Säkerhetspolisens hemställan om skärpta krav på underlag vid säkerhetsprövning

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående remiss. DO:s remissvar är avgränsat till frågor som berör myndighetens verksamhetsområde.

DO har inget att erinra mot att regleringen kring säkerhetsprövning förstärks och tydliggörs. DO är dock tveksam till att föreslagna ändringar är tillräckliga i detta avseende. Trots att Säkerhetspolisen i sin hemställan lyfter svårigheten för den som genomför säkerhetsprövningar att skaffa sig tillräckligt god information om hotet från främmande makt, så framgår det inte av förslagen hur en verksamhetsutövare i ett enskilt ärende, ska få kännedom om de säkerhetshot mot Sverige som landet ifråga utgör.

Utan ytterligare förtydliganden, till exempel vad gäller de delar av säkerhetsprövningen[1] som rör bedömningen av huruvida ett land utgör ett säkerhetshot mot Sverige eller inte, finns enligt DO, en risk att föreslagna ändringar leder till att säkerhetsprövningen av personer med utländskt medborgarskap eller annan anknytning till utlandet, kan komma att ske på osakliga grunder.

DO har uttalat sig angående säkerhetsprövningar tidigare. I yttrandet över betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) underströk DO vikten av att säkerhetsprövningar sker med beaktande av diskrimineringslagens och regeringsformens förbud mot diskriminering. DO menade också att det kan finnas skäl att överväga att införa en möjlighet för individen att begära överprövning av säkerhetsprövningar, så att eventuella risker för osakliga bedömningar minimeras. De synpunkter som DO då lämnade är relevanta även inom ramen för remissbehandlingen av Säkerhetspolisens hemställan.

Beslut i detta ärende (DO 2022/2802) har fattats av Lars Lindgren efter föredragning av utredare Anna Ericsson.

Lars Lindgren, chef för Utvecklings- och analysenheten