Bristande tillgänglighet

Starkare skydd mot bristande tillgänglighet - 1 maj 2018

Du kan också se filmen "Starkare skydd mot bristande tillgänglighet" på vår Youtube-kanal

 Starkare skydd mot bristande tillgänglighet på teckenspråk - Se videon på vår Youtube-kanal.

Vad innebär skäliga tillgänglighetsåtgärder?

Lagen ställer krav på att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder. Vad som är skäliga åtgärder avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Utgångspunkten för vad som är en skälig åtgärd är de krav på tillgänglighet som gäller enligt de lagar och regler som finns för verksamheten. Till exempel arbetsmiljölagen, skollagen, plan- och bygglagen eller EU förordningar om passagerares rättigheter vid transporter.

Utöver de krav som finns i lagar och andra regler behöver de flesta verksamheter bara genomföra enklare åtgärder. Inom arbetslivet och när det gäller lokaler i högskolan kan det däremot behövas ytterligare åtgärder.

I helhetsbedömningen av vad som är en skälig åtgärd tas även hänsyn till följande:

• de ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamheten
• hur varaktig och omfattande relationen mellan den enskilda personen och verksamheten är
• andra omständigheter av betydelse, till exempel nyttan av en åtgärd.

Ansvar för tillgängligheten

Den som är ansvarig för en verksamhet, till exempel en arbetsplats, en skola eller en butik är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder eller den som genomför åtgärder som inte är tillräckliga kan göra sig skyldig till diskriminering. Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en person med en funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning.

Exempel på åtgärder som kan krävas kan vara:

• att ta bort trösklar
• att läsa upp menyn på en restaurang
• att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet.

En översikt - vad säger lagen och vad betyder det praktiskt? (pdf) 

Rätt att få ta del av verksamheten

En person med funktionsnedsättning har rätt att ställa krav på tillgänglighet inom bland annat restaurang, butik, utbildning, arbete och hälso- och sjukvård. Det handlar först och främst om att personen ska kunna få del av den aktuella verksamheten. Det behöver inte alltid ske på exakt samma sätt som är möjligt för personer utan funktionsnedsättning men skillnaderna får dock inte vara större än vad som är sakligt påkallat.

Definition av funktionsnedsättning

Exempel på åtgärder för tillgänglighet

Åtgärder för tillgänglighet kan handla om stöd eller personlig service, information och kommunikation, samt den fysiska miljön.

Exempel på stöd eller personlig service

• Stöd i undervisningen i skolan.
• Ledsagning genom en myndighets lokaler.
• Hjälp att plocka och packa matvaror i en butik.
• Att få menyn uppläst på en restaurang.

Exempel på tillgänglig information och kommunikation

• Information i alternativa format, till exempel i stor stil (text med en större teckenstorlek än den brukar vara), eller på daisy (text inläst på CD-skiva med goda sökmöjligheter).
• Tillgång till olika möjligheter att ta kontakt, till exempel via e-post och personlig service.
• Möjlighet till en avskild plats för samtal med en kontakt vid en myndighet.
• Alternativa sätt att tillhandahålla biljetter.

Exempel på åtgärder i den fysiska miljön

• Ökad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor.
• Utjämning av trösklar och andra nivåskillnader.
• Markera nivåskillnader i golvet med olika kontraster. 
• Omplacering av starkt doftande produkter.
• Åtgärder för att en person ska kunna ta sig ombord på och färdas med en buss eller andra transportmedel.
• Ledsagning och hjälp med bagage.

Observera att listan ovan är exempel på åtgärder som en verksamhet kan genomföra för att öka tillgängligheten. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva avgörs genom att bedöma helheten i varje enskilt fall.