Publikationer

Hur och i vilka situationer kan diskriminering som har samband med flera av lagens diskrimineringsgrunder ske? Det beskrivs i den här rapporten. Den återger även individers egna berättelser om att utsättas för diskriminering som har samband med flera grunder, och hur det påverkar deras livsvillkor. Rapporten baseras på en analys av anmälningar om diskriminering och på en intervjustudie, där personer som själva har upplevt diskriminering som har samband med flera olika diskrimineringsgrunder har intervjuats.

Rapporten handlar om universitets och högskolors arbete med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering av, och främja lika rättigheter för, studenter. Rapporten bygger på DO:s tillsyn av 18 lärosätens arbete med aktiva åtgärder och på intervjuer med anställda vid fyra lärosäten. Arbetet med aktiva åtgärder ska bedrivas i en sammanhållen process med de fyra stegen undersök, analysera, åtgärda samt följ upp och utvärdera. Av de 18 lärosäten som DO har granskat lever inget upp till diskrimineringslagens krav. Endast ett lärosäte lever upp till lagens krav för det inledande undersökningssteget. De lärosäten som inte genomför undersökningssteget i enlighet med lagen kan inte heller leva upp till kraven för de efterföljande stegen. DO drar slutsatserna att lärosätena behöver skapa tydligare arbetsprocesser för aktiva åtgärder, utveckla arbetet med undersökningssteget och öka sina kunskaper om diskrimineringslagens krav.

Syftet med rapporten är att bidra med kunskap om livsvillkoren för personer med intersexvariation – även kallade personer med könsvariation – ur ett diskrimineringsperspektiv. Rapporten bygger på information från dialoger med organisationer i det civila samhället samt underlag från rapporter, PM, artiklar och andra skrivelser, som inhämtats inom ramen för ett regeringsuppdrag som DO slutredovisade i mars 2022. Regeringsuppdrag: Lägesbeskrivning av situation för intersexpersoner

Den här rapporten innehåller statistik över de anmälningar som inkommit till DO under perioden 2015–2021, med särskilt fokus på de anmälningar som inkom 2021. Åren 2020–2021 ökade antalet anmälningar från 3 524 till 5 010, vilket motsvarar en ökning med 42 procent. Anmälningarna om diskriminering handlar oftast om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet. Statistik över anmälningar ger inte hela bilden av diskrimineringen i samhället, men den ger indikationer på områden där det kan finnas särskilda behov av insatser.

I denna rapport har DO undersökt hur statliga förvaltningsmyndigheter använder AI och automatiserat beslutsfattande gentemot enskilda, och i vilken utsträckning som de beaktar risker för diskriminering och hinder för lika rättigheter i tillämpning av AI och automatiserat beslutsfattande. Rapporten ska ses som ett led i att öka medvetenheten om diskrimineringslagen och på vilka sätt som automatiserade beslut kan leda till diskriminering och utgöra hinder för lika rättigheter och möjligheter. Kartläggningen baserar sig på enkätsvar från 34 statliga förvaltningsmyndigheter. Sex av dessa myndigheter deltog även i fördjupande intervjuer.

Syftet med rapporten är att beskriva risker för diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder och ge förslag på åtgärder för att motverka sådan diskriminering. Utgångspunkten är att undersöka hur hyresvärdar förmedlar bostäder och vilka krav och villkor som hyresvärdar ställer på bostadssökande. Rapporten bygger på ett antal olika resultat och erfarenheter. DO har bland annat gått igenom olika studier, forskningsrapporter och flera av Boverkets rapporter på området, samt sammanställt inkomna anmälningar till DO och genomfört dialoger med företrädare för det civila samhället, hyresvärdar, branschorganisationer med flera. Rapporten grundas också på en kunskapssammanställning om olika bostadsförmedlingssystem som Uppsala universitet och Institutet för bostads- och urbanforskning tagit fram på uppdrag av DO, samt flera av DO framtagna promemorior. Du kan beställa upp till tre exemplar kostnadsfritt.

