Vi arbetar för ett samhälle
fritt från diskriminering.

Religion eller annan trosuppfattning

På den här sidan kan du läsa om hur religion eller annan trosuppfattning definieras i lagen. Här finns också några exempel på hur diskriminering i samband med religion eller annan trosuppfattning kan se ut.

Definition av religion eller annan trosuppfattning

Religion eller annan trosuppfattning är en av de sju diskrimineringsgrunderna.

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism.

Politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion omfattas inte av diskrimineringslagens skydd.

Olika diskrimineringsgrunder kan samverka

Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och diskriminering på en samhällelig nivå. En kvinna med en viss religiös övertygelse kan därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en man med samma religiösa övertygelse. På samma sätt kan föreställningar om människor med viss trosuppfattning i kombination med föreställningar om till exempel etnisk tillhörighet, ålder eller sexuell läggning ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka hinder hen stöter på.

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, varor, tjänster, bostäder och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag. Under följande rubriker finns information om lagens diskrimineringsförbud och de undantag som finns inom vissa samhällsområden.

Främja lika rättigheter och förebygga diskriminering

Alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta med det som lagen kallar för aktiva åtgärder. Det innebär att arbetsgivare, skolor, högskolor och andra utbildningsanordnare ska genomföra ett systematiskt arbete för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter i sina verksamheter. Det finns bland annat lagkrav på att kartlägga, analysera, åtgärda och följa upp risker för alla former av diskriminering (inklusive trakasserier, sexuella trakasserier och bristande tillgänglighet).

Aktiva åtgärder ska sedan 1 januari 2017 omfatta samtliga diskrimineringsgrunder.

Hur kan diskrimineringen se ut inom olika samhällsområden?

Diskriminering som begränsar tillgången till lika rättigheter och möjligheter påverkas av exempelvis föreställningar om skillnader mellan olika befolkningsgrupper, till exempel baserat på religionstillhörighet.

De flesta studier om diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning handlar om diskriminering av muslimer. Av det skälet tar denna text mestadels upp studier som undersökt diskriminering av muslimer eller personer med arabiskklingande namn (som kan betraktas som förmodade muslimer). DO skulle gärna se mer forskning om diskriminering som har samband med andra religioner utöver islam.

Här ger vi några exempel på vad forskningen säger om diskriminering inom olika samhällsområden:

Inom arbetslivet kan diskrimineringen innebära att personer går miste om jobb eller befordran, får lägre lön eller att bli utsatta för trakasserier.

Negativ inställning till religiösa plagg

I flera intervjustudier beskriver muslimska kvinnor som bär huvudduk att de upplevt diskriminering på arbetsmarknaden. Flera kvinnor berättar om att arbetsgivaren varit villig att anställa dem under villkor att de i sådana fall tar av sin huvudduk under arbetstid.

Källa: DO (2013) Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige. Oxford Research. Pdf, 1.7 MB.

Diskriminering vid rekrytering

Ett stort antal studier har belagt att personer med arabiskklingande namn, som kan betraktas som förmodade muslimer, diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Flera fältexperiment visar att personer med arabiskklingande namn har mindre chans att bli kallade till jobbintervju än personer med svenskklingande namn, trots lika meriter och kvalifikationer. Risken att bli diskriminerad gällde oavsett om de var födda i Sverige eller i Mellanöstern. Ytterligare en studie visade att arbetsgivarnas benägenhet att kalla män med arabiskklingande namn till intervju inte förändrades om männen hade två års extra arbetslivserfarenhet.

Källor:

Ahmed, A. (2015) Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 18-28. Länk till annan webbplats.

DO (2012) Forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet. Oxford Research. Pdf, 1013.3 kB.

Normer och värderingar kan styra rekryteringsprocessen

I en forskarsammanställning om rekrytering framkommer bland annat att mönster av normer, värderingar och tankesätt som präglar arbetsplatsen också kan styra rekryteringsprocessen. De kan ta sig uttryck i form av idealbilder som kan betraktas som stereotyper. Det kan leda till att man under rekryteringen betonar personliga egenskaper och kvalifikationer som egentligen saknar relevans för arbetets utförande, något som i sin tur kan leda till diskriminering.

Sammanställningen visar även hur uppfattningar om lämplighet, kompetens och kvalifikationer utesluter eller underordnar människor som av olika anledningar betraktas som annorlunda eller avvikande. Det kan handla om både krav på formella kvalifikationer och krav på personliga egenskaper, värderingar och anpassningsförmåga. Sökanden kan missgynnas till följd av hur kravprofilen utformats. En tjänst med en för hög eller låg kravribba riskerar att sålla bort personer som skulle kunna vara kvalificerade för tjänsten.

