Vi arbetar för ett samhälle
fritt från diskriminering.

Historiens orättvisor mot romer upprepas - igen och igen

DO Lars Arrhenius och tf överintendent vid Forum för levande historia Caroline Källner skriver på DN kulturdebatt idag, 2 augusti med anledning av minnesdagen för folkmordet på romer under Förintelsen.

I dag den 2 augusti minns vi de romska offren under Förintelsen. Samtidigt pågår kriget i Ukraina och det rapporteras om hur landets romer på flykt diskrimineras. Det är en skrämmande påminnelse om att historiens orättvisor mot romer upprepas – igen och igen.

Natten mellan 2 och 3 augusti 1944 avrättades omkring 4300 romska fångar i det nazityska koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Totalt beräknas ungefär en halv miljon romer ha mördats i Europa under andra världskriget. Under flera årtionden efter kriget erkändes inte romer som offer för rasistisk förföljelse. Minnesdagen den 2 augusti är därför en viktig del av kampen för romers upprättelse och erkännande.

Återigen är det krig i Europa och miljontals ukrainare är på flykt. Enligt uppgifter från romska organisationer finns bland dem mer än 100 000 romer, som nu lämnat Ukraina för att undkomma kriget. En del av dem fastnar i kriget på grund av språkbarriärer och avsaknad av identitetshandlingar, men i rapporteringen framkommer även att romer inte släpps in på mottagningscenter för flyktingar eller att de körs bort från tågstationer. När vi hör att de inte får samma hjälp som andra flyktingar påminns vi om romers utsatthet i Europa genom historien.

Romer har fallit offer för påtvingad assimilering eller direkt diskriminering och folkmord. Under 1920-talet upplevde romerna i Sovjetunionen inklusive Ukraina en kort period av stöd för romsk kultur, men redan i slutet av 1930-talet infördes ett outtalat förbud mot det romska språket i Sovjetunionen där man hade inlett en politik för russifiering.

Nazisterna och deras allierade förintade omkring 30 000 romer på ockuperad ukrainsk mark under andra världskriget. Mer än hälften av offren hade deporterats från Rumänien till Ukraina, till ”Transnistrien” som omfattade flera regioner i Ukraina. Mord på kringresande och bofasta romer genomfördes såväl organiserat som oplanerat.

Enligt den ukrainske historikern Michajlo Tjahlyj hindrade det sovjetiska narrativet till stor del den sovjetiska allmänheten från att förstå den romska tragedin under andra världskriget. En föreställning om romer som asociala bidrog till att en del av skulden för den nazistiska förföljelsen överfördes på offren själva. Sådana föreställningar i det kollektiva sovjetiska minnet ärvdes av det oberoende Ukraina, vilket delvis förklarar den negativa synen på romer i dagens Ukraina, skriver Tjahlyj.

Positiva åtgärder har vidtagits i Ukraina under senare år, men romer är alltjämt en utsatt grupp. Missförhållanden har blivit synliga och accentuerats med kriget. Överlevande från Förintelsen och deras anhöriga tvingas återigen leva under oacceptabla förhållanden. I dag är det officiella antalet romer i Ukraina ungefär 50 000 men den inofficiella siffran är högre, mellan 200 000 och 400 000. De fattigaste romska grupperna i landet saknar identitetshandlingar och det har funnits en praxis av öppen eller dold diskriminering under olika perioder.

Även i dagens västliga demokratier är romer diskriminerade, inklusive i Sverige, där cirka 50–100 000 romer utgör en av fem nationella minoriteter. Majoritetssamhället kan för lite om romers utsatthet i historien och idag, och om den systematiska diskriminering som leder till ojämlika livsvillkor. För att öka kunskapen om detta har regeringen också beslutat om åtgärdsprogram, vilka initierades hösten 2021 och nu följs upp inom Sveriges ordförandeskap i International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) mellan mars 2022 och 2023.

Diskrimineringsombudsmannen och Forum för levande historia är positiva till initiativen från Sveriges regering, men fler åtgärder behövs i arbetet.

Centralt är att de romer som utsätts för diskriminering får upprättelse. Att utreda diskrimineringsfall och att ständigt se över skyddet mot diskriminering är viktigt. Ett sådant område för översyn är den offentliga verksamheten där en stor del har kommit att falla utanför diskrimineringslagens förbud och där en utredning nyligen föreslagit ett stärkt skydd. För att skapa tillit i kontakten med myndigheter är det också avgörande att en dialog förs där romer får inflytande i de frågor som berör dem.

I dag den 2 augusti brukar en minnesstund hållas i Babij Jar i Kiev, vid det romska minnesmärket ”Romsk kibitka”. Om det står kvar idag vet vi inte. Men vi vet att historiens orättvisor mot romer upprepas – igen och igen.

Lars Arrhenius, diskrimineringsombudsman (DO)

Caroline Källner, tf överintendent vid Forum för levande historia

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Sidinformation

Senast uppdaterad: 19 september 2022