Forskningsöversikten ger en bild av det aktuella forskningsläget om främjande och förebyggande arbete för att motverka sexuella trakasserier i arbetslivet. Forskning visar att det är viktigt att skapa ett nolltoleransklimat för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Att skapa en kultur som bygger på ömsesidig hövlighet och respekt är därför en nödvändig komponent i att förebygga sexuella trakasserier. Det gäller att skapa en organisationskultur och ett arbetsplatsklimat, där inte bara offer utan också kollegor som bevittnat sexuella trakasserier vågar berätta. Forskning visar också att arbetsgivare kontinuerligt behöver undersöka hur ledarskapet i organisationen fungerar, då det har en så stor inverkan på hur sexuella trakasserier kan förebyggas. Det handlar om hur olika ledarstilar påverkar risker för sexuella trakasserier. Aktiva ledare som agerar även på vaga signaler om sexuella trakasserier bidrar till att medarbetare vågar rapportera incidenter. Förhoppningen är att översikten ger dig vägledning och ny kunskap om ämnet. Den kan också bidra till reflektioner och diskussioner som är till nytta för arbetstagare, HR-personal och arbetsgivare. Du kan beställa upp till tre exemplar kostnadsfritt.

Rapporten baseras på en intervjustudie med socialsekreterare som forskare vid Karlstads universitet utfört på uppdrag av DO. Forskarna har genomfört djupintervjuer med fjorton socialsekreterare under perioden september 2020-januari 2021. Socialsekreterarna som intervjuats kom från tre regioner och sju kommuner och stadsdelar i olika storlekar med stor socioekonomisk variation i befolkningen. Samtliga intervjupersoner hade socionomexamen och var i åldern 25–64 år. Bakgrund I arbetet med att förebygga och motverka diskriminering har DO identifierat att socialtjänsten är ett samhällsområde där det finns problem kopplat till diskriminering. Ett av de problemområden som DO identifierat handlar om att det förekommer skillnader i socialtjänstens insatser för barn och unga som kan utgöra diskriminering eller risk för diskriminering. För att bidra till kunskapsutvecklingen på området uppdrog DO inför år 2020 åt Karlstads universitet, genom forskarna Birgitta Persdotter och Katarina Grim, att genomföra en intervjustudie med socialsekreterare.

Den här rapporten innehåller statistik över de anmälningar, tips och klagomål som inkommit till DO under perioden 2015–2020, med särskilt fokus på de anmälningar, tips och klagomål som inkom 2020. Antalet anmälningar, tips och klagomål som inkommer till DO har ökat markant under 2020 (34 procent). Merparten av ökningen sker efter den 1 september då ett nytt webbformulär för att lämna tips och klagomål infördes. Det går inte att säga att det är den enda förklaringen till ökningen, men införandet av webbformuläret kan ses som en bidragande orsak. Uppgången behöver inte betyda att förekomsten av diskriminering i samhället har ökat, men det visar på behovet av insatser för att motverka och förebygga diskriminering i Sverige.

Den här rapporten innehåller statistik över de anmälningar som inkommit till DO under perioden 2015–2019, med särskilt fokus på de anmälningar som inkom 2019. Rapporten visar att antalet anmälningar som inkommer till DO har ökat de senaste fem åren. Även om det inte behöver betyda att förekomsten av diskriminering i samhället har ökat visar det på behovet av insatser för att motverka och förebygga diskriminering i Sverige. Utöver anmälningar om diskriminering innehåller rapporten också statistik över anmälningar om repressalier och anmälningar om missgynnande som har samband med föräldraledighet.

