Hbtqi-strategisk myndighet
DO är en av flera myndigheter som regeringen utsett som strategisk myndighet i sin strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Här kan du läsa om hur vi jobbar med regeringens hbtqi-strategi, vad strategin syftar till och vilka myndigheter som ingår i arbetet.
Uppdraget som strategisk myndighet innebär att vi som myndighet ska främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Detta betyder bland annat att ett hbtqi-perspektiv ska integreras och synliggöras i vår verksamhet. I strategin pekas ett antal fokusområden ut tillsammans med ett antal strategiska myndigheter. De fokusområden som strategin omfattar är:
- Våld, diskriminering och andra kränkningar
- Unga hbtqi-personer
- Hälsa, vård och sociala tjänster
- Privat- och familjeliv
- Kulturområdet
- Civilsamhället
- Arbetslivet
- Äldre hbtqi-personer
Myndigheter som ingår
Strategiska myndigheter som regeringen utsett är: Diskrimineringsombudsmannen, Statens kulturråd, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för ungdomars- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Skolverket, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Polismyndigheten, Barnombudsmannen och Forum för levande historia.
Regeringen har även beslutat om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen innehåller konkreta åtgärder för att stärka hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen kompletterar den befintliga strategin och kraftsamlar arbetet med konkreta åtgärder för perioden 2020–2023. Under våren 2024 pågår arbetet med att ta fram en ny handlingsplan. 
Länk till annan webbplats.
Hur arbetar DO med regeringens hbtqi-strategi?
Frågor som handlar om att motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer är frågor som genomsyrar hela DO:s arbete – från att ta fram väglednings- och stödmaterial och genomföra utbildningar till att utöva tillsyn över diskrimineringslagen.
En viktig kunskapskälla för att fördjupa vår kunskap är våra dialoger med civila samhället och med de intresseorganisationer som företräder målgruppen. Vi arbetar också aktivt med att sprida kunskap om hbtqi-frågor, till exempel via seminarium eller på pride-festivaler. På så sätt kan vi bidra till att diskriminering motverkas.
DO har också regelbundna träffar med övriga hbtqi-strategiska myndigheter för att samverka i gemensamma frågor. Ett exempel är den gemensamma konferensen "Så leder du hbtq-arbetet i förskola och skola" som vi arrangerade tillsammans med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Skolverket, januari 2021.
Ett exempel ur vår tillsynsverksamhet har handlat om att komma till rätta med de administrativa problem som kan uppstå för transpersoner i samband med byte av juridiskt kön. Problem som under vissa omständigheter skulle kunna utgöra diskriminering. Till exempel har vi bedrivit tillsyn av aktörer inom försäkringsbranschen och graviditets- och förlossningsvården. I båda dessa fall har myndighetens tillsyn lett till att de granskade har ändrat sina rutiner.
En gravid transman fick inte teckna en så kallad gravidförsäkring.
Brister i landstingets datasystem medförde att en person med manligt personnummer inte kunde registreras som gravid.
Fakta
Förkortningen hbtqi-personer står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner.
Transpersoner används som ett samlingsbegrepp för personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön som tilldelades vid födseln.
Queer är ett mångfacetterat begrepp som kortfattat handlar om ett normkritiskt förhållningssätt till kategorisering av människor utifrån sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
Intersex är en benämning som används för att förklara tillstånd där den kroppsliga utvecklingen inte är entydig i fråga om kön.