Källa: DO (2016) Hundra möjligheter att rekrytera utan att diskriminera – det här visar forskningen. Pdf, 206.9 kB.

Rekryterare agera olika beroende på sökandes namn

I avhandlingen ”How does the job applicants’ ethnicity affect the selection process?” skildras hur rekryterare tenderar att agera olika vid en rekryteringssituation beroende på om arbetssökande har svenskklingande eller arabiskklingande namn. När kandidaterna hade utländskklingande namn föredrog rekryterarna i studien att i väsentligt större utsträckning använda sig av intervjufrågor som undersöker personens grundläggande värderingar, förmåga att samarbeta och vara socialt kompetent. När namnen på kandidaterna var svenskklingande fokuserade rekryterarna däremot på intervjufrågor som handlade om yrkesrelaterade förmågor och kunskaper.

I avhandlingen studerades också om rekryteringsverktyg kunde förebygga ett missgynnande av arbetssökande med arabiskklingande namn. Det visade sig vara beroende av hur rekryterarna valde att sortera fram informationen om kandidaterna. I den första omgången av studien lyckades inte studiedeltagarna (rekryterarna) att välja ut de mest kompetenta arbetssökande kandidaterna, när dessa hade arabiskklingande namn. Däremot lyckades man med att välja ut de mest kompetenta arbetssökande kandidaterna med svenskklingande namn. I en andra studie lyckades rekryterarna i studien signifikant bättre med att välja de mest kompetenta arbetssökande kandidaterna, även när namnen inte var svenskklingande men det var först efter att de fått instruktioner om att de var tvungna att göra om rekryteringen om de ej genomförde den på ett systematiskt enhetligt vis.

Källa: Wolgast, Sima.(2017) How does the job applicants’ ethnicity affect the selection process? Norms, preferred competencies and expected fit. Lunds universitet. Länk till annan webbplats. 

Inom utbildningsområdet kan diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.

Troende betraktas som avvikande

Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier. Att vara sekulär kristen, är enligt intervjuutsagorna normerande, liksom att vara vit och heterosexuell. Den elev som är troende och utövar sin religion riskerar att betraktas som avvikande. Skolverket konstaterar att muslimska elever förefaller vara särskilt utsatta för diskriminering och trakasserier kopplat till deras religionstillhörighet.

Källa: Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandens uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326. Länk till annan webbplats. 

Antisemitism i skolan

Malmö stad undersökte under hösten 2020 förekomsten av antisemitism och förutsättningarna för judiskt liv i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning. Studien består av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö. Rapporten innehåller också resultat från en skolpersonalenkät utförd i några av Malmös grundskolor och gymnasier, samt en forskningsöversikt.

Ett centralt problem som återkommer i intervjuerna är hur ordet ”jude” används i nedsättande termer liksom skämt på judars bekostnad, till exempel om Förintelsen. Detta refereras till i rapporten som ”skolgårdsantisemitism”. Rapporten visade också att både fysiska och verbala hatbrott mot individuella judar förekommer i Malmös skolor. I princip alla intervjuade elever hade varit med om verbala eller fysiska angrepp av något slag någon gång, men hur vanligt och hur allvarligt det är varierar.

Källa Mirjam Katzin (2020) Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap - En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning Malmö stad (2020) Länk till annan webbplats.

Muslimska ungdomar särskilt utsatta

Forum för levande historia genomförde en enkätstudie om intolerans med över 10 000 elever från åttonde klass upp till tredje årskursen på gymnasiet. Myndigheten lät sedan genomföra en fördjupad studie av unga muslimers utsatthet för kränkande beteende. Analysen bygger på enkätsvar från drygt 560 ungdomar som själv angett att de är muslimer. De muslimska ungdomarnas svar jämfördes med kristna ungdomars uppgivna utsatthet.

Enligt denna studie hade så gott som var fjärde muslimsk flicka och pojke blivit utsatt för någon kränkande behandling någon gång under det senaste året. Med undantag för fysiskt våld rapporterade flickorna större utsatthet än pojkarna. Minst utsatta var de som bor i storstäder. Utsattheten var större i grundskolan än i gymnasiet. De muslimer som uppfattade sig själva som religiösa var i högre grad utsatta för kränkningar än de som uppfattar sig som icke-religiösa. De muslimska respondenterna var klart mer utsatta än andra ungdomar.

