Säkerhetsskyddslagen – ytterligare kompletteringar

Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) yttrande är avgränsat till de frågor som berör DO:s uppdrag.

Sammanfattning

DO anser att utredningens förslag riskerar att förstärka riskerna för diskriminering vid säkerhetsprövningar, eftersom utredningens förslag innebär att fler uppgifter om anknytning till utlandet kan framkomma i registerkontrollen. Under rådande förutsättningar avstyrker DO därför förslagen om att registerkontrollen ska omfatta uppgifter från Skatteverkets folkbokföring (7.5.3) och uppgifter som behandlas av Migrationsverket (7.5.6).

Uppgifter om anknytning till utlandet medför risk för diskriminerande bedömningar vid säkerhetsprövning (7.5.3 och 7.5.6)

DO avstyrker utredningens förslag om att registerkontrollen ska omfatta uppgifter från Skatteverkets folkbokföring (7.5.3) och uppgifter som behandlas av Migrationsverket (7.5.6).

Förslagen innebär att den verksamhet som genomför en säkerhetsprövning kan få tillgång till fler uppgifter som rör en persons anknytning till utlandet. Detta är i sig positivt för säkerhetsprövningen, men ställer också högre krav på att säkerhetsprövningsbeslut som baseras på uppgifterna är välgrundade och görs individuellt efter förutsättningarna i det specifika fallet. DO anser att riskerna för att verksamheter gör diskriminerande schablonmässiga bedömningar utifrån dessa uppgifter är för stora. Både i media och i anmälningar till DO finns beskrivningar av att personer med anknytning till utlandet diskriminerats vid säkerhetsprövningar. Det är också ett dokumenterat problem att verksamheter som genomför säkerhetsprövningar saknar relevant kunskap för att bedöma vilket säkerhetshot som enskilda personers anknytning till utlandet utgör(1). Samtidigt saknas möjlighet för den som får ett negativt beslut vid en säkerhetsprövning att få en motivering till detta, och inte minst att överklaga beslutet.

Om regeringen ändå går vidare med förslaget rekommenderar DO att inte införa ändringarna innan dess att det finns ett system som gör det möjligt att överklaga säkerhetsprövningsbeslut, både för arbetstagare och för arbetssökande. Det är dessutom nödvändigt att den som påverkas negativt av ett säkerhetsprövningsbeslut har rätt att få en motivering till beslutet.

För att motverka diskriminering ser DO att det också är viktigt att säkerställa att de verksamheter som fattar säkerhetsprövningsbeslut har relevant kunskap för att göra träffsäkra bedömningar av på vilket sätt som en persons anknytning till utlandet påverkar huruvida personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen och i övrigt pålitlig utifrån en säkerhetssynpunkt.

Under senare år har DO besvarat flera remisser som rör förändringar i systemet med säkerhetsprövningar. Utöver det nu remitterade betänkandet baseras DO:s bedömning på remissvar som DO tidigare har lämnat och på de utredningar och hemställandet som föranlett dessa remissvar(2). I likhet med tidigare remissyttranden från myndigheten vill DO även i detta yttrande betona att det är viktigt att säkerhetsprövningar sker med beaktande av diskrimineringslagens och regeringsformens förbud mot diskriminering.

Även uppgifter om närståendes anknytning till utlandet kan medföra risk för diskriminering (7.7)

Utredningens förslag om registerkontrollen av närstående innebär att även fler uppgifter om make, makas eller sambons anknytning till utlandet kan framkomma i registerkontrollen. Det är oklart i vilken mån sådana uppgifter kan komma att lämnas ut till den som genomför säkerhetsprövningen, eftersom uppgifter endast ska lämnas ut om det är ”absolut nödvändigt”.

Att sådana uppgifter kan komma att lämnas ut ökar dock risken för diskriminering och ställer ännu högre krav på den som genomför säkerhetsprövningen att göra välgrundade bedömningar. Samma ställningstagande som DO gjort ovan avseende den säkerhetsprövades anknytning till utlandet gäller även för närståendes anknytning till utlandet.

Registerkontrollen bör endast omfatta uppgifter om rätten att vistas och arbeta i Sverige samt medborgarskap (7.5.6)

DO instämmer i utredningens bedömning att registerkontrollen vad gäller uppgifter som behandlas av Migrationsverket endast bör omfatta uppgifter om rätten att vistas och arbeta i Sverige samt medborgarskap.

Många av de uppgifter som Migrationsverket hanterar inom ramen för till exempel asylärenden består av känsliga personuppgifter som har samband med diskrimineringsgrunder, och som bör vara av begränsad betydelse ur säkerhetssynpunkt.

Beslut i detta ärende har fattats av Cecilia Narby, enhetschef för Utvecklings- och analysenheten, efter föredragning av utredaren Love Ander. I den slutliga handläggningen har också experten Björn Brodin och sektionschefen Louise Nilunger deltagit.

Cecilia Narby