Att neka försäkring på grund av funktionsnedsättning

23 augusti 2019

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat om ett försäkringsbolag i Skåne (försäkringsbolaget) har överträtt diskrimineringsförbudet när företaget av skäl som hade samband med den sökandes funktionsnedsättning nekade henne att teckna en försäkring.

Därför inledde DO en tillsyn

En anmälare har i en anmälan till DO lämnat sammanfattningsvis följande uppgifter. Anmälaren ansökte våren 2017 om en olycksfalls- och sjukdomsförsäkring hos försäkringsbolaget. I samband med ansökan fyllde hon även i en hälsodeklaration. Anmälaren fick kort därefter ett standardavslag på sin försäkringsansökan och blev samtidigt erbjuden en enklare olycksfallsförsäkring. Skälet som angavs var dövhet.

Anmälaren har frågat efter en motivering till avslaget och blivit hänvisad till försäkringsbolagets medicinska riskbedömningsansvarig. Denne har uppgett att den ansökta försäkringen inte kan beviljas med tanke på att anmälarens dövhet i kombination med annan sjukdom eller olycksfall skulle kunna innebära en ökad risk för nedsatt arbetsförmåga, och därmed ökad risk för ersättning från försäkringen. Ur försäkringskollektivets synvinkel finns en oklar, ökad skadekostnad bland till exempel döva personer. Försäkringsbolaget kunde i anmälarens fall varken göra undantag och avgränsa försäkringen eller höja premien för att kompensera den framtida risken. Avslaget kvarstod därmed.

DO:s beslut - försäkringsbolaget har inte överträtt diskrimineringsförbudet

DO bedömer att utredningen inte ger stöd för att försäkringsbolaget har överträtt diskrimineringsförbudet som gäller vid tillhandahållande av tjänster. 

Direkt diskriminering

Direkt diskriminering är uppbyggt kring begreppen missgynnande, jämförbar situation och orsakssamband. Det finns inte något krav på uppsåt eller oaktsamhet för att diskriminering ska anses ha ägt rum.

Försäkringsbolaget har i detta fall nekat anmälaren försäkring med hänvisning till att hennes funktionsnedsättning utgör en förhöjd risk i försäkringshänseende. DO finner inte skäl att ifrågasätta försäkringsbolagets bedömning i den delen. Det betyder att såvitt här är relevant befinner sig anmälaren inte i en jämförbar situation med personer utan en sådan förhöjd risk.

En person som anmälaren ska som utgångspunkt i stället jämföras med en faktisk eller hypotetisk person utan hennes funktionsnedsättning men som uppvisar motsvarande risknivå. Endast om försäkringsbolaget har eller skulle meddela försäkring för en sådan jämförelseperson kan slutsatsen dras att anmälaren av skäl som har samband med hennes funktionsnedsättning har missgynnats på ett sätt som utgör direkt diskriminering. Några omständigheter som talar för att anmälaren på ett sådant sätt har behandlats sämre än en person i en jämförbar situation har emellertid inte framkommit i ärendet.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder. Ett sådant förfaringssätt kan dock vara tillåtet, om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Av EU-domstolens praxis framgår att en ytterligare förutsättning är att de olägenheter som förfaringssättet orsakar den enskilde inte är orimliga i förhållande till de eftersträvade målen.

Försäkringsbolaget har beskrivit sin syn på behovet av att dela in sökande i olika riskgrupper och nödvändigheten av riskutjämning inom en och samma riskgrupp. Varje riskgrupp ska enligt försäkringsbolaget kunna bära sin egen ekonomiska risk.

Försäkringsbolag är enligt försäkringsrörelselagen skyldiga att driva en rörelse som bland annat har kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar kan fullgöras. DO konstaterar att syftet med indelningen i riskgrupper är att kunna bedriva en ekonomiskt och försäkringsmässigt försvarbar rörelse. Detta får anses vara ett berättigat syfte. De medel som använts får i detta sammanhang anses ha varit lämpliga och nödvändiga.

Läs hela DO:s bedömning i tillsynsbeslutet GRA 2017/135.

Observera att vi avidentifierar personuppgifter eller andra uppgifter som kan vara känsliga i det publicerade beslutet. Det behöver därför inte motsvara exakt det beslut som vi har skickat till tillsynsobjektet.

Av EU-domstolens praxis framgår att en ytterligare förutsättning är att de olägenheter som förfaringssättet orsakar den enskilde inte är orimliga i förhållande till de eftersträvade målen.