Debattartikel: "Regeringens förslag strider mot rättsstatliga principer, som likabehandling.”

Vuxna, barn och familjer riskerar att leva i konstant osäkerhet, skriver Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman, och Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter.

Regeringens förslag om att återinföra ett vandelskrav i utlänningslagen innebär att personer som inte är svenska medborgare kan utvisas – inte för att de begått brott, utan för att de anses ha levt ”ohederligt eller oskötsamt”. Det skapar en ny vag rättsgrund och ger stort utrymme för godtycke.

Sverige är en rättsstat där människor ska vara lika inför lagen. Lagstiftning ska vara så tydlig att människor vet vad som förväntas av dem. Det är en grundläggande princip i varje demokratiskt samhälle.

Förslagen i den så kallade vandelsutredningen, den statliga utredning som fått i uppdrag av regeringen att se över utlänningslagen och utlänningsförordningen, kan få stora konsekvenser för enskilda personer och olika konsekvenser beroende på deras medborgerliga status och etniska tillhörighet.

Vuxna, barn och familjer riskerar att leva i konstant osäkerhet. Människor kommer inte längre att veta vad som krävs av dem eller deras familjemedlemmar för att få stanna i Sverige.

Nyligen uttryckte ECRI, Europarådets kommission mot rasism och intolerans, oro över förslaget och påpekade att det är oklart vad som menas med ”bristande respekt för grundläggande svenska värden”.

Redan i dag kan den som begår brott eller utgör ett säkerhetshot avvisas och utvisas. Förslaget om att återinföra vandelskravet innebär att beteenden som inte nödvändigtvis är kriminella eller fastställda av domstol, men som bedöms ”tangera” brottslighet eller annan otillåten verksamhet, ska kunna ligga till grund för ingripande.

Förslaget innebär subjektiva bedömningar av personers handlingar och yttranden baserade på livsstil, umgänge eller moraluppfattningar istället för utifrån objektiva och rättssäkra grunder. Det strider mot grundläggande rättsstatliga principer, inklusive rätten till likabehandling.

Särskilt oroväckande är att utredningen inte utesluter att även yttranden som i dag inte är straffbara kan komma att ingå i vandelsbedömningen.

Vid presskonferensen där vandelutredningens förslag presenterades uppmanade utredaren utrikes födda med uppehållstillstånd i Sverige att vakta sin tunga. I praktiken kan det innebära att människor inte vågar uttrycka sina åsikter av rädsla för konsekvenserna, eftersom det inte är förutsägbart vad som kan bli en del av vandelsbedömningen. Det är en allvarlig inskränkning av yttrandefriheten. Inte för alla, men för vissa.

Vandelskravet riskerar ofrånkomligen att leda till diskriminering och kränkningar av mänskliga rättigheter. När principer om rättsstaten inte längre upprätthålls har Sverige börjat urholka grundstenar för ett demokratiskt samhälle, därför är vandelskravet i förlängningen ett hot mot oss alla.

Att barn ska kunna omfattas av vandelsprövningen är särskilt allvarligt. Utredningen bedömer att fler barn kan få sina uppehållstillstånd återkallade och därmed bli utvisade från Sverige.

FN:s kommitté för migrantarbetares rättigheter och FN:s barnrättskommitté har i ett gemensamt uttalande uppmärksammat att barn mellan 15 och 18 år allt oftare betraktas som vuxna och därmed inte får det skydd de har rätt till. En bestämmelse om vandel minskar skyddet för barnen ytterligare.

Vi vill påminna regeringen om Sveriges folkrättsliga åtaganden enligt FN:s konvention om barnets rättigheter – barnkonventionen – som sedan den 1 januari 2020 är svensk lag.

När demokratiska grundstenar hotas är det vår uppgift att säga ifrån. Principerna för en rättsstat måste upprätthållas för alla. Vi uppmanar därför regeringen att avstå från att införa vandelskravet.

Lars Arrhenius, DO, diskrimineringsombudsman
Fredrik Malmberg, direktör vid Institutet för mänskliga rättigheter Länk till annan webbplats.