DO:s tillsynsbeslut ska ha, och stärka DO:s befogenhet att agera på olika sätt i domstolsprocesser. DO anser bland annat att myndigheten bör kunna väcka talan i eget namn för att försvara det allmänna intresset, även i fall där DO inte företräder en enskild person som har diskriminerats.
Det är Diskrimineringsombudsmannens övertygelse att dessa insatser kan bidra till en förändring i riktning mot ett samhälle fritt från diskriminering.
Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman