Funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund

På den här sidan kan du läsa om förbudet mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning samt hur diskriminering i samband med funktionsnedsättning kan se ut.

De sju grunder som omfattas av diskrimineringslagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och diskriminering på en samhällelig nivå. Två personer med samma funktionsnedsättning kan ha olika erfarenheter av diskriminering beroende av ålder. På samma sätt kan föreställningar om funktionsnedsättning i kombination med exempelvis etnisk tillhörighet eller religion, ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka former av diskriminering hen bli utsatt för.

Definition av funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning innebär en begränsning av en persons av fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är.

Begränsningarna kan vara en följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är alltså inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Begreppen som används på området har växlat över tid. Det har gått från handikapp till funktionshinder till funktionsnedsättning. Numera beskriver Funktionshinder den begränsning en person med funktionsnedsättning upplever i relation till omgivningen. Ett funktionshinder uppstår därmed i mötet mellan människa och miljö. Det kan handla om allt från höga trösklar till attityder. Det är alltså miljön och omgivningen som är funktionshindrande.

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, varor, tjänster och flera andra samhällsområden. I huvudsak är förbudet mot diskriminering är lika för samtliga diskrimineringsgrunder. Men det finns några undantag.

Jag vill veta mer om diskriminering

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering

Bristande tillgänglighet kan vara diskriminering när en verksamhet inte genomför skäliga åtgärder för att en person med funktionsnedsättning ska kunna få tillgång till eller delta i verksamheten. Vad som är skäligt bedöms bland annat utifrån andra lagar för tillgänglighet och hur den enskilda situationen ser ut.

Lagen syftar till att bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.

Vad är bristande tillgänglighet?

Främja lika rättigheter och  förebygga diskriminering

Alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta med det som lagen kallar för aktiva åtgärder. Det innebär bland annat att arbetsgivare, skolor, högskolor och andra utbildningsanordnare ska genomföra ett systematiskt arbete för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter i sina verksamheter. Det finns bland annat lagkrav på att kartlägga, analysera, åtgärda och följa upp risker för alla former av diskriminering (inklusive trakasserier, sexuella trakasserier och bristande tillgänglighet).

Aktiva åtgärder ska sedan 1 januari 2017 omfatta samtliga diskrimineringsgrunder ( före detta omfattades inte funktionsnedsättning).

Hur kan diskrimineringen se ut?

Personer med olika former av funktionsnedsättning kan mötas av till exempel diskriminerande rutiner och regelverk eller människors stereotypa föreställningar, normer och okunskap. Normer om förväntad funktionsförmåga gör att personer med funktionsnedsättning många gånger inte blir bedömda utifrån sina individuella förutsättningar och behov.

Vi vet att diskriminering förekommer, men vi saknar i dag tillräcklig kunskap om hur vanligt det är eller hur det tar sig i uttryck. Detta beror bland annat på att det finns begränsat med forskning inom området och att endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls samt att mörkertalet troligen är stort. Här ger vi några exempel på vad vi idag vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från andra myndigheter:

 

 

Tillbaka till toppen