Vi arbetar för ett samhälle
fritt från diskriminering.

Remissvar

DO får olika förslag på remiss, oftast från Regeringskansliet men också från andra myndigheter. Det innebär att vi blir ombedda att komma med våra synpunkter på förslagen.

De kan handla om ändringar i lagar eller föreskrifter. Vi tar ställning till förslagen utifrån vårt uppdrag och kan belysa vilka konsekvenser de kan få om de genomförs. Här kan du ta del av våra svar på remisserna.

Du hittar samtliga remissvar för nuvarande år och för ett år tillbaka i tiden. För tidigare remissvar har vi gjort ett urval.

  • Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning

    LI 2024/00083

    Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) yttrande är avgränsat till de frågor som berör DO:s uppdrag. Tydligare förutsättningar för behovsinriktad kommunal bostadsförmedling DO anser att det behövs ett diskrimineringsperspektiv vid val och utformning av bostadsförmedlingssystem. Olika fördelningssystem kan slå olika mot olika grupper och det är därför ofta en fördel att hyresvärdar använder sig av flera fördelningsprinciper, så länge de kriterier som används är transparenta och förutsägbara. Kötid har många fördelar ur diskrimineringssynpunkt och det finns goda skäl till att kötid fortsatt bör vara den rådande förmedlingsprincipen för bostadsförmedlingar. Av promemorian framgår att bostadsförmedlingskriterier ska redovisas öppet och att det ska vara tydligt hur förmedlingen fungerar exempelvis vid förekomst av reservationer och förtur. Det framkommer dock inte hur detta ska ske. Avsaknaden av en tydlig reglering av förmedlingssystemen, och det faktum att det saknas tydliga krav på hyresvärdar att dokumentera eller redovisa urvalsprocessen, gör att det är svårt att upptäcka och bevisa diskriminering i det enskilda fallet. Situationen bidrar till att det är svårt att komma till rätta med diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder och att tillgången till upprättelse för personer som blivit utsatta för diskriminering begränsas. DO vill mot den bakgrunden betona vikten av transparens och förutsägbarhet kopplat till dessa regler eller system, och att all förmedling bör omfattas av ett dokumentationskrav. Tydligare möjligheter till reservationer I promemorian anges att reservationer kan utformas för att underlätta för hushåll som saknar egen bostad, skapa förutsättningar för social blandning och motverka socioekonomisk boendesegregation. DO ställer sig frågande till vad som i promemorian avses med begreppet social blandning. I det fall insatser för att skapa förutsättningar för social blandning skulle komma att utformas i likhet med insatser som syftar till att motverka segregation vill DO understryka att insatser för att motverka segregation, under vissa omständigheter, kan leda till att personer missgynnas på ett sätt som skulle kunna utgöra diskriminering. DO har tidigare framhållit att arbetet mot segregation kan riskera att leda till diskriminering om hyresvärdar använder hyrespolicyer för att styra vem som får bo i ett bostadsområde. Exempelvis skulle ett krav som medför att personer som uppbär pension inte får hyra en bostad, under vissa omständigheter, kunna utgöra diskriminering som har samband med ålder. Det förekommer även att hyresvärdar har mer eller mindre uttalade uthyrningspolicyer eller strategier för sina bostadsområden, som på olika sätt styr urvalet av hyresgäster. DO kan konstatera att det förekommer etnisk diskriminering på bostadsmarknaden och att diskriminering kan vara en faktor som hindrar människor, och då särskilt människor med viss etnisk tillhörighet, från att få bostad i vissa områden. DO förstår viljan och behovet av att vidta åtgärder som kan bidra till att motverka boendesegregationen men vill samtidigt upplysa om de risker för diskriminering som kan uppstå i arbetet. DO:s bedömning är att det krävs mer kunskap om förhållandet mellan diskriminering och boendesegregation. DO föreslår därför att en utredning i likhet med den avvecklade utredningen Bättre verktyg för att minska och motverka boendesegregation (Dir 2022:116), åter tillsätts i syfte att ge förslag på hur åtgärder för att bryta segregation kan vidtas utan att personer riskerar att diskrimineras. Ingen begränsning av förtursverksamheten I promemorian föreslås att det inte ska finnas någon begränsning i antalet lägenheter som får fördelas enligt ett förturssystem inom en kommunal bostadsförmedling som tar ut köavgift. Vidare anges att användningen av förtur bör ske med utgångspunkt i den lokala situationen på bostadsmarknaden, där kommunen och bostadsförmedlingen tillsammans med fastighetsägarna avgör vilken omfattning av förtursverksamhet som är möjlig och ändamålsenlig. Därefter framgår att kriterierna inte får vara utformade så att de riskerar att leda till direkt eller indirekt diskriminering, vilket DO välkomnar. Ur diskrimineringssynpunkt är det viktigt att säkerställa att förmedling av bostäder med förtur inte leder till att personer missgynnas av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är därför avgörande att en hyresvärd har tydliga regler och rutiner för vem som kan beviljas bostad med förtur och tillämpar dem konsekvent. Det finns annars risk för att beslut baseras på subjektiva bedömningar av den bostadssökandes situation och behov av bostad. DO noterar att det föreslagna förfarandet med obegränsad förtur öppnar upp för en situation där bostäder enbart förmedlas genom förtur. DO menar att det är en fördel ur diskrimineringssynpunkt att flera olika fördelningsprinciper används samtidigt. Kötid har många fördelar ur diskrimineringssynpunkt och det finns goda skäl till att kötid fortsatt bör vara den rådande förmedlingsprincipen för bostadsförmedlingar. Mot den bakgrunden behöver förmedling och kriterier utformas på ett tydligt och transparent sätt för att minska risker för diskriminering och säkerställa lika rättigheter och möjligheter i fråga om tillgången till bostäder, oavsett vilka förmedlingssystem som används. Ett sätt att öka transparensen och förutsägbarheten vid förmedling av hyresbostäder genom förtur skulle därför kunna vara att det i diskrimineringslagen införs ett krav på hyresvärdar att dokumentera urvalsprocessen, något DO redan tidigare föreslagit i en rapport och en skrivelse till regeringen. Övrigt DO ser att arbetet med bostadsfrågor ofta saknar ett diskrimineringsperspektiv. Det är tydligt att tillgången till bostäder behöver stärkas och diskriminering motverkas. Det går inte att tillgodose allas tillgång till bostäder på lika villkor, utan ett diskrimineringsperspektiv. Det saknas också forskning, utredningar och därmed kunskap både hos lagstiftaren och hos de som ska tillämpa lagen. DO ser därför ett fortsatt stort behov av mer kunskap om diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder. Mot bakgrund av detta vill DO åter lyfta DO:s skrivelse till regeringen där Boverket föreslås ges i uppdrag att lämna ett förslag på hur Boverket kan inkludera ett diskrimineringsperspektiv i sina årliga rapporter om situationen och utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden. I uppdraget föreslås även att det ska ingå att lämna förslag på hur återkommande bedömningar av förekomsten av diskriminering på bostadsmarknaden kan utföras. Beslut i detta ärende (DO 2024/268) har fattats av Cecilia Narby efter föredragning av utredaren Olivia Novotny. Cecilia Narby, enhetschef vid Utvecklings- och analysenheten

  • Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud (SOU 2024:10)

    SOU 2024:10

    Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat delbetänkandet utifrån sitt myndighetsuppdrag och har inga invändningar mot utredningens överväganden och förslag. Beslut i detta ärende (DO 2024/790) har fattats av enhetschefen Karin Ahlstrand Oxhamre efter föredragning av processföraren Björn Olof Bräutigam. Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för DO:s processenhet

  • Ett enklare bilstöd (SOU 2023:81)

    SOU 2023:81

    Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) yttrande är avgränsat till de frågor som berör DO:s uppdrag. DO välkomnar utredningens förslag i sin helhet, då vi bedömer att de kan bidra till att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och vuxna med funktionsnedsättning. Beslut i detta ärende (DO 2024/256) har fattats av Cecilia Narby efter föredragning av utredaren Emma Wilén. Cecilia Narby, enhetschef vid Utvecklings- och analysenheten

  • Socialstyrelsens förslag till ändringar i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler, och i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2009:32) om användning av vävnader och celler i hälso- och sjukvården och vid klinisk forskning m.m.

    SOSFS 2009:32, SOSFS 2009:32

    Diskrimineringsombudsmannens (DO) yttrande är avgränsat till frågor som rör DO:s uppdrag. DO ser positivt på Socialstyrelsens förslag att tillföra nya allmänna råd där det framgår att personer som lever med HIV och som har en välinställd behandling, kan få en fertilitetsutredning och möjlighet till assisterad befruktning. DO ser också positivt på att samma krav på utredning och tester ställs vid donation av äggceller/befruktade ägg inom samkönade par, som när det gäller olikkönade par som använder sina egna könsceller vid assisterad befruktning. Detta kommer att stärka tillgången till lika rättigheter och möjligheter för personer som lever med HIV och personer som lever i samkönade relationer, och bidra till att minska risken för diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och sexuell läggning inom hälso- och sjukvården. DO konstaterar att förslaget i stor utsträckning innehåller könsneutrala begrepp. I samband med några skrivningar förkommer det dock fortfarande en könsbestämd begreppsanvändning, vilket kan bidra till att osynliggöra personer som har ändrat sin könstillhörighet. Ett könsneutralt språkbruk skulle också upplevas som mer inkluderande av personer med icke-binär könsidentitet. DO rekommenderar att genomgående använda könsneutrala benämningar. Beslut i detta ärende (DO 2024/1330) har fattats av Cecilia Narby efter föredragning av utredaren Magdalena Sievers. Cecilia Narby, chef för utvecklings- och analysenheten

Visa fler