Källa: Otterbeck, J. och P. Bevelander (2006) Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia Länk till annan webbplats.

Så kan diskriminering upplevas

I den här filmen får vi möta en elev som berättar om sina upplevelser av diskriminering på grund av sin religion. Berättelsen är en konstruktion av flera autentiska händelser, scenen spelas av skådespelare.

Här ges exempel på studier och rapporter som undersökt diskriminering som har samband med religion på bostadsmarknaden och inom rättsväsendet.

Bostadsmarknaden

Ahmed konstaterar i sin forskningssammanställning att flera studier kunnat påvisa att diskriminering förekommer på bostadsmarknaden. I en av hans egna studier skickades fiktiva ansökningar till 500 hyresvärdar som hade utannonserat lediga lägenheter. Resultatet visade att manliga bostadssökanden med ett svenskklingande namn fick mer än dubbelt så många inbjudningar till lägenhetsvisningar som manliga sökande med arabiskklingande namn.

Källa: Ahmed, A. (2015) Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 18-28. Länk till annan webbplats.

Liknande resultat framkom i en studie som Uppsala universitet genomförde på uppdrag av DO. Studien genomfördes genom praktikprövning, där över 380 telefonsamtal av fiktiva bostadssökande gjordes till totalt 150 företag i 90 kommuner runtom i landet

Källa: Molina, I. (2010) Nedslag i diskriminering på arbetsmarknaden. Rapport till DO från Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Uppsala: Uppsala universitet.

Ensidig bild av muslimer i media

Studien "Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering" syftar till att ge en bild av hur representationer av muslimer yttrar sig i svensk nyhetsrapportering och till att sätta dessa i ett sammanhang genom reflektioner från redaktörer och tidigare forskning inom området.

Analysen visar att nästan alla artiklar om muslimer under perioden handlar om eller är relaterade till våld, hot, islamofobi eller spänningar i samhället. Det saknas andra berättelser i mediebilden av muslimer, vilket förstärker den stereotypa rapporteringen i medierna. Rapporten visar också att väldigt lite har förändrats i mediebilden av muslimer sedan liknande studier genomfördes för 20 år sedan.

Källa: Axner, Marta (2015) Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering; Rapport från medieanalys om representationer av muslimer i svenska nyheter. " Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering". Länk till annan webbplats.

Forskningssammanställning om diskriminering av muslimer

DO har låtit sammanställa forskning avseende diskriminering av muslimer Det finns fortfarande behov av fler studier, men den forskning som finns pekar entydigt åt ett håll. Inom alla samhällsområden som har undersökts förekommer negativa attityder och fördomar mot muslimer och förmodade muslimer. I sammanställningen framgår att gemensamt för många av studierna är att de visar på ett enhetligt förhållningssätt till islam och muslimer. Muslimer betraktas som en homogen grupp med vissa bestämda värderingar och åsikter. Några av dessa föreställningar handlar om kvinnoförtryck, våldsbenägenhet och sämre arbetsförmåga.

Källa: Oxford Research på uppdrag av DO (2014), Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige' Pdf, 206.9 kB.

Antisemitism och islamofobi

Forum för levande historia har sammanställt kunskaper om antisemitism och islamofobi både nationellt och internationellt (Forum för levande historia, 2011). Rapporten beskriver bland annat att internet och sociala medier utgör de stora källorna till spridning av antisemitism och islamofobi. Därtill sprids mycket hat via kommentarsfält i olika medier.

Källa: Forum för levande historia (2011) Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete. Länk till annan webbplats.

Etnisk profilering

Diskriminering som har samband med religion kan ofta samverka med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Det är något som blir tydligt när man tittar på etnisk profilering som innebär att man använder sig av kriterier baserade på etnisk tillhörighet eller förmodad etnisk tillhörighet.

Vad är etnisk profilering?

Anmälningar om diskriminering

Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är troligen stort. Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är naturligtvis anmälningarna om diskriminering en viktig kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.

Flera olika händelser bidrar till upplevelsen av diskriminering

De som vänder sig till DO berättar ofta om att:

  • De tillskrivs negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet.
  • De har varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad.
  • Liknande händelser även har drabbat andra.
  • De har på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen.

Källa: Delar av mönster (DO 2014) Pdf, 1.2 MB.

Kedjor av händelser

I en rapporten ” Kedjor av händelser” som DO tog fram 2016 analyseras anmälningar om diskriminering från muslimer och förmodade muslimer. Rapporten identifierar mönster i anmälningar till DO från individer som själva angett att de har utsatts för diskriminering för att de är muslimer, och från individer som förmodas eller kan ha uppfattats vara muslimer.

