Remissvar

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag men med följande synpunkter. Förstärkningsundervisning ska inte ersätta krav om att vidta tillgänglighets- och stödåtgärder DO vill understryka vikten av att den förstärkningsundervisning som utredningen föreslår inte ska ersätta utbildningssamordnares ansvar att vidta åtgärder för tillgänglighet enligt diskrimineringslagen eller att elever med särskilda behov ges adekvat stöd enligt skollagen . Om förslagen genomförs anser DO att Skolverket bör ges i uppdrag att särskilt utvärdera och redovisa om det finns risk för att föreslagen förstärkningsundervisning påverkar de krav som finns på utbildningssamordnare att vidta åtgärder för tillgänglighet respektive särskilt stöd eller extra anpassningar. Ett genomgående diskrimineringsperspektiv saknas DO saknar en konsekvensanalys i relation till diskrimineringslagen i enlighet med direktivet . Utredningen motiverar detta med hänvisning till att förslaget inte innebär särlösningar för särskilda målgrupper så som nyanlända elever . DO menar på att även om utredningen inte föreslår en särlösning för utvalda grupper påverkar den generella utformningen och genomförandet av utbildningsverksamheten i stort risken för diskriminering. Exempelvis ser DO behov av att inkludera förståelsen för hur diskriminering och andra faktorer kan vara en orsak till elevers bristande behörighet till gymnasiet . Ett annat exempel är att betänkandet brister i sin analys om försöksverksamhetens utformning och innehåll ur ett diskrimineringsperspektiv. Särskilt gällande modellen med tillfälliga urvalsgrupper som dels riskerar att vara en särlösning som kan bli stigmatiserande och få diskriminerande effekter för vissa elever, dels kan utmanövrera särskilt stöd och anpassningar enligt diskrimineringslagen för de elever som har rätt till det. Ytterligare exempel är att det i effektutvärdering saknas frågor som fångar upp om modellerna innebär risker för diskriminering. Eftersom försöksverksamheten omfattar ett stort antal skolor och antal elever, och därmed kan komma att få stora konsekvenser för enskilda elever, ser ombudsmannen behov av att en konsekvensanalys görs redan innan ett eventuellt genomförande av försöksverksamheten. Vidare föreslår utredningen att Skolverket ska få i uppdrag att driva försöksverksamheten med stöd av en referensgrupp. För att synliggöra diskrimineringsperspektivet i försöksverksamheten är ett medskick från DO att inkludera en bredare grupp av experter i referensgruppen, till exempel företrädare för organisationer i civila samhället som arbetar med olika perspektiv på diskriminerings- och rättighetsfrågor. DO anser att det är nödvändigt att beakta diskrimineringsperspektivet i den fortsatta beredningen, för att försöksverksamheten på ett fullgott sätt ska kunna ligga till grund för ett varaktigt förslag som främjar alla elevers lika rättigheter och möjligheter och en skola fri från diskriminering. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Cecilia Narby efter föredragning av utredaren Malpuri Groth. Cecilia Narby

Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) remissvar är avgränsat till de frågor som berör DO:s uppdrag. Sammanfattning DO ställer sig positiv till utredningens förslag att säkerhetsprövningsbeslut ska vara skriftliga och motiveras om beslutet är till den prövades nackdel, samt till att säkerhetsprövningsbeslut som rör en arbetstagare ska kunna överklagas. Myndigheten är däremot tveksam till om de föreslagna ändringarna är tillräckliga för att säkerställa enskildas skydd mot diskriminerande bedömningar vid säkerhetsprövning. De föreslagna undantagen till motiveringsskyldighet är omfattande och DO är kritisk till att utredningen inte har haft möjlighet att fullt ut utreda frågan om enskildas överklagandemöjligheter. DO anser att regeringen snarast