Livsmedelsverkets förslag till uppdaterade Nationella riktlinjer för måltider i skolan

Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) yttrande är avgränsat till frågor som rör DO:s uppdrag.

Angående avsnittet Diskrimineringslagen

DO välkomnar att det av riktlinjerna framgår att det finns ett förbud mot diskriminering inom utbildningsområdet och att diskrimineringslagen även ställer krav på att utbildningsanordnare ska arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Angående tolkning av diskrimineringslagens bestämmelser

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det finns även ett krav på att utbildningsanordnare ska arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. I avsnittet Diskrimineringslagen konstateras det i Livsmedelsverkets riktlinjer att bestämmelserna i diskrimineringslagen bland annat innebär ”…att skolan vid måltidssituationer ska erbjuda ett fullgott alternativ för elever som har önskemål om anpassad mat som har samband med en diskrimineringsgrund, till exempel religion eller annan trosuppfattning.” Under avsnittet Individuella anpassningar av maten konstateras att ”Laglig rätt till specialkost eller anpassningar av måltiden har elever med medicinska behov samt om önskemålet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunder som har fastställts i diskrimineringslagen, bland annat funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning.”

DO menar att formuleringarna i riktlinjerna kan ge intrycket av att diskrimineringslagen ger en rätt till anpassad kost. Detta är inte korrekt. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och att bryta mot diskrimineringslagen innebär att exempelvis en skola gör sig skyldig till diskriminering. Diskrimineringslagen är således inte är en lagstiftning med vilken enskilda kan utkräva andra rättigheter. Däremot menar DO att det kan vara diskriminering om en skola vid en måltidssituation inte erbjuder ett fullgott alternativ för en elev som har önskemål om anpassad kost och att detta har samband med en diskrimineringsgrund, till exempel religion eller annan trosuppfattning. I sammanhanget vill DO även lyfta att det hade varit angeläget att riktlinjerna i denna del belyst frågan om elevers rätt till anpassad kost i skolan utifrån ett rättighets- och religionsfrihetsperspektiv.

Angående avsnittet Trivsamma måltider

I anmälningar om diskriminering till DO och i DO:s dialog med företrädare för organisationer i civila samhället framkommer exempel på att elever upplever diskriminering i samband med skolmåltider. Det kan till exempel handla om att om att elever som fastar under ramadan, inte äter griskött eller håller kosher blir föremål för trakasserier. DO vill mot denna bakgrund betona vikten av att skolors arbete för trivsamma skolmåltider också tar sin utgångspunkt i skolans skyldigheter utifrån diskrimineringslagen.

Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Cecilia Narby efter föredragning av utredaren Ulrika Bertilsson.

Cecilia Narby