Regeringen kan ge DO uppdrag - antingen i det årliga regleringsbrevet eller genom särskilda beslut under året. Här hittar du information om våra pågående och under de senaste åren avslutade regeringsuppdrag.
DO ska analysera behov av att utveckla den praktiska tillämpningen av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i sin verksamhet. Utifrån analysen, ska DO förbättra den praktiska tillämpningen av barnkonventionen inom ramen för myndighetens uppdrag. Vid behov ska myndigheten få stöd från Barnombudsmannen. Arbetet ingår i kunskapslyftet för barnets rättigheter
DO är en av flera myndigheter som regeringen utsett som strategisk myndighet i sin strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
Uppdraget handlade dels om att tillsammans med Arbetsmiljöverket utveckla den digitala plattform om sexuella trakasserier som togs fram i ett tidigare regeringsuppdrag, dels om att genomföra kunskapshöjande informationsinsatser till arbetsgivare om sexuella trakasserier och aktiva åtgärder.
DO och Arbetsmiljöverket (AV) fick i uppdrag att genomföra särskilda insatser för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier i arbetslivet med anledning av #metoo.
Regeringen gav i regleringsbrevet för 2018 DO i uppdrag att genomföra en kartläggning av förekomsten av könsstereotyp och sexistisk reklam. I uppdraget ska ingå en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder, i form av utvecklad självreglering och utbildningsinsatser, inom detta område. Vid behov bör det även göras en bedömning av vilka åtgärder av sådant slag som i så fall kan genomföras.
Enligt ett regeringsbeslut 2016 skulle DO under perioden 2016–2018 ställa praktikplatser till förfogande åt Arbetsförmedlingen och ta emot nyanlända arbetssökande från Arbetsförmedlingen för praktik.
Enligt ett regeringsbeslut 2016 skulle DO under perioden 2016–2018 ställa praktikplatser till Arbetsförmedlingens förfogande och ta emot arbetssökande personer med funktionsnedsättning från Arbetsförmedlingen för praktik.
Regeringen gav DO i uppdrag i regleringsbrevet för 2018 att rapportera de insatser avseende arbetsgivares arbete med aktiva åtgärder, inklusive arbetsgivares arbete med lönekartläggning enligt 3 kap. 8–10 §§ diskrimineringslagen (2008:567), som genomförts under året. Även resultaten av insatserna, samt en analys av dessa ska återrapporteras.
Regeringen gav DO i uppdrag i regleringsbrevet för 2018 att redovisa hur vi vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2–5 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
I regleringsbrevet för 2018 anger regeringen att DO ska fortsätta den kommunikationssatsning som myndigheten genomfört inom ramen för det uppdrag som Myndigheten för delaktighet i samarbete med Diskrimineringsombudsmannen hade i uppdrag att genomföra under åren 2015–2017 (S2015/2415/FST).
Regeringen gav DO i uppdrag 2015 att jämställdhetsintegrera verksamheten samt redovisa en plan för hur myndigheten avser att bedriva arbetet med jämställdhetsintegrering under 2015–2018 i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen.
Den 1 april 2015 gav regeringen Myndigheten för delaktighet (MFD) i uppdrag av regeringen att i samarbete med Diskrimineringsombudsmannen (DO) genomföra en kommunikationssatsning för att öka kunskapen om innehållet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Satsningen skulle pågå under åren 2015–2017.
Den 26 juni 2014 gav regeringen DO i uppdrag att utveckla och intensifiera arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans genom att följa upp insatser inom området. De insatser som har genomförts med anledning av uppdraget skulle redovisas i myndighetens årsredovisningar.
Regeringen har beslutat att ge Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Myndigheten för delaktighet (MFD) uppdrag om att öka kunskapen om diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden.
Regeringen lyfter fram att afrosvenskar är särskilt utsatta för rasism och främlingsfientlighet i Sverige och att det råder brist på kunskap och medvetenhet om afrosvenskars situation liksom åtgärder från samhällets sida.
