Klarlagd identitet - Om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över rubricerade betänkande. DO:s yttrande är avgränsat till frågor som rör DO:s verksamhetsområde.

Inledningsvis kan konstateras att det ligger i sakens natur att det finns en risk att inre utlänningskontroller görs endast på grundval av utseende som tjänstemännen kopplar samman med utländsk härkomst. Sådana kontroller utgör diskriminering enligt internationell praxis, och riskerar att undergräva förtroendet för de ansvariga myndigheterna hos de personer som kontrolleras. Regeringen har i sina direktiv till utredningen också understrukit att kontroller inte får ske på basis av etnisk profilering.

DO noterar att utredningen i frågan hänvisar till liknande uttalanden från JO och till Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens inre utlänningskontroll (RPSFS 2011:4, FAP 273–1). Någon analys av risken för att regelverket ges en diskriminerande tillämpning görs emellertid inte i betänkandet.

Avsaknaden av en sådan analys framstår som anmärkningsvärd mot bakgrund av vad som i betänkandet redovisas om Rikspolisstyrelsens tillsynsrapport 2014:14, Inre utlänningskontroll. Där framgår att det i de händelserapporter som har granskats av Rikspolisstyrelsen genomgående har saknats uppgifter om grund för kontrollen, vilket har medfört att det inte har varit möjligt att i efterhand fastställa om det funnits grund för kontrollerna.

DO bedömer att uppgifterna om polisens bristfälliga kontroll och dokumentation av tvångsåtgärderna understryker behovet av åtgärder för att säkerställa att regelverket följs, vilket enligt DO:s mening är nödvändigt för att förebygga och motverka diskriminering i tillämpningen. Några sådana förslag presenteras inte.
Mot bakgrund av att frågan aktualiserar tvångsåtgärder och en risk för etnisk profilering, bedömer DO, utifrån de utgångspunkter som myndigheten har att bevaka, att det inte är lämpligt att ge de berörda myndigheterna en möjlighet att förena utlänningskontroller med de aktuella tvångsåtgärderna med mindre än att risken för diskriminering i tillämpningen hanteras på ett tillfredsställande sätt.
Det finns i detta sammanhang anledning för DO att återigen påtala behovet av att offentlig verksamhet, inklusive polisens myndighetsutövning, görs till föremål för en särskild tillsyn inriktad på efterlevnaden av förbudet mot diskriminering. DO skrev år 2014 till regeringen för att uppmärksamma begränsningarna i diskrimineringslagens (2008:567) skydd mot diskriminering vid kontakt med offentligt anställda. DO påtalade då att det förbud mot diskriminering som följer av 2 kap. 17 § diskrimineringslagen inte självständigt kan tillgodose behovet av skydd mot diskriminering inom de samhällsområden som inte omfattas av lagens övriga förbudsregler. DO framhöll också att avsaknaden av skydd framstår som otillfredsställande i förhållande till de skyldigheter som åligger staten enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Därefter har såväl FN:s människorättskommitté som Europakommissionen mot rasism och intolerans (ECRI) uttryckt oro över att diskrimineringslagen och DO:s mandat inte omfattar alla myndigheters verksamhet. Människorättskommittén har särskilt påtalat DO:s begränsade mandat vad gäller Europakonventionen och rättsväsendet.

Mot denna bakgrund, och med hänvisning även till vad DO i denna del anfört i sitt remissvar över SOU 2016:87 Bättre skydd mot diskriminering, anser DO att behovet av en på diskrimineringsförbudet grundad särskild tillsyn av offentlig verksamhet bäst kan tillgodoses, görs till föremål för utredning i särskild ordning.

DO har inga synpunkter på förslagen i kapitel nio (Missbruk av handlingar).

Beslut i detta ärende (LED 2017/603) har fattats av Agneta Broberg efter utredning och förslag från utredaren Gustav Staaf. I den slutliga handläggningen har enhetscheferna Lovisa Strömberg och Martin Mörk samt chefsjuristen Mattias Falk deltagit.

Agneta Broberg, Diskrimineringsombudsman

Gustav Staaf, utredare