Vi arbetar för ett samhälle
fritt från diskriminering.

Det finns behov av att anpassa svensk processrätt till EU-rättens krav på individens rätt till prövning av frågan om diskriminering skett

Skrivelse till Justitiedepartementet

En individ som upplever sig ha blivit diskriminerad har rätt att få frågan om diskriminering prövad. Detta framgår av en dom från EU-domstolen mot Sverige från 2021. DO vill uppmärksamma regeringen på att det finns ett behov av en utredning av frågan om hur svensk processrätt ska anpassas till EU-rättens krav på att individen ska ha en rätt till prövning och fastställande av att diskriminering skett.

Omständigheterna i målet

Målet handlar om en man som på grund av sitt utseende valdes ut för en extra säkerhetskontroll i samband med en flygresa. Enligt DO hade mannen genom flygbolagets agerande utsatts för diskriminering som hade samband med hans etniska tillhörighet. DO begärde att flygbolaget skulle betala diskrimineringsersättning till mannen. När målet behandlades av tingsrätten medgav flygbolaget att betala den begärda ersättningen, men bestred att mannen hade diskriminerats.

Flygbolagets medgivande ledde till att tingsrätten – i enlighet med svensk processrätt – meddelade en dom om att flygbolaget skulle betala diskrimineringsersättning till mannen. Tingsrätten prövade aldrig om det varit fråga om diskriminering. DO överklagade domen till hovrätten och argumenterade för att mannen hade en rätt att få diskrimineringsfrågan bedömd av domstolen. Hovrätten fastställde tingsrättens dom.

Sedan DO överklagat till Högsta domstolen, begärde Högsta domstolen ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Högsta domstolen ville få klarhet i om det enligt EU-rätten finns en rätt för en individ att få en domstolsprövning av frågan om diskriminering skett när den som anklagas för diskriminering nekar till det, men är villig att betala den begärda ersättningen.

EU-domstolens och Högsta domstolens avgöranden

EU-domstolen konstaterade i sin dom att den som anser sig ha blivit diskriminerad enligt EU-rätten har rätt att få en sådan rättighetskränkning prövad av en domstol om motparten inte medger att diskriminering skett. Enligt EU-domstolen ankommer det på den nationella domstolen att säkerställa individens rättsliga skydd genom att vid behov avstå från att tillämpa bestämmelser i nationell lagstiftning som strider mot detta skydd.

När Högsta domstolen sedan fortsatte handläggningen av målet ändrade flygbolaget sin inställning och erkände att det hade diskriminerat mannen. Flygbolaget hade då fullgjort vad EU-domstolen krävde, vilket ledde till att DO:s överklagande avslogs. Högsta domstolen gjorde alltså ingen sakprövning av målet.

I ett särskilt yttrande anförde dock samtliga närvarande justitieråd att EU-domstolens dom väcker ett flertal grundläggande frågor om svensk processrätt är förenlig med EU-rätten. Enligt de närvarande justitieråden medför EU-domstolens dom att överväganden måste göras om hur svensk processrätt ska anpassas till EU-rättens krav på rätt till domstolsprövning och fastställande av om diskriminering skett. Enligt justitieråden är detta överväganden som lämpligen görs av lagstiftaren och inte av domstolarna i enskilda mål.

Regeringen måste skyndsamt utreda hur svensk processrätt ska anpassas till EU-rättens krav

EU-domstolens dom meddelades i april 2021 och Högsta domstolens avgörande i december samma år. Efter de båda avgörandena står det klart att svensk processrätt måste anpassas till EU-rätten för att tillförsäkra effektiva rättsmedel i nationell domstol vid överträdelser av individens rättigheter enligt EU-rätten, såsom rätten att inte bli diskriminerad.

De båda avgörandena är på ett principiellt plan oerhört viktiga för rättsstaten, individens skydd mot diskriminering och individens möjlighet till upprättelse genom att få diskrimineringen prövad och fastställd i domstol när motparten förnekar att diskriminering skett.

Så länge den svenska lagstiftningen inte ändras är individens skydd beroende av att den domstol som prövar ett mål om exempelvis diskriminering åsidosätter den nationella rätten till förmån för de rättigheter som individen har genom EU-rätten. En sådan ordning är inte hållbar.

DO uppmanar därför regeringen att agera skyndsamt genom att tillsätta en utredning med uppdraget att lämna förslag om en nödvändig och lämplig anpassning av svensk processrätt till EU-rättens krav.

Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman

Källor

EU-domstolens dom den 15 april 2021, Braathens Regional Aviation, C-30/19, EU:C:2021:269.

Högsta domstolens beslut den 21 december 2021, ”Flygbolagets medgivande”, NJA 2021 s. 1093.

Sidinformation

Senast uppdaterad: 9 mars 2023