Vår dialog med civilsamhället är viktig för individen

Civila samhället och DO har många gemensamma utmaningar. Vi behöver därför tillsammans hitta former för fortlöpande utbyte om frågor som rör diskriminering och arbetet med att verka för lika rättigheter och möjligheter. - Att börja samtala och lyssna på varandra är ett första steg säger Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman.

Under hösten 2022 har DO bjudit in företrädare inom civilsamhället till flera dialogmöten med utgångspunkt i var och en av de sju diskrimineringsgrunderna samt samhällsområden bostad och skola. På mötena utbyter vi kunskap och erfarenheter om aktuella frågor om diskriminering och allas lika rättigheter och möjligheter. En central fråga är också att tillsammans finna former för fortsatt utbyte om frågor som rör diskriminering.

Vi lyssnar och utbyter erfarenheter

I dialogen handlar det mycket om att lyssna och att fånga upp hur situationen ser ut i samhället och vad det finns för utmaningar. DO vill ta del av problem och hinder som företrädare möter i sin vardag eller om större strukturellt problem finns. Eftersom civilsamhället är närmare människors vardag än vad en myndighet är, så är den här dialogen viktig för DO.

Att ha dialog med civilsamhället skapar goda förutsättningar för en ombudsmannamyndighet. Lars Arrhenius, som har erfarenhet från båda sidor, har arbetat både i civilsamhällsorganisationer och på myndighet. Han menar att det finns mycket kunskap och erfarenheter och kompetens ute i organisationerna.

- En myndighet ska så klart vara självständig och driva sina frågor, men man behöver inte vara rädd för att öppna upp för att föra dialog med civila samhället. När det gäller frågan om diskriminering och allas lika rättigheter och möjligheter så tycker jag det blir särskilt viktigt, säger Lars Arrhenius.

Värdefull kunskap till utredningar och för analys

DO vill utreda så många anmälningar som möjligt eftersom vi vill att de som diskriminerats ska få upprättelse. Men diskriminering kan vara svår att få syn på och då krävs mer kunskap i frågan. Många gånger kan den kunskap som vi får genom dialog med civilsamhället vara en förutsättning när vi utreder ärenden. Företrädare för organisationerna kan också sprida kunskap till sina medlemmar och nätverk om möjligheten att anmäla diskriminering till DO.

Dialogerna bidrar också till värdefullt kunskapsunderlag, till DO:s årliga rapport om diskriminering, för att synliggöra hur diskriminering förekommer i samhället.

- Jag upplevt möten som jag haft med civilsamhället oerhört positivt, främst för att vi träffas och pratar och lyssnar på varandra, säger Lars Arrhenius.

Vår förhoppning är att företrädare i civilsamhället upplever att vår inbjudan till dialog känns värdefull och att våra erfarenhetsutbyten bidrar till att flera kan få upprättelse. I förlängningen hoppas vi att fler och fler från civilsamhället blir intresserade och vill vara med på våra dialoger och känner förtroende för oss som myndighet.

Dialogen med antidiskrimineringsbyråerna är särskilt viktigt

DO har också dialog med antidiskrimineringsbyråerna i landet. Det finns 18 byråer från Malmö i söder till Luleå i norr. De erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning och stöd till personer som upplever diskriminering.

I dialogen med byråerna delar vi erfarenheter och kunskap. Dialogen bidrar också till att DO får in anmälningar där byråerna hjälpt den utsatta att skriva anmälan. Att anmälningarna är väl förberedda bidrar till att vi också kan driva ärendet.