Vi arbetar för ett samhälle
fritt från diskriminering.

Remissvar

DO får olika förslag på remiss, oftast från Regeringskansliet men också från andra myndigheter. Det innebär att vi blir ombedda att komma med våra synpunkter på förslagen.

De kan handla om ändringar i lagar eller föreskrifter. Vi tar ställning till förslagen utifrån vårt uppdrag och kan belysa vilka konsekvenser de kan få om de genomförs. Här kan du ta del av våra svar på remisserna.

Du hittar samtliga remissvar för nuvarande år och för ett år tillbaka i tiden. För tidigare remissvar har vi gjort ett urval.

  • Ett höjt bidrag vid återvandring

    Ju 2025/00949

    Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) yttrande är avgränsat till de frågor som berör DO:s uppdrag. Övergripande synpunkter på förslag om ett höjt bidrag vid återvandring (kap 4) I promemorian framgår att regeringen vill öka incitamenten för frivillig återvandring. Promemorian redogör för att förslagen bland annat syftar till att minska antalet personer som lever i utanförskap och de följder ett sådant utanförskap får för det svenska samhället och för individen(1). DO instämmer i vikten av att motverka utanförskap och hinder för delaktighet. DO vill även understryka att arbetet mot diskriminering och för allas tillgång till lika rättigheter och möjligheter behöver prioriteras för att minska antalet personer som lever i utanförskap. För att motverka utanförskap krävs långsiktigt arbete mot diskriminering, insatser för utbildning, arbete och social inkludering. Målsättningen i 1 kap. 2 § i regeringsformen beskriver att det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet. Mot bakgrund av det offentligas ansvar att verka i denna riktning anser DO att kraftigt ökade ekonomiska incitament för återvandring inte är en ändamålsenlig åtgärd för att uppnå delaktighet och därmed minska antalet personer som lever i utanförskap. DO är samtidigt kritiska till ifall en kraftigt höjd ekonomisk ersättning för återvandring är en åtgärd som bör motiveras inom ramen för arbetet mot minskat utanförskap. Vidare kan DO konstatera att promemorian väsentligt avviker från förslagen i betänkandet Stöd till invandrares utvandring (SOU 2024:53) , där utredningen uttryckligen avråder från kraftiga höjningar på grund av osäkra effekter och risker. Bland annat risken att höjda bidrag kan signalera att målgruppen är oönskad i Sverige(2). I betänkandet konstaterades även att det saknades förutsättningar att bedöma förslagens förenlighet med grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen och diskrimineringslagen, och efterlyste vidare analys(3). DO kan konstatera att någon sådan analys inte gjorts i promemorian. Om regeringen går vidare med utredningens förslag anser DO att en sådan prövning och analys bör göras i den fortsatta beredningen. DO noterar att praxis internationellt är att återvandringsbidrag begränsas till ersättning för resa och mindre kontantstöd. Det föreslagna beloppet 350 000 kr kan risker att uppfattas som ekonomisk påtryckning, särskilt för personer i ekonomisk och social utsatthet. Sådana incitament kring återvändande kan vara oförenliga med internationella människorättsprinciper om frivilligt återvändande(4). Sammanfattningsvis kan DO konstatera att det i promemorian inte redogörs för underlag som visar en tillräckligt tydlig koppling mellan de anförda problemen, det vill säga icke-medborgares utanförskap, och att ett ökat bidrag för återvandring kommer att bidra till lösningar på detta problem. Enligt DO framstår förslaget därmed inte som lämpligt eller proportionerligt i förhållande till syftet att minska antalet människor som lever i utanförskap. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschef Cecilia Narby efter föredragning av utredare Madeleine Kaharascho Fridh. Cecilia Narby

  • Förbättrat stöd i skolan

    SOU 2025:44

    Diskrimineringsombudsmannen, DO, lämnar utifrån sitt uppdrag nedanstående synpunkter. Allmänna synpunkter DO delar utredningens oro över att tusentals elever varje år lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan att nå målen för utbildningen. DO välkomnar därför en reform som syftar till att alla elever ska få ledning och stimulans för att kunna följa undervisningen, att hinder för ett tidigt och snabbt stöd ska undanröjas och att stödet görs mer flexibelt. Myndigheten vill dock uppmärksamma att en rad förutsättningar, utöver de som framgår av denna utredning, måste säkerställas för att förslagen ska kunna realiseras. Ombudsmannen har i många olika sammanhang uppmärksammat att diskriminering förekommer inom skolan, och att det förekommer brister i skolans arbete med att motverka och förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter.(1) Antalet anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning i skolan har ökat under senare år. Av anmälningarna kan utläsas att elever inte får det stöd i skolan som de har rätt till.(2) Utredningen konstaterar att: ”Enligt diskrimineringslagen är bristande tillgänglighet en form av diskriminering om en elev missgynnas på grund av det. Det innebär att huvudregeln är att en skolas undervisning och lokaler ska vara tillgängliga för elever med funktionsnedsättning. Detta förändras inte av utredningens förslag.” DO bekräftar detta men diskrimineringslagens krav på tillgänglighet i skolan får till stor del sitt innehåll från skollagen. En ändring av skollagens regler om stöd betyder därför även en ändring av vad det innebär att undervisningen ska vara tillgänglig. Mot denna bakgrund vill DO understryka vikten av att förslagen inte får leda till minskad rätt till stöd i skolan. Vidare noteras att utredningens fokus är på elever som inte kan följa undervisningen. DO menar att fokus måste läggas där det hör hemma, det vill säga att bristen ligger i att skolorna inte säkerställer tillgänglig undervisning och stöd för elever som inte klarar skolgången. Synpunkter på vissa förslag 6.1 Bestämmelserna om extra anpassningar ska avskaffas i samtliga skolformer DO tillstyrker den övergripande inriktningen att elever i första hand ska få stöd och stimulans inom ramen för undervisningen. Det främjar lika rätt till utbildning på sätt som föreskrivs i artikel 24 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och är därtill i linje med Funktions­rätts­kommitténs rekommendationer.(3) DO är dock samtidigt kritiska till att utredningen inte har belyst att elever med funktionsnedsättning kan behöva stöd utöver det som direkt rör ämnesspecifika lektioner, exempelvis stöd under raster, med sociala samspel osv. DO vill understryka att elevers rätt att få extrastöd under hela skoldagen måste kvarstå. 6.2 Garantin för tidiga stödinsatser och nationella prov i årskurs 3 ska avskaffas DO anser att garantin för tidiga stödinsatser i anpassad skola som infördes under 2024 behöver utvärderas och att utvärderingen sedan läggs till grund för om den behöver tas bort eller inte. 6.3 Alla barn och elever ska kunna följa undervisningen DO tillstyrker förslaget då vi anser att en sådan inriktning är helt i linje med de rekommendationer Sverige fått av exempelvis FN:s funktions­rätts­kommitté. DO vill dock understryka att ändringen i skollagen inte får leda till minskad rätt till stöd. En förutsättning för att den reform som utredningens förslag är tänkta att leda till ska falla ut väl är att alla lärare får med sig kunskaper från lärarutbildningen om hur olika funktionsnedsättningar, exempelvis dyslexi, påverkar elevens lärande och utveckling men också att utforma och genomföra läs- och skrivundervisning för elever med olika förutsättningar och i skilda undervisningssituationer. I betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) föreslås att flera viktiga delar i lärar­utbildningen ska tas bort. Däribland att stryka demokrati och mänskliga rättigheter ur beskrivningen av innehållet i lärarutbildningens utbildnings­vetenskapliga kärna. Detta är något som DO avstyrkt och som går stick i stäv med den rekommendation Sverige fått från ECRI "att erbjuda lärare obligatorisk fortbildning i frågor rörande mänskliga rättigheter, inklusive förbudet mot diskriminering, som bland annat ska inbegripa gällande europeiska och internationella normer".(4) Oavsett förskjutning i ansvarsfrågan, är det utbildningsanordnaren som ska se till att diskrimineringslagen följs. Rektorn ansvarar för att leda och fördela arbetet och säkerställa att såväl lärare som elev erhåller nödvändigt stöd. Tillgång till hjälpmedel och undervisningsmaterial utgör också förutsättningar för att elever ska kunna följa undervisningen. 6.4 Standardiserade tester införs för att uppmärksamma elever med stödbehov DO tillstyrker förslaget då det bör kunna bidra till att elevers behov av stöd kan upptäckas tidigt. Standardiserade tester kan även bidra till större likvärdighet i bedömningen av elevers stödbehov. Det är dock av största vikt att organisationer som representerar människor med funktions­nedsättning involveras i arbetet med att ta fram dessa tester. Många barn och unga som föds med eller förvärvar funktionsnedsättning som barn utsätts för många tester. De standardiserade tester som föreslås får inte leda till ytterligare utsatthet för dessa barn. Här bör nämnas att de flesta anmälningarna som inkommer till DO som rör utbildningsområdet, rör elever med neuropsykiatriska funktions­ned­sättningar, men variationen är stor. Anmälningar som rör elever med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning handlar oftare om att elever inte får rätt stöd i skolan eller blir nekade tillgång till skola eller undervisning jämfört med anmälningar som rör elever med någon annan form av funktionsnedsättning. 6.5 Stödundervisning ger ett snabbt och flexibelt stöd DO tillstyrker att stödundervisning ska införas som en ny stödform, men vill understryka vikten av att utgångspunkten ska vara att extra anpassningar i form av ledning och stimulans, ges i ordinarie undervisning. Förslagen om stöd och särskilt stöd utöver den ordinarie undervisningen kan riskera att leda till att elever stigmatiseras, samtidigt som den ordinarie undervisningen kan skapa risker för diskriminering om elever som är i behov av stöd ska "sitta av" tiden i klassrummet i väntan på sin stödundervisning efter att ordinarie undervisning avslutats. Mot bakgrund av detta vill DO framhålla vikten av att förslagen, om de genomförs, inte leder till ytterligare diskriminering av elever med funktionsnedsättning. Vidare menar DO att: Lagstiftaren bör särskilt titta på hur kompatibelt förslaget om stödundervisning är med förslaget om förstärkningsundervisning i tillfälliga urvalsgrupper som presenteras i SOU 2024:94. I DO:s remissyttrande över nämnd utredning framhöll vi att det är viktigt att göra en utvärdering och analys utifrån ett diskrimineringsperspektiv samt att analysera om förslaget i praktiken riskerar ersätta särskilt stöd och anpassning. Det är av yttersta vikt att föreslagna stödundervisningar inte blir en permanent och segregerande lösning. Då det primära ansvaret för att alla elever ska kunna delta i all undervisning läggs på läraren är deras kunskap om inkluderande undervisning och hur de motverkar diskriminering även avgörande för att parallella grupper inte ska permanentas. Förslagen förutsätter att utbildningsanordnaren säkerställer tillräckligt med personella resurser. En utredning om storleken på klass- och gruppindelningar behöver tillsättas skyndsamt för att minska risk för att elever inte får det stöd de behöver orsakat av att läraren inte hinner bistå alla elever i en grupp. I den mån stödet blir för omfattande och innebär att eleven exkluderas från ordinarie verksamhet på sätt som inte är överensstämmande med lagstiftarens intention måste beslutet kunna överklagas. Anmälan om stödundervisning måste kunna göras även av eleven och dess