Språkkrav riskerar att missgynna vissa utsatta grupper
Nyhet publicerad 19 september 2023
Ett krav på kunskaper i det svenska språket för att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd skulle innebära att vissa grupper av individer riskerar att missgynnas. Det skriver DO i ett remissvar till betänkandet Kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd som i dagarna har lämnats in.
I betänkandet föreslås att det ska ställas krav på kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället för att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd. DO skriver i remissvaret att myndigheten utifrån sitt uppdrag avstyrker att förslaget genomförs.
DO konstaterar i svaret att det tydligt i utredningen framgår att ett genomförande av förslaget skulle riskera att missgynna kvinnor, äldre och personer av viss etnisk tillhörighet. Utredningen gör också bedömningen att det med hänsyn till befintlig forskning om kunskapskrav som integrationsverktyg är oklart om förslagen kommer att bidra till att de önskade effekterna uppnås, det vill säga främjande av integration och ett inkluderande samhälle.
Sammantaget gör DO bedömningen att det genom förslaget finns uppenbara risker för missgynnande effekter för de utpekade grupperna.
– DO kan givetvis inte mot bakgrund av det uppdrag vi har tillstyrka ett förslag som så tydligt riskerar att missgynna flera utsatta grupper. Jag ser det som oerhört viktigt att vi värnar lika rättigheter och möjligheter att kunna beviljas permanent uppehållstillstånd oavsett diskrimineringsgrund som exempelvis kön och ålder, säger Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman.
DO skriver också i remissvaret att om regeringen, trots nämnda risker, väljer att gå vidare med förslaget krävs det utbildningsinsatser för att minska de förväntade missgynnande effekterna, något som också utredningen har konstaterat i sitt betänkande.