DO: Lönetransparensdirektivet positivt i flera delar men klargöranden behövs

Just nu publicerad 22 april 2021

DO har lämnat ett remissyttrande över EU-kommissionens förslag till direktiv om åtgärder för transparens i lönesättning med mera (det så kallade lönetransparensdirektivet). Direktivet innehåller förslag på nya krav på arbetsgivare om åtgärder för att uppnå ökad transparens i lönesättningen för kvinnor och män. Det handlar också om skarpare rättsmedel och sanktioner för att stärka likalöneprincipen för kvinnor och män och förbudet mot lönediskriminering som har samband med kön när det gäller lika eller likvärdigt arbete.

I sitt remissvar välkomnar DO den höjda ambitionsnivån i direktivet för att stärka likalöneprincipen och motverka lönediskriminering.

– Syftet med lönetransparensdirektivet är att se till att stärka rätten till lika lön för kvinnor och män när det gäller lika eller likvärdigt arbete. Det handlar även om att stärka förbudet mot lönediskriminering som har samband med kön på arbetsmarknaden, vilket handlar om att kvinnors och mäns löner ska sättas utifrån sakliga grunder. DO välkomnar den höjda ambitionsnivå för genomförandet av likalöneprincipen som direktivet innebär även om vi också anser att förslaget behöver klargöras i vissa delar, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius.

DO välkomnar att direktivet, förutom krav på skadestånd till enskilda som drabbats av lönediskriminering, även innehåller nya rättsmedel och sanktioner för att motverka lönediskriminering av arbetsgivaren. Bland annat finns förslag på sanktionsavgifter som ska ha en miniminivå som garanterar en faktisk avskräckande effekt.

En allmän iakttagelse är dock att flera av direktivets bestämmelser är utformade på ett sätt som gör att de är svårtolkade. Därför finns det i flera fall en osäkerhet om vad de olika bestämmelserna kräver av medlemsstaterna och också en osäkerhet om kraven i direktivet går längre än eller avviker från regleringen i diskrimineringslagen. I vårt remissvar pekar vi på behovet av klargöranden i flera av direktivets artiklar, till exempel de som innehåller krav på arbetsgivaren om lönerapportering och, under vissa förutsättningar, en gemensam löneanalys med arbetstagarrepresentanter.

Yttrandet lämnades i en remiss till Arbetsmarknadsdepartementet den 9 april. Här hittar du hela vårt remissyttrande.

Tillbaka till toppen