bör låta utreda frågan fullt ut, inte minst för arbetssökande, eftersom det kan utgöra en viktig del i enskildas skydd mot diskriminering vid säkerhetsprövningar. Ett effektivt skydd mot diskriminering vid säkerhetsprövningar förutsätter att den prövade ges möjlighet att överklaga. Risker för diskriminering vid den samlade bedömningen vid säkerhetsprövningar DO anser att det är viktigt att det är tydligt vad en säkerhetsprövning ska innehålla (7.5.4.) men saknar en mer omfattande analys utifrån diskrimineringsperspektiv av det lämnade förslaget. Myndigheten anser att delar av de personliga förhållanden som utredningen föreslår ska ingå i grundutredningen kan utgöra risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter vid säkerhetsprövningar. I tidigare remissyttranden har DO framfört att det är viktigt att säkerhetsprövningar sker med beaktande av diskrimineringslagens och regeringsformens förbud mot diskriminering . Säkerhetsprövningar måste i varje enskilt fall göras sakligt och utan diskriminerande bedömningar. Myndigheten menar att riskerna för diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet kan vara särskilt stora vid prövningar av personer med bakgrund i, eller anknytning till, utlandet (7.5.4.d) och i synnerhet när det gäller vissa länder med en generell säkerhetsproblematik som exempelvis Iran. DO gör även bedömningen att riskerna för diskriminering även kan aktualiseras vid prövningar av hälsotillstånd (7.5.4.f). En sådan prövning av hälsotillstånd kan leda till diskriminering av personer med vissa funktionsnedsättningar. Vidare vill DO påtala att schablonmässiga bedömningar vid säkerhetsprövningar kan få diskriminerande konsekvenser för ett stort antal personer utan att de själva beretts möjlighet att ifrågasätta bedömningen. Myndigheten vill därför betona att arbetsgivares skyldighet att inte diskriminera personer vid rekryteringar även gäller vid bedömning av uppgifter som framkommer vid en säkerhetsprövning inför en anställning. Motivering av skriftliga säkerhetsprövningsbeslut DO är i och för sig positiv till utredningens förslag att säkerhetsprövningsbeslut ska vara skriftliga (8.3.2) och motiveras om beslutet är till den prövades nackdel (8.3.3). Däremot kan de föreslagna undantagen till motivering av säkerhetsprövningsbeslut innebära att den enskilde nekas en motivering av ett säkerhetsprövningsbeslut som varit till den prövades nackdel. I det fall den prövade anser att säkerhetsprövningsbeslutet baserats på diskriminerande bedömningar men nekats en motivering av säkerhetsprövningsbeslutet har den prövade inte möjlighet att tillgodogöra sig något skydd mot diskriminerande bedömningar vid säkerhetsprövningen. DO:s möjligheter att utöva tillsyn i frågor som rör diskriminering i samband med säkerhetsprövningar är begränsade och förslagen i utredningen ökar inte nödvändigtvis DO:s möjligheter. DO ställer sig därför tveksam till om den begränsade motiveringsskyldighet som föreslås i praktiken leder till den ökade rättssäkerhet för de prövade som utredaren anser att den bör leda till. Rätten att överklaga säkerhetsprövningsbeslut DO ser visserligen positivt på utredningens förslag att säkerhetsprövningsbeslut som rör en arbetstagare ska kunna överklagas (10:4). DO är däremot, även med beaktande av en sådan överklagandemöjlighet, tveksam till om de föreslagna ändringarna är tillräckliga för att säkerställa enskildas skydd mot diskriminerande bedömningar vid säkerhetsprövning. Därtill ställer sig DO kritisk till att utredningen inte haft möjlighet att fullt ut utreda frågan om en överklagandemöjlighet. Myndigheten delar utredningens uppfattning att frågan om ytterligare grupper, såsom arbetssökande, bör omfattas av rätten att kunna överklaga ett säkerhetsprövningsbeslut behöver utredas vidare. DO menar att regeringen bör låta utreda denna fråga snarast, eftersom det kan utgöra en viktig del i enskildas skydd mot diskriminerande bedömningar vid säkerhetsprövningar. Ett effektivt skydd mot diskriminering vid säkerhetsprövningar förutsätter att den prövade ges möjlighet att överklaga. Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius efter föredragning av utredaren Olivia Novotny. I den slutliga handläggningen har också stabschefen Samuel Engblom, sektionschefen Lars Lindgren och experten Tarik Qureshi. Lars Arrhenius

