Malmö universitet medger diskriminering av student med hörselnedsättning
Nyhet publicerad 29 januari 2019
I en ny dom från Stockholms tingsrätt medger Malmö universitet att man inte vidtagit skäliga åtgärder för att en student med hörselnedsättning skulle komma i en jämförbar situation med andra studenter. Därmed har universitetet utsatt studenten för diskriminering som har samband med bristande tillgänglighet. Mot bakgrund av medgivandet har parterna träffat en överenskommelse som innebär att universitetet betalar 30 000 kronor i ersättning till kvinnan.
Ärendet rör en student som påbörjade en utbildning vid Malmö universitet (tidigare Malmö högskola) hösten 2016. Inför terminsstarten tog hon kontakt med universitetets stödenhet för personer med funktionsnedsättning och berättade om sin hörselnedsättning och vilka behov hon hade för att kunna ta del av undervisningen. Bland annat diskuterades tillgången till mikrofon och teleslinga i utbildningssalarna. Under hösterterminen 2016 använde föreläsarna sällan mikrofon och föreläsningarna hölls återkommande i salar utan teleslinga.
Studenten påtalade problemen vid ett nytt möte med universitetets stödenhet inför vårterminen 2017, men trots det fortsatte föreläsningarna att hållas utan mikrofon och i salar utan teleslinga. DO som valde att gå till domstol med ärendet ansåg att universitetet genom att inte ha vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet har utsatt studenten för diskriminering.
Överenskommelsen mellan parterna har fastställts av domstolen och ärendet avslutas därmed.
PRO 2018/7
Fakta
Bristande tillgänglighet är enligt diskrimineringslagen en form av diskriminering.
Med bristande tillgänglighet menas att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Skäligheten ska bedömas utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde samt andra omständigheter av betydelse.
Vägledning i fråga om vad som kan anses vara skäliga åtgärder för tillgänglighet kan hämtas från Boverkets byggregler, föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR, samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser, BFS 2013:9.
Vad gäller krav på ljudmiljön framgår av 3:1451 BBR att i publika lokaler där personer med nedsatt orienteringsförmåga är beroende av ljudmiljön för att kunna ta del av väsentlig information ska ljudmiljön utformas för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet. Samlingssalar och receptioner ska utrustas med teleslingor eller andra tekniska lösningar så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. (BFS 2013:14).
Som statlig myndighet har Malmö universitet ett särskilt ansvar att verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning enligt förordning (2001:562) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken.