Med anledning av rapporten "Risk för diskriminering och hinder för etablering på bostadsmarknaden"

Skrivelse till Boverket, attention generaldirektören. Kopia Arbetsmarknadsdepartementet.

21 juni 2021

Jag skriver till dig med anledning av er redovisning av ett nyligen genomfört regeringsuppdrag. Utifrån min roll som diskrimineringsombudsman är det för mig angeläget att informera Boverket om att det förekommer juridiska bedömningar om diskriminering i rapporten Risk för diskriminering och hinder för etablering på bostadsmarknaden (not 1) som kan ifrågasättas. Vidare är det min farhåga att vissa av Boverkets ställningstaganden i diskrimineringsfrågor kan komma att bidra till att diskrimineringslagens förbud mot diskriminering vid tillhandahållande av bostad undergrävs.

Enligt regeringsuppdraget om att analysera risker för diskriminering och hinder för etablering på bostadsmarknaden (dnr. A2020/01472/MRB) ska Boverket analysera och bedöma om det vid förmedling av bostäder förekommer missgynnanden som skulle kunna utgöra diskriminering. För att besvara frågeställningen har Boverket bland annat låtit genomföra en enkätundersökning med fokus på "invandrare" från MENA-länderna. Konsekvensen av denna avgränsning är att resultaten inte kan användas för att kunna uttala sig mer generellt om risken för diskriminering på hyresbostadsmarknaden, utan enbart i relation till de grupper som har studerats. DO har svårt att se att det utifrån Boverkets enkätundersökning, går att dra slutsatser om att individer i någon grupp riskerar att bli mer diskriminerade än andra eller om det förekommer indirekt diskriminering vid förmedling av hyresbostäder. Däremot är det naturligtvis möjligt att i delar uttala sig om olika gruppers upplevelser av diskriminering. I rapporten går att läsa följande:

"Vad detta visar är att risken för att bli direkt diskriminerade är högre för invandrare födda utanför Europa än för svenskar i allmänhet. Däremot finns det inget stöd för att det finns en indirekt diskriminering förknippat med lägenhetsuthyrning. Utlandsfödda personer riskerar således att möta hyresvärdar som har fördomar mot en viss typ av invandrare och som teoretiskt sett skulle kunna använda tillträdeskraven som ett sätt att diskriminera dem man inte önskar hyra ut till." (Sid. 42)

DO ser att diskriminering på hyresbostadsmarknaden är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem och att de många olika tillvägagångssätt som hyresvärdar tillämpar vid fördelning av hyresbostäder och de krav som ibland ställs på blivande hyresgäster, kan medföra risker för diskriminering. Medan Boverket i sin undersökning valt att fokusera på diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet, ser DO att det också förekommer diskriminering som har samband med andra diskrimineringsgrunder, inte minst funktionsnedsättning och ålder.

DO har de senaste åren inriktat arbetet mot diskriminering vid förmedling av hyresbostäder och undersökt om det förekommer uthyrningskriterier som kan vara problematiska ur diskrimineringssynpunkt. I arbetet har myndigheten identifierat två frågor av särskild betydelse. Den ena frågan handlar om oproportionerligt höga inkomstkrav i relation till hyran kan medföra risk för diskriminering och den andra huruvida krav som innebär att olika typer av ersättningar och bidrag inte godkänns som inkomst kan medföra risk för diskriminering. Dessa är komplexa diskrimineringsrättsliga frågor som DO menar skulle behöva prövas av domstol för att klargöra rättsläget. Det är också svårt att uttala sig om den här typen av krav på blivande hyresgäster – generellt sett – är förenliga med diskrimineringslagen eftersom en prövning behöver göras i varje enskilt fall.

Med tanke på frågornas vikt och komplexitet är det därför olyckligt att Boverket i sin rapport gjort långtgående och onyanserade diskrimineringsrättsliga ställningstaganden vilkas bärkraft kan ifrågasättas, bland annat gällande inkomstkrav och vilka inkomstslag som godkänns. Till exempel går det att läsa följande:

"Krav om till exempel fyra gånger årshyran kan heller inte utgöra indirekt diskriminering eftersom den enskilde fastighetsägaren har rätt att själv välja vilka kriterier som en presumtiv hyresgäst ska klara för att säkerställa att hyran kommer att betalas." (Sid. 9)

"Kan då hyresvärdars krav på blivande hyresgäster – som inkomstkrav, vilka inkomstslag och anställningsformer man godkänner och frånvaro av betalningsanmärkningar vara en form av indirekt diskriminering? Frågan har inte prövats i svensk domstol men torde mot bakgrund av skrivningen ovan (not 2) inte kunna utgöra indirekt diskriminering. Rätten för en fastighetsägare som hyr ut bostäder att säkerställa hyresinbetalningar är hävdvunnen och anses vara fullt berättigat – och detta gäller även om detta säkerställande av betalningsförmågan skulle visa sig missgynna en särskilt utsatt grupp." (Sid. 27)

"De inkomstkrav och tilldelningsprinciper som hyresvärdar tillämpar kan alltså missgynna vissa grupper men är i sig inte diskriminerande, även om de kan möjliggöra diskriminering." (Sid. 28)

DO har tagit initiativ till samråd med Boverket i samband med genomförandet av ert regeringsuppdrag. En inledande kontakt togs av DO den 16:e september 2020. Ett första möte ägde rum den 12:e mars 2021 och ett andra möte den 23:e april 2021. Under dessa möten har företrädare för DO delat med sig av myndighetens kunskap om diskriminering vid förmedling av hyresbostäder och bidragit med olika underlag. Givet regeringsuppdragets karaktär har det varit särskilt angeläget för DO att dela med oss av myndighetens kunskap gällande vilka uthyrningskriterier som kan vara problematiska ur diskrimineringssynpunkt (exempelvis höga inkomstkrav i relation till hyran) och andra risker för diskriminering i samband med förmedling av hyresbostäder. DO vill understryka att Boverket har valt att inte stämma av de diskrimineringsrättsliga bedömningarna med DO inför myndighetens redovisning till regeringen.

Sammanfattningsvis menar DO att det i rapporten redovisas analyser avseende risker för och förekomst av diskriminering vid förmedling av hyresbostäder som är ofullständiga och bristfälliga. Boverkets tolkningar gällande indirekt diskriminering är särskilt problematiska och tyder på bristande kunskaper om diskriminering och liten förståelse för rättsområdets komplexitet. För mig framstår det som angeläget att påtala att rapportens slutsatser inte kan ligga till grund för till exempel hyresvärdars eller branschorganisationers arbete med diskrimineringsfrågor eller för regeringens vidare arbete med frågor om lika rättigheter och möjligheter på bostadsmarknaden eller åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder.

Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman

 

Not 1: Boverkets rapport 2021:9.
Not 2: Här hänvisar Boverket till 1 kap. 4 § p.2 diskrimineringslagen (2008:567).

Tillbaka till toppen