vårdnadshavare samt av andra yrkeskårer på skolan än elevens lärare. Detta då en elev har kontakt med olika personal under en skoldag, exempelvis vid sidan av själva lektionerna. DO avstyrker förslaget att lärarens anmälan inte behöver innehålla en beskrivning över vilket stöd och vilken hjälp som eleven fått av ansvarig lärare inom ramen för ledning och stimulans i undervisningen. DO bedömer att minskad dokumentation riskerar leda till att skolan missar att uppmärksamma elevers behov av stöd samt att varken skolan eller föräldrarna kan få en helhetsbild över vilka åtgärder som sats in tidigare. Något som också är viktigt för att skolans insatser ska kunna utvärderas och justeras samt för att den enskilda elevens behov ska kunna tillgodoses. 6.6 Bestämmelserna om utredning av en elevs behov av särskilt stöd i skollagen ska förtydligas DO tillstyrker förslaget att det inte ska finnas krav på att en elev först ska ges annat stöd, eller stödundervisning, innan en utredning av en elevs behov av särskilt stöd inleds. Det bör korta väntetiden för sådant stöd. Utgångspunkten måste dock alltid vara att barn av lärare eller av exempelvis speciallärare, så långt som möjligt erhåller ledning och stimulans inom ramen för ordinarie undervisning i klassrummet. Vidare välkomnar ombudsmannen särskilt förslaget att anmälan till rektorn ska vara skriftlig. På så sätt blir det tydligt vad som framförts och när. DO menar dock att även andra yrkesgrupper än ansvarig lärare eller mentor som ska kunna göra en sådan anmälan. Vi noterar att förslaget om nya skrivningar för särskilt stöd inte heller omnämner stöd vid sidan av undervisningen, något ombudsmannen är kritisk till. 6.7 Elevens stödbehov ska styra om en elev ska ges undervisning enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp Även om DO instämmer i utgångspunkten att det är elevens behov av stöd som ska styra avstyrker myndigheten att skrivningarna i 3 kap. 8 § skollagen respektive 3 kap. 11 § skollagen tas bort. Utgångspunkten för svensk skola måste vara alla människors lika rätt till inkluderande utbildning och en skola fri från diskriminering. Skolor måste säkerställa att elever, så långt det är möjligt, erhåller nödvändigt stöd inom ramen för ordinarie undervisning varför de explicita skrivningarna i skollagen inte får tas bort. 6.8 Anpassad studiegång får bara ges i sista hand DO tillstyrker att anpassad studiegång endast ska få ges i sista hand. Utgångspunkten för varje elev ska vara inkluderad utbildning och lika möjligheter att nå målen för skolan. Mot bakgrund av att anpassad skola medför att en elev riskerar att inte kunna bli behörig för högre utbildning är det av största vikt att skolan säkerställer undervisning för en mångfald av elever, adekvat stöd till elever med funktionsnedsättning eller som av andra skäl har svårt att följa undervisningen, för att minska risk för felplaceringar. Uppföljning och utvärdering DO tillstyrker förslagen i 6.5.14, men anser att stödundervisningen efter införandet bör följas upp och utvärderas på nationell nivå. Likaså förslaget i 6.8.3 om anpassad studiegång bör följas upp och utvärderas. DO anser vidare att effekten av förslagen i övrigt i detta delbetänkande också måste utvärderas och följas upp. DO vill påpeka att det stora antalet samtida och delvis överlappande utredningar och förslag på skolans område gör det svårt att få en överblick av de samlade konsekvenser som förslagen kan få. DO vill därför betona vikten av att det, i den fortsatta lagstiftningsprocessen, görs en samlad konsekvens­beskrivning av samtliga förslag som nu föreslås på skolans område. Inte minst måste lärdomarna från den så kallade förstärknings­under­visningen utvärderas och analyseras utifrån ett diskriminering­sperspektiv.(5) Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius efter utredning och förslag av utredaren Annika Jyrwall Åkerberg. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen Cecilia Narby och experten Tarik Qureshi deltagit. Lars Arrhenius

