Vi arbetar för ett samhälle
fritt från diskriminering.

Stäng

Mobilmeny

Bristande tillgänglighet

Du som har en funktionsnedsättning har rätt att ställa skäliga krav på tillgänglighet i olika verksamheter. Och du som är ansvarig för en verksamhet är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning. Här beskriver vi vad den rättigheten och skyldigheten innebär.

Vad är bristande tillgänglighet enligt lagen?

Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte genomför skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.

Rätten att ställa vissa krav på tillgänglighet

Du som har en funktionsnedsättning har rätt att ställa skäliga krav på tillgänglighet på restauranger, i butiker, i skolan, på arbetsplatsen, när du besöker ett sjukhus och ytterligare flera samhällsområden. Observera dock att lagen inte gäller överallt och att det finns undantag till exempel inom varor, tjänster och bostäder.

Det handlar först och främst om att du ska kunna få del av den aktuella verksamheten. Det behöver inte alltid ske på exakt samma sätt som är möjligt för personer utan funktionsnedsättning men skillnaderna får inte vara större än vad som är sakligt påkallat.

Vad innebär "skäliga" tillgänglighetsåtgärder?

Lagen ställer krav på att verksamheter ska genomföra så kallade skäliga tillgänglighetsåtgärder. Vad som är skäliga åtgärder avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Här beskriver vi vad som ingår i en helhetsbedömning.

  1. Utgångspunkten för vad som är en skälig åtgärd är de krav på tillgänglighet som finns i de lagar och regler som gäller verksamheten. Till exempel finns det regler för tillgänglighet i arbetsmiljölagen, skollagen, plan- och bygglagen och EU förordningar om passagerares rättigheter vid transporter.
  2. Utöver de krav som finns i lagar och andra regler behöver de flesta verksamheter bara genomföra enklare åtgärder. Observera dock att inom arbetslivet och när det gäller lokaler i högskolan kan det däremot behövas ytterligare åtgärder.
  3. I helhetsbedömningen av vad som är en skälig åtgärd tas även hänsyn till följande:
    • de ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamheten
    • hur varaktig och omfattande relationen mellan den enskilda personen och verksamheten är
    • andra omständigheter av betydelse, till exempel nyttan av en åtgärd.

Exempel på en varaktig och omfattande relation är till exempel om det gäller din arbetsplats, din skola eller en affär du ofta handlar i.

Åtgärder för tillgänglighet kan handla om stöd, personlig service, information och kommunikation, samt den fysiska miljön.

Exempel på stöd eller personlig service:

  • Stöd i undervisningen i skolan.
  • Ledsagning (hjälp) genom en myndighets lokaler.
  • Hjälp att plocka och packa matvaror i en butik.
  • Att få menyn uppläst på en restaurang.

Exempel på tillgänglig information och kommunikation:

  • Information i alternativa format, till exempel i stor stil (text med en större teckenstorlek än den brukar vara), eller på daisy (text inläst på CD-skiva med goda sökmöjligheter).
  • Tillgång till olika möjligheter att ta kontakt, till exempel via e-post och personlig service.
  • Möjlighet till en avskild plats för samtal med en kontakt vid en myndighet.
  • Alternativa sätt att tillhandahålla biljetter.

Exempel på åtgärder i den fysiska miljön:

  • Ökad framkomlighet i en butik genom omplacering av varor.
  • Utjämning av trösklar och andra nivåskillnader.
  • Markera nivåskillnader i golvet med olika kontraster.
  • Omplacering av starkt doftande produkter.
  • Åtgärder för att en person ska kunna ta sig ombord på och färdas med en buss eller andra transportmedel.
  • Ledsagning och hjälp med bagage.

Observera att listan ovan är exempel på åtgärder som en verksamhet kan genomföra för att öka tillgängligheten. Vilka åtgärder som är skäliga att kräva avgörs genom att bedöma helheten i varje enskilt fall.

Vem har ansvar för tillgängligheten?

Den som är ansvarig för en verksamhet som omfattas av lagen, till exempel en arbetsplats, en skola eller en butik är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning.

Det gäller alla typer av verksamheter som omfattas av diskrimineringslagen - oavsett storlek.

Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder eller den som genomför åtgärder som inte är tillräckliga kan göra sig skyldig till diskriminering.

Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en person med en funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning.

Hur tillgänglig är din verksamhet?

Den här filmen ger dig en omvänd bild över hur bristande tillgänglighet kan upplevas av en person med en funktionsnedsättning.

Hur tillgänglig är din verksamhet (syntolkad)länk till annan webbplats

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Sidinformation

Senast uppdaterad: 18 oktober 2021