Två rättsfall som ger individen ett starkare skydd mot diskriminering

Arrhenius krönika publicerad 10 juni 2021

Sedan jag tillträdde som ny diskrimineringsombudsman förra året har det varit viktigt för mig att betona individperspektivet i DO:s uppdrag. Det innebär att jag i högre grad vill att DO ska fokusera på de människor som vänder sig till DO, de som upplever sig diskriminerade eller de som riskerar att utsättas för diskriminering. Därför vill jag lyfta två aktuella och viktiga mål som har stor betydelse, dels för att enskilda har fått upprättelse, dels för att individen har fått ett starkare skydd mot diskriminering.

Det första fallet handlar om en man i Göteborg som drabbades av en allvarlig hjärnblödning. Till följd av skadan svimmade mannen av och han hade sedan sänkt medvetande som avfärdades av ambulanspersonalen. I ambulansens journal antecknades att mannen "spelar medvetslös". Ambulanspersonalen bedömde också att mannen inte var i behov av akut vård, vilket medförde att han gavs en låg prioritet och fick vänta 90 minuter på akuten innan han undersöktes. I de journalanteckningar som ambulanspersonalen har upprättat efter att mannen avlämnades på akuten, framgår att personalen misstänkte att det varit fråga om "kulturell svimning?".

Tingsrätten konstaterar i domen att nedprioriteringen av mannens tillstånd hade samband med mannens etniska tillhörighet. Agerandet har därför inneburit en överträdelse av diskrimineringslagen. Enligt tingsrätten har även mannens maka drabbats av diskriminering eftersom vårdpersonalen inte lyssnat på hennes uppgifter om makens hälsotillstånd.

Den här domen är först och främst viktig för de drabbade men också genom att den förhoppningsvis leder till en större medvetenhet om att det även inom vården förekommer diskriminering och att det finns ett behov av att aktivt arbeta mot diskriminering även inom detta område.

Det andra målet gäller ett avgörande i EU-domstolen. Målet handlade om en man som utsattes för etnisk profilering i samband med en resa med flygbolaget Braathens. När frågan behandlades av tingsrätten valde flygbolaget att göra ett så kallat "abstrakt medgivande" av talan. Det innebar att bolaget medgav att betala det yrkade beloppet utan att erkänna att det fanns en skyldighet att betala beloppet på grund av den påstådda diskrimineringen. Bolaget var noga med att ange att man förnekade diskrimineringen och att ersättningen endast var en "goodwill-ersättning". I EU-domen klargörs att den som anser sig diskriminerad har rätt att få en domstolsprövning så länge motparten förnekar att diskrimineringen har skett.

Klargörandet är oerhört viktig för rättsstaten och skyddet mot diskriminering. Även i praktiken innebär domen en förstärkning av diskrimineringsskyddet eftersom den kan bidra till att fler organisationer i civilsamhället än idag, ser det som meningsfullt att driva diskrimineringsmål för enskilda. Inte minst Metoo har lärt oss vikten av att de här problemen kommer fram i ljuset och inte hanteras i hemlighet med sekretessavtal och liknande. Förhoppningsvis skickar detta en stark signal till dem som hittills har räknat med att man kan köpa sig fri från ett offentligt ansvarsutkrävande i domstol.

Lars Arrhenius

Tillbaka till toppen