  • Frihet från våld, förtryck och utnyttjande. En jämställdhetspolitisk strategi mot våld och en stärkt styrning av centrala myndigheter

    SOU 2025:28

    Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) yttrande är avgränsat till frågor som rör DO:s uppdrag. DO välkomnar en ny en nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld (kap 12) DO välkomnar en ny nationell jämställdhetspolitisk strategi mot våld, förtryck och utnyttjande, med målet att mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra. Våld i nära relationer, inklusive våld i hbtqi-relationer, och det strukturella våld som kvinnor och flickor utsätts för är ett hinder för allas tillgång till lika rättigheter och möjligheter. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett allvarligt folkhälsoproblem som har ett tydligt samband med arbetet mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor (CEDAW-kommittén) understryker att det våld som riktas mot kvinnor och flickor för att de är kvinnor eller flickor, eller som drabbar dem oproportionerligt – och som hindrar dem från att åtnjuta sina mänskliga rättigheter, utgör en form av diskriminering.(1) DO vill framhålla att diskrimineringsperspektivet behöver synliggöras i den fortsatta beredningen av betänkandet. Synliggör och prioritera arbetet mot trakasserier och sexuella trakasserier i strategin (kap 3, 12.1.6 och 12.1.7) DO menar att diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av trakasserier och sexuella trakasserier behöver synliggöras i strategin och att arbetet mot diskriminering behöver prioriteras. Det behöver även tydliggöras att trakasserier och sexuella trakasserier som drabbar flickor och kvinnor inbegrips i strategin. Utbildningsanordnare och arbetsgivare har ett långt­gående ansvar när det kommer till att skydda elever och arbetstagare mot diskriminering, inkluderat trakasserier och sexuella trakasserier. De är skyldiga att utreda och åtgärda trakasserier och sexuella trakasserier, att ha ett förebyggande och främjande arbete mot diskriminering och att ta fram riktlinjer och rutiner i verksamheten för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Dessa skyldigheter är viktiga verktyg i arbetet mot diskriminering. Vikten av en helhetsansats för att förebygga och motverka våld (kap 12) Utredningen lyfter fram skolan som en viktig arena för våldsförebyggande arbete. Här understryks vikten av en helhetsansats för hela skolan att förebygga och motverka trakasserier, sexuella trakasserier och våld mot barn. DO håller med om att skolan är en viktig arena för det våldsförebyggande arbetet. I DO:s dialoger med företrädare för civila samhället och i anmälningar till DO framkommer att trakasserier och sexuella trakasserier är ett alltför vanligt problem i både skolor och på arbetsplatser.(2) DO vill understryka vikten av att arbetet mot trakasserier och sexuella trakasserier lyfts fram i strategin. Likaså bör möjligheten att anmäla diskriminering till DO framhållas som ett viktigt verktyg för att motverka diskriminering. Att förebygga och motverka diskriminering som trakasserier och sexuella trakasserier, där våldsamma handlingar inte normaliseras eller tillåts växa fram, är en viktig del i arbetet för att förebygga och motverka våld.(3) Den jämställdhetspolitiska strategin mot våld behöver särskilt lyfta fram mäns våld mot kvinnor. DO vill samtidigt understryka att arbetet mot trakasserier och sexuella trakasserier inom arbetslivet och inom utbildningsområdet behöver prioriteras oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck. Stöd och skydd till våldsutsatta – förbättrad tillgång och ökad jämlikhet över hela landet (12.1.8) DO delar utredningens bedömning att förbättrad tillgång till jämlikt stöd bör vara en inriktning för det strategiska området Stöd och skydd till våldsutsatta – förbättrad tillgång och ökad jämlikhet över hela landet. Skillnader i insatser från exempelvis socialtjänst och hälso- och sjukvård trots likartade behov är ett något som lyfts i DO:s kontakter med företrädare för civila samhället och som framkommer i ärenden och anmälningar till DO.(4) Skillnader i insatser från socialtjänsten mellan exempelvis pojkar och flickor eller mellan barn med olika etniska tillhörigheter, trots likartade behov, bekräftas även i andra studier.(5) Det finns även brister vad gäller jämlikhet i stöd och skydd för personer med olika funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning löper dessutom nästan dubbelt så hög risk att utsättas för våld, än vad personer utan funktionsnedsättning gör.(6) DO vill understryka behovet av prioriteringar och åtgärder för att förbättra jämlik tillgång till skydd och stöd och för att främja allas tillgång till lika rättigheter och möjligheter. Förhållandet till andra strategier behöver klargöras DO vill understryka vikten av att regeringen lämnar besked om den fortsatta beredningen av betänkandet En uppväxt fri från våld - En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Det finns en risk att viktiga prioriteringar och insatser för att bekämpa våld mot barn uteblir genom att regeringen inte klargör vilken strategi som ska omfatta, prioritera och åtgärda våld mot barn. Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius efter föredragning av experten Janna Törneman. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen Cecilia Narby samt Tarik Qureshi expert på staben deltagit. Lars Arrhenius

Visa fler