DO har gjort en analys av bygg- och anläggningsbranschens riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Analysen visar att arbetsgivarna saknar tillräcklig kunskap om diskrimineringslagens krav. Kunskapsbristen yttrar sig bland annat i otydliga formuleringar, att vissa centrala delar av lagen utelämnas och att diskrimineringsgrunder antingen glöms bort eller anges felaktigt. Till exempel blandar arbetsgivarna samman de jämställdhetspolitiska målen med de skyldigheter de har enligt diskrimineringslagen. Den här rapporten innehåller både en analys av arbetsgivarnas egen dokumentation av sitt arbete och intervjuer med företrädare för nio branschorganisationer och fackföreningar inom bygg- och anläggningsbranschen. Bakgrund Under hösten 2018 till och med våren 2019 genomförde DO en tillsyn av bygg- och anläggningsbranschens riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Tillsynen omfattade drygt 180 företag inom branschen. Enbart åtta procent av arbetsgivarna levde upp till bestämmelserna i diskrimineringslagen. Du kan beställa upp till tre exemplar kostnadsfritt.

Det pådrivande arbetet för diskrimineringslagens aktiva åtgärder behöver involvera civila samhället – både som bärare av kunskap och som representanter för grupper som på olika sätt upplever diskriminering i arbetslivet. DO genomförde 2019–2020 ett projekt med syfte att genomföra insatser för att bidra till att stärka det civila samhällets kapacitet att driva på arbetsgivares arbete med aktiva åtgärder i arbetslivet. I denna redovisning beskrivs utförandet av projektet med tonvikt på en redogörelse för hur ett antal organisationer i civila samhället arbetar för att motverka diskriminering i arbetslivet.

Kunskapen om diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder är bristfällig i landets kommuner. Särskilt stora är bristerna när det gäller kunskapen om förbudet mot repressalier. Kommunerna har också svårt att särskilja diskrimineringslagen från arbetsmiljölagen. Det är några av slutsatserna i den här rapporten. I rapporten har vi gjort en fördjupad analys av DO:s tillsyn av kommuners riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier som genomfördes 2017–2018. Tillsynen visade att 262 av 287 kommuner inte fullt ut levde upp till bestämmelserna i diskrimineringslagen som handlar om kravet på riktlinjer och rutiner som finns i 3 kapitlet, 6 §. Vår förhoppning är att rapporten kan öka insikten hos kommuner, såväl som andra arbetsgivare, om lagens bestämmelser och vad som krävs för att leva upp till dem. Vi hoppas därigenom att frågorna ges ökad prioritet och bidrar till efterlevnad av lagen.

Hur ser chefer i de olika nordiska länder på sexuella trakasserier? Och hur går de tillväga för att förebygga sexuella trakasserier och hantera situationer som uppstår? Den här rapporten handlar om erfarenheter från tre stora hotell i Sverige, Danmark och Norge. Den bygger på totalt 20 kvalitativa intervjuer med chefer, fackliga representanter och andra medarbetare. Frågorna har till exempel handlat om vad intervjupersonerna anser vara sexuella trakasserier, hur cheferna hanterar situationerna som kan uppstå på arbetsplatsen och hur det förebyggande arbetet går till i praktiken.

Syftet med den här rapporten är att fördjupa och utveckla kunskapen om hur muslimer och förmodade muslimer upplever diskriminering i Sverige. Rapporten identifierar mönster i anmälningar till DO från individer som själva angett att de har utsatts för diskriminering för att de är muslimer, och från individer som förmodas eller kan ha uppfattats vara muslimer. Anmälarna har upplevt diskriminering inom olika samhällsområden: i utbildningssystemet, mötet med andra samhällsinstitutioner, arbetslivet och i samband med köp av varor och tjänster.

En sammanställning av rapporten finns översatt till engelska A summary - Justified pay difference or related to gender? En rapport om arbetsgivares arbete med lönekartläggning - hur har arbetsgivare arbetat för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Rapporten kan fungera som ett kunskapsunderlag och en inspirationskälla för arbetsmarknadens parters arbete med att motverka osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Dessutom innehåller den konkreta exempel på hur arbetsgivare går till väga när de ska omsätta diskrimineringslagens krav till verklighet i organisationen. Rapporten visar att det är stora skillnader i arbetsgivares tillvägagångssätt. De olika sätten att gå till väga skapar olika förutsättningar för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader i verksamheten. Rapporten bygger på en kvalitativ analys av dokumentation från drygt hundra arbetsgivares arbete med att uppfylla lagens krav på jämställda löner. Analysen utgår från hur arbetsgivarna har tolkat diskrimineringslagen men går inte in på om de uppfyllt sina skyldigheter.

