Mer kommer att krävas för att motverka diskriminering på hyresbostadsmarknaden
Nyhet publicerad 22 augusti 2022
DO har lämnat sitt remissvar på betänkandet ”Sänk tröskeln till en god bostad”. Enligt DO är det positivt att betänkandet har ett tydligt diskrimineringsperspektiv och DO stödjer också i huvudsak utredningens förslag, men anser att det kommer att krävas flera och kompletterande åtgärder för att på ett bättre sätt upptäcka och motverka diskriminering vid förmedling och uthyrning av hyresbostäder
Utredningen innehåller flera förslag som DO välkomnar, bland annat att det bör skapas bättre förutsättningar för kommunala bostadsförmedlingar att tillämpa olika bostadsfördelningssystem. I den rapport om diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder som DO presenterade i början av året har DO konstaterat att det krävs ett diskrimineringsperspektiv vid val och utformning av bostadsförmedlingssystem. DO menar att olika fördelningssystem kan slå olika mot olika grupper och att det därför kan vara en fördel att hyresvärdar använder sig av flera fördelningsprinciper. Samma sak bör gälla för kommunala bostadsförmedlingar, men precis som utredningen framhåller behöver de särskilda kriterier som används vara transparenta och förutsägbara. Kriterierna får inte heller vara diskriminerande eller tillämpas på ett diskriminerande sätt.
DO välkomnar utredningens förslag att det i lag ska regleras att krav på blivande hyresgäster ska ha ett berättigat syfte och vara lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. DO anser dock att det inte tydligt framgår hur förslaget ska förhålla sig till diskrimineringslagens bestämmelse om indirekt diskriminering som innehåller en liknande bestämmelse för att bedöma denna form av diskriminering.
Enligt utredningen finns det inte ett behov av särskilda sanktionsbestämmelser kopplade till överträdelser av de föreslagna reglerna. Enligt DO kan avsaknaden av sanktioner och bristande tillsyn komma att påverka lagens efterlevnad och effektivitet.
DO välkomnar också förslaget att hyresvärdar på lämpligt sätt ska vara skyldiga att informera bostadssökande om vilka krav som ställs på en ny hyresgäst. Enligt DO kommer det sannolikt bidra till ökad transparens, men DO tror också att det kan behövas kompletterande regler för att på ett bättre sätt upptäcka och motverka diskriminering.
DO skriver att ett krav på hyresvärdar att dokumentera urvalsprocessen skulle öka transparensen och förutsägbarheten vid förmedling av hyresbostäder. Det skulle då troligen göra det lättare att upptäcka och bevisa diskriminering i det enskilda fallet, något som ofta är ett problem i dag.
Vad gäller möjligheten för kommunala bostadsförmedlingar att arbeta för att motverka socioekonomisk boendesegregation påminner DO om att sådana insatser, under vissa omständigheter, kan leda till att personer missgynnas på ett sätt som skulle kunna utgöra diskriminering.
Ett annat område där DO anser att mer kan komma att behöva göras för att säkerställa lika rättigheter och möjligheter är inom andrahands- och inneboendemarknaden. I DO:s dialog med civila samhället framkommer att många individer upplever att de väljs bort som andrahandshyresgäster eller att de på andra sätt missgynnas av skäl som har samband med exempelvis etnisk tillhörighet, kön eller sexuell läggning. Eftersom diskrimineringslagen i normalfallet inte omfattar andrahandsmarknaden innebär det att individer som missgynnas på grund av exempelvis sin etniska tillhörighet saknar rättsligt skydd. Mot denna bakgrund är det av intresse att den studie av andrahandsmarknaden, som utredningen efterfrågar, även inkluderar åtgärder som säkerställer lika rättigheter och möjligheter på andrahandsmarknaden.
DO skriver också i sitt remissvar att det är en brist att diskrimineringsförbudet inom bostadsområdet inte omfattar diskrimineringsformen bristande tillgänglighet. Avsaknaden av ett förbud kan försvåra för personer med funktionsnedsättning att få sina bostadsbehov tillgodosedda. Ett förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet skulle kunna bidra till att personer med funktionsnedsättning får ökad tillgång till sina mänskliga rättigheter och möjlighet till upprättelse när rättigheter kränks.