Sexuell läggning - en diskrimineringsgrund
- Vad är sexuell läggning?
- När är diskriminering i samband med sexuell läggning förbjudet?
- Film – så kan diskriminering upplevas
- Hur kan diskrimineringen se ut i samhället?
- Exempel på diskriminering i samband med sexuell läggning
- Olika diskrimineringsgrunder kan samverka
- Anmäla diskriminering
- Anmälningar om diskriminering
- Polisen hanterar hatbrott
Vad är sexuell läggning?
Sexuell läggning handlar om vem en person blir attraherad av eller blir kär i. Lagen definierar sexuell läggning som homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning. Förbudet mot diskriminering gäller alla dessa tre sexuella läggningar.
Diskrimineringslagens skydd omfattar situationer och förutsättningar som har ett nära samband med den sexuella läggningen, såsom att ha sexuellt umgänge eller att bo och leva med någon av samma kön eller av annat kön.
Däremot omfattas inte sexuella beteenden. Utanför lagens skydd faller därför beteenden och sexuella variationer som finns hos såväl hetero- som homo- och bisexuella. Det kan handla om sexuella uttryckssätt, till exempel exhibitionism.
Sexuell läggning när en av de sju diskrimineringsgrunderna.
När är diskriminering i samband med sexuell läggning förbjudet?
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med sexuell läggning. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, varor, tjänster och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag.
Förbud mot diskriminering finns inom flera områden och verksamheter
Film – så kan diskriminering upplevas
I den här filmen får vi möta två kvinnor som berättar om sina upplevelser av diskriminering på grund av deras sexuella läggning. Berättelsen är en konstruktion av flera autentiska händelser, scenen spelas av skådespelare.
Hur kan diskrimineringen se ut i samhället?
De flesta som blir utsatta för diskriminering som har samband med sexuell läggning är antingen homo- eller bisexuella. Vi vet att det förekommer, men saknar i dag tillräcklig kunskap om hur vanligt det är eller hur diskrimineringen tar sig uttryck. Detta beror bland annat på att det inte finns så mycket forskning inom området och att få anmäler diskriminering som har samband med sexuell läggning.
Exempel på diskriminering i samband med sexuell läggning
Här får du några exempel på vad vi vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från det civila samhället.
Arbetsliv
Inom arbetslivet kan diskrimineringen innebära att individer går miste om jobb eller befordran. Det kan också handla om att bli trakasserad på sin arbetsplats på grund av sin sexuella läggning.
En enkätstudie från Statistiska centralbyrån (SCB) vände sig dels till ett urval av befolkningen dels till samtliga medlemmar i de olika förbunden för homo- och bisexuella i Sverige.
Cirka 25 procent av de föreningsaktiva homo- och bisexuella angav att de inte var öppna med sin sexuella läggning på sin arbetsplats. Motsvarande siffra bland urvalet av befolkningen (som uppgett att de var homo- eller bisexuella) var hela 50 procent.
Många angav också att de upplevde att arbetskamraterna har fördomar om homo- och bisexuella kvinnor och män och att det förekom nedsättande och förlöjligande omdömen om homo- och bisexuella i allmänhet på arbetsplatsen.
Källa
Statistiska centralbyrån, SCB (2003). Arbetsvillkor och utsatthet – en studie genomförd som ett led i att motverka diskriminering eller kränkande särbehandling beroende på sexuell läggning.
Rekrytering
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) lät undersöka om homosexuella diskriminerades vid rekrytering. Forskarna skickade ut 4 000 fiktiva ansökningshandlingar till arbetsgivare som annonserat om lediga jobb via Arbetsförmedlingen.
De påhittade sökande var antingen hetero- eller homosexuella och indikerade sexuell läggning genom att uppge att de var gifta med en person av samma eller motsatt kön. Samtliga uppgav att de var intresserade av fritidsliv, men de homosexuella sökandena angav också att de var engagerade i Pridefestivalen och RFSL medan de heterosexuella angav att de arbetat ideellt för Röda korset. I övrigt hade de samma namn, ålder och relevant erfarenhet.
Resultatet visade att de heterosexuella fick flest svar. De homosexuella sökandena fick i mindre utsträckning positiv respons i form av ett erbjudande om jobbintervju eller jobb, alternativt en uppmaning att skicka mer information. Skillnaden jämfört med de heterosexuella sökandena var 26 procent för de homosexuella kvinnorna och 15 procent för de homosexuella männen.
