Rätt mottagare – Granskning och integritet
Remissvar på SOU 2021:99, 18 maj 2022
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har beslutat att lämna ett yttrande över ovanstående betänkande. DO:s yttrande rör den stödfunktion som föreslås med syfte att bistå beslutsorgan vid en fördjupad granskning av en bidragssökande organisation.
DO har inte några synpunkter på själva förslaget att inrätta en central stödfunktion för granskning. DO anser dock att betänkandet saknar en analys av hur den föreslagna stödfunktionens verksamhetsfält förhåller sig till religiösa och etniska minoriteters – och särskilt muslimers – utsatta situation.
Det har under flera år påpekats från såväl Europarådet[not 1] och EU-organ att arbetet mot våldsbejakande extremism och antidemokratiska yttringar har haft en negativ påverkan på rättighetssituationen för muslimska minoriteter i Europa.[not 2] Vidare har FN:s särskilda rapportör i frågor som rör rasism, rasdiskriminering, xenofobi och intolerans uttalat sig på liknande sätt i frågan.[not 3] Även i anmälningar om diskriminering till DO och i myndighetens dialog med företrädare för organisationer i civila samhället lyfts frågor om hur samhällsdebatt och generella föreställningar om muslimer bidrar till diskriminering.
Eftersom det i stort sett saknas en analys i betänkandet av hur den föreslagna stödfunktionens uppdrag förhåller sig till minoriteters utsatta situation, så saknas det också en analys av hur stödfunktionen skulle kunna riskera att bidra till en ytterligare utsatt situation. DO menar att regeringen i den fortsatta beredningen bör uppmärksamma om och hur stödfunktionen kan riskera att bidra till diskriminering och hindra berörda gruppers tillgång till lika rättigheter och möjligheter.
DO vill i sammanhanget även lyfta några frågor som särskilt bör beaktas. För det första finns det en risk att delar av det civila samhället kommer att granskas oproportionerligt mycket. Det kan även finnas en risk att införandet av en granskande stödfunktion på sikt skulle kunna ha en negativ inverkan på minoriteters vilja till engagemang i det civila samhället.
För det andra vill DO framhålla att den profil som utredningen tecknar rörande stödfunktionens kompetenser inte berör behovet av kompetens vad gäller människorätts-, diskriminerings- och religionsfrihetsfrågor. Mot denna bakgrund är det, enligt DO, viktigt att den föreslagna stödfunktionen även besitter kompetens rörande dessa frågor.
Beslut i detta ärende (DO 2022/360) har fattats av Lars Arrhenius efter utredning och förslag från utredaren Max Stockman. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen för utvecklings- och analysenheten Lars Lindgren, experten Tarik Qureshi och utredaren Björn Brodin deltagit.
Lars Arrhenius
diskrimineringsombudsman
Fotnoter
[Not 1] Se ECRI (2021) On preventing and combating anti-Muslim racism and discrimination, s. 15.
[Not 2] Se European Union, Fundamental Rights Agency (2021), Directive (EU) 2017/541 on combating terrorism: Impact on fundamental rights and freedoms.
[Not 3] UN Special Rapporteur on contemporary forms of racism, racial discrimination, xenophobia and related intolerance (2017), A/72/28.