För en god och jämlik hälsa – En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Kunskapsstyrning, tillit och tillgänglighet

DO välkomnar att Kommissionen för jämlik hälsa synliggör behovet av tydlig styrning och samordning från de nationella besluten och riktlinjerna till de regionala och lokala utförarleden. DO välkomnar också att Kommissionen synliggör jämlik hälsa som en strukturell fråga i ett samspel mellan individen och hens förutsättningar och villkor.

DO är också positiva till Kommissionens förslag att ändra benämningen av det tidigare målområdet 6 till En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Ombudsmannens erfarenhet bekräftar att hälso- och sjukvården direkt kan bidra till ohälsa eller öka ojämlikheten i hälsa genom att diskriminera patienter och vårdsökande eller på andra sätt begränsa tillgången till hälso- och sjukvård genom exempelvis exkluderande normer eller diskriminerande bemötande.

Det är positivt att Kommissionen beskriver behovet av att inhämta kunskap om särskilt sårbara gruppers levnadsvillkor och behov genom det civila samhället. Det är dock viktigt att i den fortsatta beredningen vara tydlig med innebörden av dialog och samverkan med det civila samhället.

DO efterfrågar att sambandet mellan diskriminering och ohälsa belyses på ett mer utvecklat sätt. Kommissionen resonerar om socioekonomisk bakgrund – exempelvis skillnader i utbildning som leder till ojämlika utfall när det gäller arbete och försörjning, vilket i sin tur påverkar hälsan. I vissa fall finns tydliga samband mellan diskriminering och tillgången till utbildning och framtida försörjning för hela befolkningsgrupper, men det finns också personer med högre utbildning som på grund av diskriminering inte får arbete eller bostad. Vidare kan diskriminering i form av exempelvis trakasserier i skolan eller på arbetsplatsen påverka individers hälsa negativt – detta utan att det nödvändigtvis påtagligt påverkar deras grundläggande socioekonomiska ställning.

Det kan också noteras att diskriminering är förbjudet i lag.

Kommissionen problematiserar förvisso frågan om att använda mer av registerdata för att komma åt bakgrundsorsaker till den ojämlika hälsan men avfärdar alltför enkelt de farhågor som finns om ett felaktigt utnyttjande av registerdata. DO vill därför i sammanhanget särskilt påminna om de grova överträdelser som gjorts genom historien i förhållande till vissa befolkningsgrupper vad avser hantering av persondata och hänvisa till rapporten Statistikens roll i arbetet mot diskriminering. Det är också angeläget att ta fasta på den tillitsbrist till myndigheter och offentliga aktörer som finns hos många av de individer som befinner sig i särskilt utsatta situationer. Tillitsbristen leder ofta till att de inte söker relevant vård eller förebyggande hälsoinsatser. Även ogrundade misstankar om otillåten registrering kan öka på tillitsbristen och ytterligare försämra individers hälsoläge eller benägenhet att söka vård eller andra insatser.

Beslut i detta ärende (LED 2017:134) har fattats av diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg efter utredning och förslag från utredaren Eva Nikell. I den slutliga handläggningen har också chefen för Utvecklingsenheten, Lovisa Strömberg, deltagit.

Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman

Eva Nikell, utredare på utvecklingsenheten