Lönetransparensdirektivet ger vassare verktyg för att upptäcka osakliga löneskillnader
Nyhet publicerad 30 maj 2024
I veckan presenterades utredningen om hur EU:s lönetransparensdirektiv ska implementeras i svensk rätt. Lönetransparensdirektivet syftar till att komma till rätta med löneskillnader mellan kvinnor och män genom att lägga grunden för ökad transparens i arbetsgivarens lönesättning. Enligt DO innebär införandet att verktygen för att åstadkomma en förändring kommer att bli vassare, men det ställer också krav på ökade resurser till DO, som ska övervaka efterlevnaden.
EU:s lönetransparensdirektiv sätter upp riktlinjer för arbetstagares rätt till insyn i lönesättningen. Enligt direktivet har anställda rätt att begära information kring sin lönenivå och dess relation till snittlönen fördelad efter kön och andra anställda som utför lika eller likvärdigt arbete. En arbetssökande har möjlighet att begära information om lönenivån eller lönespannet för den tjänst som söks. Arbetssökande har också rätt till information om relevanta kollektivavtalsbestämmelser som tillämpas för arbetet.
I Sverige ställs redan krav på arbetsgivare att genomföra en årlig lönekartläggning, men enligt direktivet ska dessutom alla arbetsgivare med fler än 100 anställda rapportera till ansvarig övervakningsmyndighet om löneskillnader mellan kvinnor och män. För arbetsgivare med mellan 100 och 249 anställda ska detta efter en övergångsperiod ske vart tredje år och för arbetsgivare med fler än 250 anställda varje år. Företag med minst 100 anställda som upptäcker löneskillnader mellan kvinnor och män som överstiger 5 procent ska också, om skillnaden inte motiveras eller åtgärdas inom sex månader, rapportera in sin lönekartläggning.
– De nya reglerna kommer att ställa hårda krav på arbetsgivare, men med det följer också att förutsättningarna att komma till rätta med osakliga löneskillnader kommer att bli bättre. Verktygen kommer att bli vassare, säger Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman.
Samtidigt är Lars Arrhenius tydlig med att för att det nya systemet ska fungera behöver den övervakande myndigheten, som föreslås bli DO, mer resurser.
– Om DO ska kontrollera att tusentals arbetsgivare genomför en lönekartläggning i enlighet med direktivets intentioner – och därtill tillhandahålla lönestatistik till allmänhet och till EU-kommissionen – så kräver det naturligtvis en annan kostym än den vi har idag. Det är något som vi tydligt har kommunicerat till utredningen och även till Arbetsmarknadsdepartementet.
Hur mycket mer resurser behöver DO?
– Vi har gjort preliminära uppskattningar som vi nu ska utveckla i ljuset av utredningens förslag. Det kommer att finnas med i vårt remissvar, men även i kontakter direkt med Regeringskansliet. Vi försöker också säkra att vi får resurser tillräckligt med tid att bygga upp de funktioner som ett sådant uppdrag skulle behöva.
EU:s medlemsländer har till den 7 juni 2026 att införliva direktivet i nationell rätt.