Det finns en stor överlappning mellan diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och religion i anmälningarna: majoriteten av anmälarna som angett religion som diskrimineringsgrund har också angett etnisk tillhörighet som diskrimineringsgrund. Även kön spelar roll. Mäns och kvinnors upplevelser skiljer sig något åt.

Den upplevda diskrimineringen kan handla om att bli orättvist bedömd, misstänkliggjord, nonchalerad, nekad resurser, service, arbete eller tillträde, eller att inte få sin religion respekterad.

Citat ur anmälan från en mamma, dottern en flicka i övre tonåren, vill överraska en kompis som fyller år. Hon har köpt en födelsedagspresent och vill ordna en skattjakt åt kompisen genom att gömma presenten på skolan och låta kompisen leta efter den:

/…/ Väl på skolan närmade hon sig två lärare och frågade var hon kan hitta årskurs ett elever. Lärarna undrar vad hon gör på skolan, vad hon heter, i vilken skola hon går och vad hennes kompisar heter. [Flickan] svarade på frågorna /…/ och lärarna sade att hon inte får lägga några föremål på skolan och att hon får lämna skolan. Sedan följde lärarna henne ut. På vägen ut passade [flickan] på att gå på toaletten. Efter fem minuter började lärarna banka på dörren och frågade vad hon gjorde där. När hon kom ut väntade fyra vuxna på henne. [flickan] försökte sms:a och få kontakt med sina kompisar [på skolan]. I väntan på svar gick hon till lobbyn hos företaget som ligger en våning under gymnasiet i samma byggnad och frågade om hon kunde sitta där och det fick hon. Under tiden som hon väntade såg hon skolpersonalen titta i smyg på henne. Hon tyckte att det var obehagligt. Hon tog hissen och lämnade byggnaden. Ute väntade hon igen på svaret från sin kompis. Och då blev hon gripen av polisen. Det visade sig att skolans personal hade ringt polisen och anmält BOMBHOT. Polisen förstod snabbt att det inte rådde något bombhot och ringde [flickans] pappa som kom och hämtade henne.

/…/ Vad är det som gör att vuxna människor inte ser en skör flicka framför sig, och av allt hon säger hör ”placera ett föremål” och blir skrämda till den graden att man ringer polisen. Är det hennes utländska namn och att hon inte ser medelsvensk ut?

De två lärarna upplevs alltså ha betraktat födelsedagspresenten som ett misstänkt föremål och flickan som en potentiell terrorist.

Källa: DO (2016) Kedjor av händelser - En analys av anmälningar om diskriminering från muslimer och förmodade muslimer. Pdf, 625.6 kB.

Anmälningar, tips och klagomål till DO 2020

År 2020 kom totalt 3524 anmälningar, tips och klagomål till DO. Av dessa anmälningar rörde 237 diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning.

Källa: DO (2020), DO:s årsredovisning Pdf, 12.5 MB., (se statistikbilaga)

Polisen hanterar hatbrott

Enligt uppgifter från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) utsattes uppskattningsvis 35 000 personer utsattes för 67 000 antireligiösa hatbrott i Sverige 2014.

År 2014 identifierades uppskattningsvis knappt 6 270 hatbrottsanmälningar, varav drygt 490 anmälda hatbrott bedömdes ha islamofobiska motiv, knappt 270 antisemitiska motiv, drygt 330 kristofobiska motiv och nästan 160 med andra antireligiösa motiv (statistik från Brottsförebyggandet rådet, BRÅ).

Två forskare har på uppdrag av Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) kartlagt främlingsfientliga handlingar mot trossamfund (SST, 2014) . I rapporten framkommer att både judiska och muslimska samfund och deras medlemmar lever under en ständig hotbild.

Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till exempelvis sexuell läggning, etnisk bakgrund eller religionstillhörighet. Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få en straffskärpning i samband med att hen döms för den brottsliga gärningen. Det är till Polisen man ska vända sig om man blivit utsatt för sådant brott.

DO har inte uppdraget att arbeta mot hatbrott, men bevakar utvecklingen inom området, bland annat via de ansvariga myndigheterna Polisen och BRÅ.

Polisens arbete vid hatbrott Länk till annan webbplats.

Brottsförebyggandet rådets (BRÅ) information om hatbrott Länk till annan webbplats.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Sidinformation

Senast uppdaterad: 15 mars 2022