Syftet med rapporten var bland annat att ge en bild av hur representationer av muslimer yttrar sig i svensk nyhetsrapportering. Ytterligare ett syfte var att sätta dessa representationer i ett sammanhang, dels genom reflektioner från redaktörer på några av de studerade medierna, dels i en vidare ram av forskning. Den första delen av rapporten består av en innehållsanalys av tidningsartiklar och radio-och tv-nyheter från en sju veckor lång period i oktober–november 2014. Den andra delen behandlar genomförda intervjuer med redaktörer på några av de studerade medierna. Analysen visade bland annat att nästan alla artiklar handlade om eller relaterade till våld, hot, islamofobi eller spänningar i samhället. Mediebilden av muslimer som sammankopplade med de negativa stereotyperna blev också stark i frånvaron av andra berättelser. Rapporten visade också att det är lite som har förändrats i relation till studier som genomfördes i Sverige för nästan 20 år sedan. Studien genomfördes av Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet som ansvarar för innehållet och för de slutsatser som dras. Studien utfördes på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen.

Rapportens syfte är att fördjupa förståelsen för hur arbetet för lika rättigheter och möjligheter kan se ut i vardagen på arbetsplatser, universitet och högskolor samt skolor och tar upp olika utmaningar som finns och även vilka faktorer som ger bra förutsättningar för ett främjande arbete för lika rättigheter och möjligheter. I rapporten lyfter DO fram ett antal framgångsfaktorer. Rapporten ger även konkreta exempel på hur olika arbetsgivare eller utbildningsanordnare har organiserat arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter. Rapporten bygger på djupintervjuer med ett 30-tal arbetsgivare, fackförbund och utbildningsanordnare.

Det övergripande syftet med denna rapport är att analysera vad anmälningarna som har samband med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning handlar om med fokus på att identifiera mönster i upplevda hinder för personer med funktionsnedsättning. Mer specifikt har analyserna att försökt att svara på frågorna: Vad upplever anmälarna som hinder? Vilka händelser ligger till grund för anmälan? Hur beskriver anmälarna den diskriminerande situationen? I rapporten framgår att bristande tillgänglighet är den vanligaste anledningen till att personer med funktionsnedsättning upplever att de hindras i samhället. En annan bidragande orsak är att människor handlar utifrån negativa stereotypa föreställningar och okunskap om personer med funktionsnedsättning eller om olika typer av funktionsnedsättningar. Analysen i rapporten bygger på drygt 485 anmälningar som kom in till DO under 2012 och som rör funktionsnedsättning. De analyserade anmälningarna täcker flera samhällsområden, till exempel arbetslivet, utbildningsväsendet, hälso- och sjukvården och handeln. Rapporten är skriven av Kristina Engwall, docent i historia och forskningsledare med inriktning mot funktionsnedsättning på FoU Södertörn, på uppdrag av DO och Myndigheten för delaktighet (MFD).

Publikationen ger en översikt av den forskning som mellan år 2000 och 2011 har bedrivits i Sverige om svenska förhållanden inom området diskriminering av muslimer. Sammanställningen visade att islamofobi och diskriminering av muslimer är ett stort samhällsproblem i dagens Sverige. Ett exempel som lyfts fram i rapporten är att muslimska församlingar utsätts för hatbrott med islamofoba motiv, såsom vandalisering, olaga hot eller att deras besökande medlemmar utsatts för fysiskt våld. Publikationen är framställd av Oxford Research som ansvarar för innehållet och för de slutsatser som dras.