Studien tyder också på att diskriminering mot homosexuella arbetssökande är koncentrerad till vissa yrken. Forskarna bakom studien menar att det verkar som att homosexuella män framförallt diskrimineras då de söker anställning i mansdominerade yrken, medan homosexuella kvinnor diskrimineras då de söker anställning i kvinnodominerade yrken.
Denna studie indikerar, enligt rapportförfattarna, att diskrimineringen som har samband med sexuell läggning är mindre omfattande än vad som framkommit i liknande studier i andra europeiska länder.
Källa
Löneskillnader
Det finns även könsrelaterade skillnader när det gäller diskriminering som har samband med sexuell läggning. Flera studier visar att homosexuella män tjänar mindre än heterosexuella män. Samtidigt tjänar homosexuella kvinnor lika mycket eller mer än heterosexuella kvinnor.
En fördjupad kvantitativ studie från Linnéuniversitetet analyserade den svenska arbetsmarknaden och undersökte möjliga förklaringar till dessa löneskillnader. Enligt forskarna bakom studien indikerade resultatet att manliga homosexuella som grupp möter hinder på arbetsmarknaden som gör att de inte i samma utsträckning som heterosexuella män når högre positioner eller inkomstnivåer.
En förklaring till att homosexuella kvinnor tjänar mer eller lika mycket som heterosexuella kvinnor, menar forskarna bakom studien, kan vara att homosexuella kvinnor som grupp ägnar mer tid åt arbete och mindre tid åt hem och barn i jämförelse med gruppen heterosexuella kvinnor.
Källa
Erfarenhet av diskriminering, våld och trakasserier
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (European Union Fundamental Rights Agency, FRA) har undersökt erfarenheter av diskriminering, våld och trakasserier bland homo- och bisexuella och transpersoner inom EU. Undersökningen gjordes med hjälp av en webbenkät som besvarades av över 93 000 HBT-personer, varav drygt 2 400 angav att de bodde i Sverige.
HBT är ett paraplybegrepp för homosexuell, bisexuell och transpersoner. I dag används begreppet Hbtq oftare vilket inkluderar personer med queera uttryck och identiteter.
Studien visade att homo- och bisexuella upplevde diskriminering i olika delar av samhället, särskilt inom arbetslivet och utbildningssektorn. Cirka hälften av respondenterna (47 procent) svarade att de hade utsatts för diskriminering under det senaste året. Många hade också erfarenhet av våld och trakasserier på offentliga platser. Trots detta visade studien att de sällan anmälde diskriminering eller våldsbrott till polisen eller andra myndigheter.
Bland de respondenter som bodde i Sverige var upplevelserna av diskriminering, våld och trakasserier något lägre jämfört med genomsnittet i EU.
Källa
Utbildning
Inom utbildningsområdet kan diskrimineringen som har samband med sexuell läggning bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.
Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier (Skolverket, 2009).
Rapporten beskriver hur heterosexualitet utgör en stark norm inom samtliga undersökta verksamheter. Skolverket menar att elever som är öppna med sin homo- eller bisexualitet i skolan löper risk att uppfattas som avvikande vilket i sin tur ökar risken för att bli trakasserad. Detta är något som även framförs av de organisationer i civilsamhället som DO för dialog med kopplat till diskrimineringsgrunden sexuell läggning.
Annan forskning visar att barn som är utsatta för mobbning och trakasserier löper en högre risk för psykisk ohälsa, både vid tidpunkten för händelserna samt på längre sikt senare i livet (Östberg med flera, 2014) .
Källor
Andra samhällsområden
Hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvården är ytterligare ett område där homo- och bisexuella riskerar att råka ut för kränkande bemötande av vårdpersonal eller diskriminerande regelverk inom vårdapparaten.
I DO:s rapport Rätten till sjukvård på lika villkor beskrivs att många homo- och bisexuella personer undviker att söka vård.
I en rapport från Socialstyrelsens analyseras förekomsten av psykisk ohälsa, användningen av psykofarmaka och mortalitet utifrån registeruppgifter om personer i samkönade äktenskap.
Socialstyrelsen konstaterade att långvarig och allvarlig stress till följd av diskriminering skapar ökad psykisk ohälsa bland hbtq-personer. Studien visade att det var vanligare med bland annat depressioner, psykoser och riskbruk av alkohol. Det finns även en ökad risk för självmord.
