Remissvar

Diskrimineringsombudsmannen (DO) lämnar utifrån sitt uppdrag och verksamhetsområde följande synpunkter på betänkandet. DO avstyrker förslaget om en sänkt straffbarhetsålder DO avstyrker förslaget om en sänkt straffbarhetsålder från 15 till 13 år för brott som har fängelse på minst fyra år i straffskalan. Skälen är desamma som framfördes i DO:s yttrande över Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11), DO hänvisar därför till det remissyttrandet i sin helhet. De invändningar som DO framförde där har än större tyngd när det nu föreslås en ytterligare sänkning av straffbarhetsåldern. Vikten av att förslag blir allsidigt belysta och konsekvenserna klarlagda Utöver det som framförts i DO:s yttrande över Straffbarhetsåldern (SOU 2025:11) vill DO framhålla vikten av att väga in remissinstansernas synpunkter och skäl när beredningskravet i regeringsformen verkställs. Syftet med beredningskravet i regeringsformen är att förslagen ska bli allsidigt belysta och konsekvenserna av dem bli klarlagda. Därmed ökar kvaliteten på regeringens och riksdagens arbete, till gagn för demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. Ett stort antal remissinstanser har avstyrkt eller haft invändningar mot förslaget att sänka straffbarhetsstraffbarhetsåldern till 14 år. Många av de skäl som framförts mot förslaget av remissinstanserna är tungt vägande skäl framförda av remissinstanser med stor sakkunskap på området. DO menar att dessa invändningar borde getts större tyngd när lagrådsremissen utformades. Om remissinstansernas synpunkter inte på allvar beaktas när nya lagar stiftas riskerar besluten att bli mindre genomtänkta och dessutom riskerar beredningskravet och systemet med remittering av regeringens förslag att urholkas. Beslut i detta ärende har fattats av diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius efter föredragning av experten Janna Törneman. I den slutliga handläggningen har också enhetschefen Cecilia Narby, strategiska rådgivaren Anna Ericsson och experten Tarik Qureshi deltagit. Lars Arrhenius

DO har utifrån sitt uppdrag inga synpunkter på förslagen och övervägandena i betänkandet. Beslut i detta ärende har fattats av chefen för enheten för verksamhetsstöd Said Maroufkhani efter föredragning av verksjurist Cecilia Bjurström. Said Maroufkhani

Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) yttrande är avgränsat till frågor som rör DO:s uppdrag. DO har givet detta inga synpunkter på betänkandets förslag i sak. DO kan dock konstatera att det förekommer omfattande diskriminering inom hälso- och sjukvården som har samband etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Det finns även andra hinder för individers tillgång till lika rättigheter och möjligheter inom hälso- och sjukvården. Mot bakgrund av detta vill DO därför betona vikten av att tillgången till jämlik vård även belyses ur ett diskrimineringsperspektiv i ärendets fortsatta beredning. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Cecilia Narby efter föredragning av utredaren Olivia Novotny. Cecilia Narby

Diskrimineringsombudsmannens (DO:s) yttrande är avgränsat till de delar av rapporten som aktualiserar DO:s uppdrag att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. DO avstyrker Boverkets förslag. Lättnader på byggkraven innebär ett avsteg från principen om universell utformning och riskerar att få stora konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Ombudsmannen gör bedömningen att förslagen sammantaget kommer att minska tillgången till tillgängliga bostäder och riskera att göra fler bostäder otillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning artikel 9 ska Sverige säkerställa tillgänglighet till bostäder, och enligt artikel 19 ska personer med funktionsnedsättning ha möjlighet att leva självständigt och delta i samhället. Om andelen tillgängliga bostäder minskar, försämras möjligheten för människor med funktionsnedsättning att själva välja bostad och boendemiljö på samma villkor som andra. Utvecklingen riskerar att förstärka boendesegregation och öka beroendet av bostadsanpassningsbidrag och särskilda lösningar. DO kan konstatera att utredningen har identifierat följande problem som bidrar till höga kostnader vid ändring och ombyggnad: Den faktiska kravnivån Otydliga kravnivåer och olika bedömningar Osäkerhet och fördröjningar Svårlästa regler. DO menar att nämnda orsaker behöver åtgärdas i stället för att kraven ska sänkas. En sänkning av krav är oförenliga med såväl funktionsrättskonventionen som med alla människors lika rätt att leva inkluderat i samhället. Avslutningsvis vill DO även lyfta det faktum att diskrimineringsformen bristande tillgänglighet inte omfattar bostäder. DO anser att undantaget som rör bostäder måste tas bort. Avsaknaden av ett förbud kan försvåra för personer med funktionsnedsättning att få sina bostadsbehov tillgodosedda(1). Ett förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet vad gäller bostäder skulle kunna bidra till att personer med funktionsnedsättning får ökad tillgång till sina mänskliga rättigheter och möjlighet till upprättelse när rättigheter kränks. FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning är också kritisk till att bristande tillgänglighet inte omfattar bostäder och rekommenderar Sverige att ta bort undantaget från diskrimineringslagen(2). Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Cecilia Narby efter utredning och förslag av utredaren Annika Jyrwall Åkerberg. Cecilia Narby