Diskrimineringsskyddet stärks efter EU-dom

Debattartikel publicerad i Dagens Juridik 16 april 2021

I en aktuell dom klargör EU-domstolen att den som anser sig diskriminerad har rätt att få en domstolsprövning så länge motparten förnekar att diskrimineringen har skett. I debatten har det beskrivits som ett hot mot den svenska modellen och att möjligheten att ingå förlikning i och med detta skulle gå förlorad. Men det är en uppfattning som bygger på ett missförstånd.

EU-domstolen har i en dom funnit att den som anser sig diskriminerad har rätt att få en domstolsprövning så länge motparten förnekar att diskrimineringen har skett. Frågan har drivits av DO som har argumenterat att nuvarande svenska rättsordning har möjliggjort för företag att köpa sig fria från anklagelser om diskriminering.

Frågan aktualiserades när DO drev ett mål i domstol där ett flygbolag som förnekade att någon diskriminering skett, förhindrade en prövning i frågan.DO:s mål handlade om en man som på grund av sitt utseende ska ha utsatts för etnisk profilering i samband med en resa med flygbolaget. När frågan behandlades av tingsrätten valde flygbolaget att göra ett så kallat ”abstrakt medgivande” av talan. Det innebär att flygbolaget medgav att betala det yrkade beloppet utan att erkänna att det fanns en skyldighet att betala beloppet på grund av den påstådda diskrimineringen. Samtidigt var bolaget noga med att ange att man förnekade diskrimineringen och att ersättningen endast var en ”goodwill-ersättning”.

Det abstrakta medgivandet ledde till att tingsrätten i enlighet med svensk processrätt meddelade sin dom utan att någon prövning av om diskrimineringen hade ägt rum. EU-domstolens dom innebär att det i ett fall där den som anklagas för diskriminering förnekar diskrimineringen måste finnas en möjlighet till en prövning av diskrimineringsfrågan oavsett om det skett ett ”abstrakt medgivande” eller inte.

Det är viktigt att nämna att den man som DO företrädde inte ansåg sig upprättad genom beloppet i sig, utan var mån om att det skulle konstateras att han hade diskriminerats. och därtill att förhindra att det han hade varit med om skulle kunna drabba andra. Av den anledningen, och för att få sakfrågan prövad, överklagade DO tingsrättens avgörande till hovrätten och Högsta domstolen. I överklagandet till HD begärde DO att domstolen skulle inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Det gjorde också HD, som bland annat frågade EU-domstolen om det fanns en skyldighet för en domstol att pröva om diskriminering skett när den som anklagades för diskriminering nekade till det.

DO argumenterade i EU-domstolen för att den svenska ordningen möjliggjorde för företag att köpa sig fria från anklagelser om diskriminering, vilket förhindrade såväl enskildas möjlighet till upprättelse som sanktionsverkan. DO menade att ett belopp som inte kan kopplas till en erkänd eller konstaterad diskriminering inte kunde anses vara varken en kompensation eller sanktion för diskrimineringen. Regeringen intog motsatt hållning och menade bland annat att beloppet i sig var tillräckligt.

Men det här målet har varit kontroversiellt och bland annat av fackliga företrädare beskrivits som ett hot mot den svenska modellen som bygger på förlikningar. En annan kritik har varit att DO motverkar enskildas upprättelse genom att driva målet. Men den här kritiken bygger som jag ser det på ett missförstånd och kanske en brist på förståelse för att ett anspråk som rör mänskliga rättigheter inte mot den enskildes vilja kan reduceras till att handla om ett pengabelopp. Målet har aldrig handlat om förlikningar utan om rätten till domstolsprövning när det finns en tvist om en diskriminering som för den enskilde inte handlar om pengar.

EU-domstolen klargör att den rätten till prövning inte kan blockeras genom ett medgivande av det slag som flygbolaget gjorde. EU-domstolen bekräftar också DO:s hållning i målet att en principiell rätt till domstolsprövning inte på något sätt påverkar möjligheten för en enskild som föredrar en förlikning att ingå en sådan.

På ett principiellt plan är domen oerhört viktig för rättsstaten och skyddet mot diskriminering. Det ska helt enkelt inte vara möjligt för den som anklagas för diskriminering att mot den enskildes vilja köpa sig fri från det ansvarsutkrävande som en domstolsprövning innebär. 

Även i praktiken innebär domen en förstärkning av diskrimineringsskyddet eftersom den kan bidra till att fler organisationer i civilsamhället än idag ser det som meningsfullt att driva diskrimineringsmål för enskilda. Inte minst Metoo har lärt oss vikten av att de här problemen kommer fram i ljuset och inte hanteras i hemlighet med sekretessavtal och liknande. Förhoppningsvis kan EU-domstolens dom skicka en stark signal till dem som hittills har räknat med att man kan köpa sig fri från ett offentligt ansvarsutkrävande i domstol.

Nu återstår det att se vad Högsta domstolen beslutar med anledning av domen. DO har begärt att målet ska återförvisas till tingsrätten så att en prövning av diskrimineringsfrågan kan ske i enlighet med mannens önskemål.

Lars Arrhenius
diskrimineringsombudsman

Presstjänst

Clas Lundstedt

0736-82 82 10 (numret kan inte ta emot sms)

media@do.se

Tillbaka till toppen