DO får olika förslag på remiss, oftast från Regeringskansliet men också från andra myndigheter. Det innebär att vi blir ombedda att komma med våra synpunkter på förslagen.
De kan handla om ändringar i lagar eller föreskrifter. Vi tar ställning till förslagen utifrån vårt uppdrag och kan belysa vilka konsekvenser de kan få om de genomförs. Här kan du ta del av våra svar på remisserna.
Du hittar samtliga remissvar för nuvarande år och för ett år tillbaka i tiden. För tidigare remissvar har vi gjort ett urval.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har utifrån sitt uppdrag inga synpunkter på de ändrade förslagen i utkastet till lagrådsremiss. Beslut i detta ärende har fattats av Cecilia Narby efter föredragning av experten Janna Törneman. Cecilia Narby, enhetschef Utvecklings- och analysenheten
Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) remissvar är avgränsat till de frågor som berör DO:s uppdrag. En ny mottagandelag för asylsökande – risker för diskriminerande effekter Flera av förslagen i slutbetänkandet bygger vidare på de förändringar i mottagandet av asylsökande som presenterades i delbetänkandet En ny ordning för asylsökandes boende (SOU 2022:64). Förslagen i de två betänkandena föreslås sammanföras i en ny lag för mottagande av asylsökande, mottagandelagen (2026:00). DO vill av den anledningen inledningsvis framhålla tidigare ställningstagande som lämnades i yttrandet över delbetänkandet. DO avstyrkte då förslaget, som nu överförs till den nya mottagandelagen, som innebär att en asylsökande ska ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag endast under förutsättning att personen bor enbart på det asylboende där han eller hon har tilldelats plats. DO bedömer att det finns risk för diskriminerande effekter för vissa grupper av asylsökande genom att dessa särskilt kommer att missgynnas vid tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna. DO anser fortsatt att undantagsmöjligheterna är för restriktiva DO vill även återigen framhålla att undantagsmöjligheterna från reglerna är för restriktiva. Utredningen föreslår krav på synnerliga skäl för att undantas från reglerna att asylsökande ska ha rätt till dagersättning och särskilt bidrag endast under förutsättning att personen bor enbart på det asylboende där han eller hon har tilldelats plats. DO bedömer att reglerna riskerar att ge upphov till särskilt missgynnande effekter för bland annat asylsökande personer med viss funktionsnedsättning, visst kön, viss ålder, viss religion och viss sexuell läggning. Förslagen kan komma att försämra dessa individers levnadsförhållanden i olika avseenden, till exempel vad gäller tillgången till en trygg och tillgänglig boendemiljö för äldre och personer med funktionsnedsättning. Riskerna förstärks ytterligare genom de förslag som presenteras i slutbetänkandet som innebär att det ska föreligga särskilda skäl för att undantas från kraven på närvarokontroll och från kravet att vistas inom ett begränsat geografiskt område. Riskerna som DO lyft ovan har även lyfts i DO:s dialoger med företrädare för organisationer i civila samhället. Företrädare för hbtqi- organisationer har exempelvis fört fram betydande risker för trakasserier av hbtqi-personer på större kollektiva asylboenden. Ett komplext regelverk aktualiserar vikten av tillgänglig information DO vill understryka vikten av att information om det föreslagna mottagandesystemet görs tillgänglig för alla. Det innebär till exempel att informationen behöver tillhandahållas på olika språk och anpassas till olika funktionsnedsättningar och åldrar. Utredningens förslag innebär ett relativt komplext regelverk med stora konsekvenser för asylsökande om regelverket inte efterlevs, det är därför särskilt viktigt att informationen når fram. Begränsningar i rörelsefriheten och möjligheten att arbeta innebär omfattande hinder för lika rättigheter och möjligheter DO är utifrån ett likabehandlingsperspektiv kritisk till utredningens förslag att asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område och förslaget att asylsökande ska ges rätt till att arbeta först efter sex månaders vistelse i Sverige. Förslagen väcker frågor kring asylsökandes tillgång till lika rättigheter och möjligheter i samhället genom att de innebär omfattande hinder för asylsökandes rätt till rörelsefrihet och möjlighet att arbeta. Beslut i detta ärende har fattats av Lars Arrhenius efter föredragning av experten Janna Törneman. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen Cecilia Narby, utredaren Anna Ericsson och experten Tarik Qureshi deltagit. Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman
Diskrimineringsombudsmannens (DO) yttrande är avgränsat till de frågor som berör DO:s uppdrag. DO anser att det finns risker för diskriminering som behöver beaktas vid utformning av anhörigstöd DO ser positivt på förslag som syftar till att ge personer som är anhöriga ett stärkt stöd. DO saknar dock ett diskrimineringsperspektiv i vissa delar av utredningens problembeskrivningar och förslag och ser att det finns risker för diskriminering som bör beaktas i arbetet med att tillgodose anhörigstödet. Diskriminering kan vara en orsak till att personer, i detta fall anhöriga, inte får tillgång till eller söker stöd från samhället. För att skapa likvärdig vård och stöd som når alla är det viktigt att verksamheter som möter anhöriga inte diskriminerar individer, eller skapar ojämlik tillgång till stöd. Myndigheten för vård och omsorgsanalys har konstaterat att det finns skillnader i socialtjänstens insatser till pojkar respektive flickor och mellan insatser till barn med olika etniska tillhörigheter, trots att de har likartade behov . DO har undersökt frågan ytterligare i en studie. I studien framkommer att socialsekreterares egna föreställningar om och bemötande av exempelvis pojkar, flickor, individer med vissa etniska tillhörigheter och individer med vissa funktionsnedsättningar kan påverka individers tillgång till socialtjänstens insatser . DO vill mot denna bakgrund därför understryka vikten av att diskrimineringsperspektivet beaktas i det fortsatta arbetet med att tillgodose anhörigstödet. DO vill understryka vikten av att säkerställa tillgängligt stöd och information (kapitel 3.8.2 och kap 6.6) DO vill understryka vikten av att de informationssatsningar som nämns i betänkandet, såsom förslaget om en informationsportal, görs tillgängliga för alla och att det görs ett arbete för att säkerställa att tilltänka målgrupper också nås av informationen om sina rättigheter till stöd. Det innebär till exempel att informationen behöver tillhandahållas på olika språk och anpassas till individer med olika funktionsnedsättningar och individer i alla åldrar. Detta gäller även information om föräldrastödjande insatser och information om kontaktperson. Beslut i detta ärende har fattats av Cecilia Narby efter föredragning av experten Janna Törneman. Cecilia Narby, enhetschef Utvecklings- och analysenheten
DO har utifrån sitt uppdrag inga synpunkter på förslaget i delbetänkandet. Beslut i detta ärende har fattats av Maria Oygun efter föredragning av verksjurist Cecilia Bjurström. Maria Oygun, chef för enheten för verksamhetsstöd
