Vi arbetar för ett samhälle
fritt från diskriminering.

En statlig ordning med brottsförebyggande åtgärder för barn och unga

Diskrimineringsombudsmannen (DO:s) yttrande är avgränsat till frågor som rör DO:s uppdrag.

DO har utifrån sitt uppdrag inga synpunkter på förslag relaterade till vilken myndighet som bör vara ansvarig för beslut om och uppföljning av brottsförebyggande åtgärder. DO har inte heller några synpunkter på vilken myndighet som bör hänvisa fall till den nya myndigheten. DO vill dock understryka vikten av att all statlig verksamhet sker utifrån principen om respekten för alla människors lika värde och rättigheter, samt att diskriminering inte förekommer. I sammanhanget vill DO därför understryka nödvändigheten av att diskrimineringslagens räckvidd utvidgas så att offentlig verksamhet, inklusive alla i förslaget berörda myndigheters verksamhet, fullt ut omfattas av förbudet mot diskriminering. Om en sådan legislativ utvidgning dröjer, anser DO att såväl förbud mot diskriminering som DO:s möjlighet att utöva tillsyn på detta område måste framgå av den nya lagen.

9.4.3 Krav

DO anser att krav också måste kunna ställas på berörd skyldighetsbärare, exempelvis utbildningsanordnaren att säkerställa eventuella stödinsatser till barnet. En kvalitativ analys av 200 anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning inom grund- och gymnasieskolan, som har kommit in till DO under åren 2018–2022, visar bland annat att elever inte får det stöd i skolan som de har rätt till. Det handlar om att skolor inte vidtar tillräckliga stöd- och anpassningsåtgärder för att tillgängliggöra skolan.
Beslut i detta ärende har fattats av Cecilia Narby, efter utredning och förslag av utredaren Annika Jyrwall Åkerberg. I den slutliga handläggningen har även sektionschefen Anna Ericsson deltagit.

Cecilia Narby, chef för Utvecklings- och analysenheten

Sidinformation

Senast uppdaterad: 12 september 2024