Diskrimineringsombudsmannens (DO) yttrande är avgränsat till frågor som rör DO:s uppdrag. DO vill, utifrån sitt uppdrag, lämna följande synpunkter. DO välkomnar utredningens förslag att lagen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (tillgänglighetslagen) ska gälla även i förhållande till grundlagsskyddade medier. 12.4.2 Avslutande anmärkningar Det som lagar och andra författningar föreskriver om tillgänglighet har stor betydelse för hur diskrimineringsformen bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen ska förstås. Förslagen i utredningen kan därför ha en direkt inverkan på enskildas möjligheter att göra gällande sina rättigheter när varor och tjänster tillhandahålls inom det grundlagsskyddade medieområdet. Utredningen konstaterar att det är osäkert i vilken utsträckning bestämmelserna i förordningen om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet (tillgänglighetsförordningen) kan tillämpas i förhållande till grundlagsskyddade medier. DO delar utredningens bedömning. Det betyder att det beslutade genomförandet av tillgänglighetsdirektivet behöver ses över i fråga om vilka delar som bör regleras på lagnivå och vad som kan föreskrivas i förordning eller föreskrifter. Om genomförandet inte ses över riskerar tillgänglighetsdirektivet att inte få genomslag i svensk rätt på det grundlagsskyddade medieområdet. Vidare riskerar de nya delegationsbestämmelserna som föreslås i betänkandet att inte fylla sitt syfte. Vid en översyn av regleringen är det viktigt att det för den enskilde tydligt framgår hur tillgänglighetskraven genomförts i svensk rätt så att denne kan ta tillvara sin rätt. 13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. DO konstaterar att Sverige inte fullt ut kommer att leva upp till kraven i tillgänglig­hets­direktivet under perioden mellan att tillgänglighetslagen träder i kraft den 28 juni 2025 och att ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrande­frihets­grundlagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027. Under denna period riskerar därmed personer med funktionsnedsättning att inte kunna åtnjuta de rättigheter som tillgänglighetsdirektivet ger i förhållande till grundlagsskyddade medier. Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius efter föredragning av utredaren Matilda Davin Omar. I den slutliga handläggningen har också enhetscheferna Karin Ahlstrand Oxhamre och Samuel Engblom, sektionschefen Hanna Shev, experten Tarik Qureshi och utredaren Anna Ericsson deltagit. Lars Arrhenius

Diskrimineringsombudsmannen, DO, lämnar utifrån sitt uppdrag nedanstående synpunkter. Sammanfattning DO har inga synpunkter på de förslag som rör frihetsberövanden, tidsfrister för frihetsberövanden eller befogenheter att använda tvångsåtgärder. DO tillstyrker de förslag som vi bedömer stärker rättssäkerheten för barn och unga, däribland förslag att stärka barns rätt till juridiskt ombud och en reglering om vilka tvångsmedel som får användas i en återupptagen förundersökning. Allmänna synpunkter DO delar oron över den samhällsutveckling som sker vad gäller ungdomskriminaliteten, men känner samtidigt stor oro för det snabba och omfattande arbete med lagstiftning som berör eller kan komma att beröra barn och unga som antingen har begått eller misstänks ha begått brott. DO vill därför framhålla vikten av att det görs en samlad konsekvensutredning