I studien ingick totalt omkring 1,3 miljoner personer i olikkönade äktenskap och 10 000 personer i samkönade äktenskap. Både svensk och internationell forskning visar att de avstår ifrån att uppsöka vård på grund av ett kränkande och diskriminerande bemötande. Detta förefaller enligt Socialstyrelsen särskilt gälla homo- och bisexuella kvinnor inom kvinnosjukvården.
I DO:s rapport lyfts två andra exempel. En homosexuell man söker vård för nackspärr – han erbjuds att testa sig för hiv. En kvinna som vill besöka sin sjuka maka stoppas av personalen, som förutsätter att en partner inte är av samma kön.
Källor
Hbtq är ett paraplybegrepp för homosexuell, bisexuell, transpersoner. och personer med queera uttryck och identiteter. I dag används begreppet hbtqi vilket inkluderar intersexpersoner.
Olika diskrimineringsgrunder kan samverka
Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och på en samhällelig nivå. En kvinna som är homosexuell kan därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en man som är homosexuell.
På samma sätt kan föreställningar om sexuell läggning i kombination med etnisk tillhörighet, ålder och så vidare ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka hinder hen stöter på.
Anmäla diskriminering
Du kan anmäla diskriminering till DO om du upplevt diskriminering, blivit utsatt för repressalier eller om du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet. Observera att du som är medlem i ett fackförbund i första hand ska kontakta ditt fackförbund om din anmälan handlar om händelser med koppling till din arbetsplats.
Anmälningar om diskriminering
Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.
Anmälarna berättar ofta om att tillskrivas negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet. Människor som anmäler diskriminering beskriver ofta att de varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad.
Det är också vanligt att anmälarna uppger att liknande händelser även har drabbat andra. Många ger också exempel på hur de på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen. I DO:s rapporter (till exempel Delar av mönster
Pdf, 1.1 MB. ) kan du ta del av våra analyser av anmälningar.
Citat från anmälan till DO som rör sexuell läggning (från rapporten "Delar av mönster"):
Den 24/2 hade jag bokat en tid på [min] vårdcentral för konsultation beträffande min fysiska kondition, då jag av olika anledningar förmodade att jag kunde lida brist på ett eller flera vitala näringsämnen. Det var således min bakgrund för läkarbesöket och vad jag berättade för [läkaren]. Han ville då, helt oförhappandes, göra mig uppmärksam på det faktum (utan underlag), att jag har ett underskott av manligt testosteron, vilket enligt honom är orsaken till varför jag ser ung ut för min ålder och kan tyckas äga feminina drag. Sedan talade han om för mig, utan tankeriktig följd till påståendet om manligt testosteron, att homosexualitet anses som något mycket skamligt i hans hemland och kan leda till fängelse och dödsstraff. Vidare undrade [läkaren] om jag ville 'prata med någon', det vill säga uppsöka psykolog. Fysisk aktivitet, påtalade [läkaren], skulle öka min produktion av manligt testosteron och därmed göra mig mera manlig.
Anmälningar, tips och klagomål till DO 2020
Det kommer relativt få anmälningar om diskriminering som har samband med sexuell läggning till DO. År 2020 kom det in totalt 3 524 anmälningar och av dessa anmälningar rörde 62 diskriminering som har samband med sexuell läggning. Anmälningarna som rör sexuell läggning har främst handlat om upplevd diskriminering inom arbetslivet, utbildningsområdet samt hälso- och sjukvården.
Polisen hanterar hatbrott
Enligt uppgifter från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2014 utsattes uppskattningsvis 42 000 personer för homofobiska hatbrott i Sverige.
År 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 6 270 hatbrottsanmälningar, varav 10 procent (nästan 640 anmälningar) hade ett motiv som rörde sexuell läggning (statistik från Brottsförebyggandet rådet, BRÅ).
Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till exempelvis sexuell läggning, etnisk bakgrund eller religionstillhörighet. Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få en straffskärpning i samband med att hen döms för den brottsliga gärningen. Det är till Polisen man ska vända sig om man blivit utsatt för sådant brott.
DO har inte uppdraget att arbeta mot hatbrott, men bevakar utvecklingen inom området, bland annat via de ansvariga myndigheterna Polisen och BRÅ.
Polisens arbete vid hatbrott
Länk till annan webbplats.
Brottsförebyggandet rådets (BRÅ) information om hatbrott Länk till annan webbplats.