Utkast till lagrådsremiss - Ett särskilt straffansvar för samröre med en terroristorganisation

Remissvar 24 juni 2019

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över förslagen i rubricerade utkast till lagrådsremiss. Förslagen har granskats med utgångspunkt i de frågor som ingår i DO:s uppdrag.

Utkastets förslag till ny strafflagstiftning har sin huvudsakliga bakgrund i en departementspromemoria från 2017 – Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62) – som DO tidigare kommenterat i ett remissyttrande daterat den 20 februari 2018[1]. I yttrandet över promemorian påtalade DO bland annat att det saknades en analys av vilka risker för diskriminering av vissa etniska och/eller religiösa grupper som förslagen kunde medföra, och att det därför var angeläget att dessa risker analyserades närmare.

Den efterfrågade analysen har av utkastet bemötts med ett konstaterande att det inte finns några risker för diskriminering eftersom förslaget inte är sådant att det pekar ut några särskilda etniska eller religiösa grupper.

Mot angiven bakgrund vill DO understryka att risken för etnisk och/eller religiös profilering i det brottsbekämpande arbetet mot terrorism bör ses mot bakgrund av den rapport som FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering lade fram år 2013[2] och där Sverige uppmanades att vidta åtgärder för att utvärdera effekterna av hur den befintliga terroristlagstiftningen tillämpas för att säkerställa att det finns rutiner för att förebygga etnisk och/eller religiös profilering. Rekommendationen lämnades mot bakgrund av en statistisk analys som pekade på en stor diskrepans mellan å ena sidan antalet frihetsberövanden med anledning av misstankar om brott mot lagen (2003:148) om terroristbrott och å andra sidan antalet fällande domar för brott mot samma lag. Från Sverige kan även hämtas ett färskt exempel på vad DO bedömt utgöra etnisk profilering vid säkerhetskontroller på en flygplats där DO har valt att föra frågan om diskriminering vidare till rättegång[3].

När det sedan gäller förslagets konsekvenser för övriga samhällsområden noterar DO att den befattning som kriminaliseras genom det föreslagna samröresbrottet i vissa fall kan sammanfalla med det diskrimineringsförbud som regleras i 2 kap. 12 § diskrimineringslagen (2008:557), DL och som gäller diskriminering vid tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder. Detta eftersom förslaget inte är begränsat till tillhandahållanden av varor och tjänster till juridiska personer utan även befattningar eller upplåtelser på uppdrag av, eller till förmån för, en enstaka medlem i terroristorganisationen. Mot bakgrund av de allmänpreventiva effekter som utkastet eftersträvar med förslaget anser DO att de indirekta riskerna för diskriminering enligt 2 kap. 12 § DL bör analyseras.

Värt att uppmärksamma i det sammanhanget är att det ofta torde vara de objektiva brottsrekvisiten som avgör om en person drabbas av en brottsmisstanke. Med överförande på detta exempel kan således en näringsidkare eller hyresvärd drabbas av brottsmisstankar redan på den grunden att denne har försålt en viss vara, eller upplåtit en lokal, till förmån för någon eller några som – vid en senare betraktelse – visar sig tillhöra en terroristorganisation. Oviljan hos en näringsidkare eller hyresvärd att drabbas av sådana brottsmisstankar kan medföra att personer, vars etniska ursprung och/eller religiösa tillhörighet råkar sammanfalla med personer som på ett negativt stereotypt sätt förknippas med medlemmar i en terroristorganisation, missgynnas vid tillhandahållandet av de varor och tjänster som avses med förslaget.

Oaktat att förslaget inte bygger på etniska eller religiösa kriterier finns det mot angiven bakgrund enligt DO:s uppfattning anledning att inom ramen för ärendets fortsatta beredning överväga behovet av åtgärder – till exempel den typ av rutiner för att förebygga etnisk och/eller religiös profilering som behandlas i ovannämnda rapport – för att säkerställa att en framtida tillämpning av förslaget inte i förlängningen medför att enskilda personer utsätts för diskriminering.

Beslut

Beslut i detta ärende (LED 2019/270) har fattats av Lovisa Strömberg efter utredning och förslag av utredaren Björn Olof Bräutigam. I den slutliga handläggningen har också chefsjuristen Mattias Falk, och enhetschefen Martin Mörk deltagit.

 

Lovisa Strömberg, ställföreträdande diskrimineringsombudsman

 

 

 



[1]DO:s diarienummer LED 2017/590.

[2] Rapporten tillgänglig på https://undocs.org/CERD/C/SWE/CO/19-21. För en motsvarande rekommendation från EU om att medlemsstaterna bör vidta åtgärder mot etnisk profilering i samband med poliskontroller kan även hänvisas till Europeiska unionens andra rapport om minoriteter och diskriminering (MIDIS II), tillgänglig på   https://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2017-eu-midis-ii-main-results_en.pdf.

[3]Målet ligger för närvarande i Högsta domstolen för prövning av en processuell fråga som har underställts EU-domstolens prövning genom en begäran om förhandsavgörande (Mål C-30/19, Braathens Regional Aviation).