av dessa förslag och reformer för att berörda barn så långt det är möjligt ska erhålla lika rätt och förutsättningar att kunna utvecklas till att förbli fria samhällsmedborgare. I sammanhanget vill vi särskilt påminna om följande rekommendation från Barnrättskommittén: att Sverige bör ”(C) utarbeta en strategi för att förebygga ungdomsbrottslighet baserad på forskning om och analys av de bakomliggande orsakerna till barns inblandning i brottslighet, särskilt organiserad brottslighet, och säkerställa att den omfattar tidiga insatser som riktar sig till barn i riskzonen eller i utsatta situationer, samt stöd till deras familjer.” (1) DO menar att förebyggande arbete är avgörande för att främja alla barns lika rätt och möjlighet att kunna utvecklas till att förbli fria samhällsmedborgare. Vi vill även understryka vikten av att frihetsberövanden och tvångsåtgärder, förutom att de måste ha stöd av lag, även måste vara nödvändiga och proportionerliga. Diskriminering kan förekomma när beslut om föreslagna tvångsåtgärder fattas. Detta är dock ett område som för närvarande inte omfattas av Diskrimineringslagen. Vi vill därför åter lyfta vikten av att Diskrimineringslagens räckvidd utvidgas så att DO kan inleda tillsyn av de verksamheter som omfattas av utredningens förslag. Avsaknad av diskrimineringsperspektiv DO är kritisk till att utredningen inte innehåller några överväganden om förslagen kan medföra eller minska risk för diskriminering. Vi vill därför understryka vikten av att det inte får finnas något utrymme att besluta om tvångsåtgärder av skäl som strider mot likabehandlingsprincipen, såsom att personen till exempel är av viss etnisk tillhörighet. Kritik från FN Utredningen har haft i uppdrag att redogöra för hur förslagen förhåller sig till barnkonventionens och Europakonventionens bestämmelser. Utredningen har dock helt bortsett från de rekommendationer Sverige erhållit av FN:s Barnrättskommitté (2). Flera av utredningens förslag kan svårligen sägas vara förenliga med rekommendationerna. DO vill därför påminna om dessa rekommendationer och påtala att vi är kritiska till att rekommendationerna inte har beaktats av utredningen. Synpunkter på vissa förslag 11 Biometrisk information från barn DO har inga synpunkter på de förslag som rör uppgifter som ska registreras i polisens biometriregister över dömda, men vill understryka vikten av att informationen som kan komma att finnas i dessa register, i realiteten, raderas efter fem år. Barn som förekommer i dessa register, riskerar i framtiden att inte kunna få lika möjligheter att inkluderas i samhället som andra. 15 Juridiskt biträde för barn DO välkomnar och tillstyrker att Barns rätt till juridiskt biträde stärks vid utredningar som inleds på begäran av socialnämnden och utredningar enligt 31 § tredje stycket LUL. Barn som häktas på grund av vägran att fullgöra vittnesplikten ska ha en absolut rätt till ett juridiskt biträde. Tingsrätterna får utökade möjligheter att pröva frågor om juridiskt biträde för misstänkta barn som inte har fyllt 15 år utanför ordinarie tjänstetid. Förslagen främjar barns lika rätt till en rättvis rättegång men även att Barnrättskommitténs rekommendation nr. 45 beaktas. 17 Tvångsmedel inför eventuell resning DO tillstyrker detta förslag då det ger både brottsoffer och misstänkt bättre förutsättningar att få en rättvis rättegång. Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius efter utredning och förslag av utredaren Annika Jyrwall Åkerberg. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen Cecilia Narby och utredaren Anna Ericsson deltagit. Lars Arrhenius Noter (1) Kommittén för barnets rättigheter: Sammanfattande slutsatser och rekommendationer om Sveriges kombinerade sjätte och sjunde periodiska rapport, CRC/C/SWE/6-7. februari 2023, Se CRC/C/SR.2670 och CRC/C/SR.2671, 45 C. (2) A.a. 45 d-h.