Svar på 10 vanliga frågor om aktiva åtgärder i skolan

Just nu publicerad 18 maj 2020
Magdalena Siverts, handläggare på DO pekar på en white board

Magdalena Sievers är utredare på DO och har många års erfarenhet från arbete mot diskriminering inom skollagsreglerad verksamhet. Här svarar hon på de vanligaste frågorna från utbildningsanordnare för att komma igång med eller utveckla sitt arbete med aktiva åtgärder.

Alla utbildningsanordnare ansvarar för att bedriva aktiva åtgärder inom sin verksamhet. Utgångspunkten är att alla elever ska ha en trygg miljö fri från trakasserier och annan diskriminering. Alla elever ska också kunna delta i all verksamhet på skolan på likvärdiga villkor.

Vad är arbete med aktiva åtgärder i skolan?

Det innebär att utbildningsanordnare enligt lag ska arbeta förebyggande och främjande för att motverka att elever diskrimineras i skolan, och på andra sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett elevers kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Vad behöver en utbildningsanordnare tänka på för att arbetet med aktiva åtgärder i skolan ska bli ändamålsenligt?

Det är viktigt att utbildningsanordnare har en struktur för arbetet med aktiva åtgärder som omfattar alla nivåer inom organisationen. Det måste också finnas en tydlig uppgifts- och ansvarsfördelning samt rutiner för stöd, kvalitetssäkring och uppföljning av arbetet. Om inte detta finns på plats kan det bli svårt för skolorna att genomföra arbetet med aktiva åtgärder, med följden att enskilda elever riskerar att diskrimineras.

Varför är det viktigt att detta arbete sker i varje verksamhet?

Varje skola är unik. Det är viktigt att arbetet med aktiva åtgärder kan anpassas till de behov och förutsättningar som finns i den egna verksamheten.

Enligt diskrimineringslagen ska arbetet med aktiva åtgärder ske i samverkan med både elever och anställda på skolan. Varför är det så viktigt?

Det är de elever och anställda som finns på skolan som känner till den bäst. Samverkan ska vara en del av alla steg i arbetet med aktiva åtgärder och bör ske efter tydliga rutiner som alla känner till. Det är viktigt att beakta elevernas synpunkter och förslag och ge dem en tydlig återkoppling. Annars finns det en risk att de upplever samverkan enbart som ett spel för gallerierna och tappar motivationen att delta i arbetet. En annan vinst med samverkan är bland annat själva arbetsprocessen. På så sätt skapas en medvetenhet och ett gemensamt synsätt kring diskrimineringsfrågorna.

Hur kan en skola gå tillväga för att undersöka risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter?

Skolan ska genomföra arbetet med aktiva åtgärder på en övergripande nivå och börja med att kartlägga risker och hinder i hela verksamheten. Skolorna ska alltså inte göra någon kartläggning på individnivå, av till exempel elevers etniska tillhörighet eller religionstillhörighet i arbetet med aktiva åtgärder.

Hur kan skolan genomföra en sådan undersökning?

Varje skola behöver hitta sitt eget sätt som känns meningsfullt. Det kan bland annat handla om att knyta an till redan befintliga arbetssätt.
Många skolor genomför till exempel enkätundersökningar för att kartlägga elevernas trivsel och förekomsten av kränkande behandling. Dessa enkäter kan kompletteras med frågor som tar upp sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna.

Finns det fler metoder som skolorna kan använda sig av?

Varje skola behöver som sagt hitta sitt eget sätt, utifrån de behov och förutsättningar som finns i den egna verksamheten. Vi vet att på en del skolor genomför personalen tillsammans med elevskyddsombuden så kallade trygghetsvandringar för att kartlägga skolans inom- och utomhusmiljö. Här kan det vara lämpligt att kolla upp risker för bristande tillgänglighet. En sådan undersökning bör också ingå i skolans övriga arbete med arbetsmiljöfrågor.

Skolan kan oavsiktligt bidra till diskriminering genom regler, schemaläggningar, gruppindelningar och andra arbetssätt. Allt detta behöver därför ses över för att upptäcka eventuella risker för diskriminering.

Är det något särskilt som skolorna behöver tänka på i kartläggningen?

Det är bland annat viktigt att komma ihåg att det inte bara är undervisningen på skolan som omfattas av aktiva åtgärder, utan det handlar om allt från bland annat läromedel, prov och betygssättning till studiemiljö, raster och utflykter. Till exempel skolresor, friluftsdagar och avslutningar omfattas också.

Efter undersökningen ska skolan analysera resultatet. Vad menas med det?

Analysarbetet är en förutsättning för att kunna fatta beslut om lämpliga åtgärder. Skolan måste reflektera över varför det ser ut som det gör. Vilka orsaker ligger till grund för upptäckta risker och hinder? Och vad kan skolan göra för att åtgärda dem?

Vad kan orsakerna till upptäckta risker och hinder handla om?

Det kan till exempel vara underliggande normer som finns i verksamheten och attityder hos anställda och elever. Det kan också handla om skolans bristande förmåga att i samband med verksamhetsplaneringen ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov.


Hur arbetet med aktiva åtgärder ska gå till beskrivs i diskrimineringslagen. På do.se kan du hitta stöd och verktyg för arbetet med aktiva åtgärder, till exempel faktablad och filmer med diskussionsfrågor.


Vad är aktiva åtgärder?

Aktiva åtgärder innebär att varje skola fortlöpande ska arbeta i fyra steg för att förebygga och motverka diskriminering:

  1. undersöka om det finns risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter
  2. analysera resultatet
  3. åtgärda identifierade risker och hinder
  4. följa upp och utvärdera hela arbetet.

Varje skola ska också ta fram, riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Allt detta ska årligen dokumenteras.

Vad är riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier?

En av de vanligaste formerna av diskriminering i skolan är trakasserier av olika slag. I riktlinjerna markerar skolan att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna inte accepteras. I rutinerna beskriver skolan hur personalen ska agera om trakasserier påstås ha inträffat. Där anges bland annat vem den som anser sig trakasserad eller som har bevittnat trakasserier ska vända sig till, vem som ansvarar för att händelserna utreds och hur detta arbete kommer att ske.

Tillbaka till toppen