Religion eller annan trosuppfattning - en diskrimineringsgrund

Här ges exempel på studier och rapporter som undersökt diskriminering som har samband med religion på bostadsmarknaden och inom rättsväsendet.

Bostadsmarknaden

Ahmed konstaterar i sin forskningssammanställning att flera studier kunnat påvisa att diskriminering förekommer på bostadsmarknaden. I en av hans egna studier skickades fiktiva ansökningar till 500 hyresvärdar som hade utannonserat lediga lägenheter. Resultatet visade att manliga bostadssökanden med ett svenskklingande namn fick mer än dubbelt så många inbjudningar till lägenhetsvisningar som manliga sökande med arabiskklingande namn.

Källa

Ahmed, A. (2015). Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 18-28 Länk till annan webbplats.

Liknande resultat framkom i en studie som Uppsala universitet genomförde på uppdrag av DO. Studien genomfördes genom praktikprövning, där över 380 telefonsamtal av fiktiva bostadssökande gjordes till totalt 150 företag i 90 kommuner runtom i landet

Källa

Molina, I. (2010) Nedslag i diskriminering på arbetsmarknaden. Rapport till DO från Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet. Uppsala: Uppsala universitet.

Ensidig bild av muslimer i media

Studien "Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering" syftar till att ge en bild av hur representationer av muslimer yttrar sig i svensk nyhetsrapportering och till att sätta dessa i ett sammanhang genom reflektioner från redaktörer och tidigare forskning inom området.

Analysen visar att nästan alla artiklar om muslimer under perioden handlar om eller är relaterade till våld, hot, islamofobi eller spänningar i samhället. Det saknas andra berättelser i mediebilden av muslimer, vilket förstärker den stereotypa rapporteringen i medierna. Rapporten visar också att väldigt lite har förändrats i mediebilden av muslimer sedan liknande studier genomfördes för 20 år sedan.

Källa

Axner, Marta (2015). Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering; Rapport från medieanalys om representationer av muslimer i svenska nyheter. " Representationer, stereotyper och nyhetsvärdering" Länk till annan webbplats.

Forskningssammanställning om diskriminering av muslimer

DO har låtit sammanställa forskning avseende diskriminering av muslimer Det finns fortfarande behov av fler studier, men den forskning som finns pekar entydigt åt ett håll. Inom alla samhällsområden som har undersökts förekommer negativa attityder och fördomar mot muslimer och förmodade muslimer.

I sammanställningen framgår att gemensamt för många av studierna är att de visar på ett enhetligt förhållningssätt till islam och muslimer. Muslimer betraktas som en homogen grupp med vissa bestämda värderingar och åsikter. Några av dessa föreställningar handlar om kvinnoförtryck, våldsbenägenhet och sämre arbetsförmåga.

Källa

Oxford Research på uppdrag av DO (2014). Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige Pdf, 1.7 MB.

Antisemitism och islamofobi

Forum för levande historia har sammanställt kunskaper om antisemitism och islamofobi både nationellt och internationellt (Forum för levande historia, 2011). Rapporten beskriver bland annat att internet och sociala medier utgör de stora källorna till spridning av antisemitism och islamofobi. Därtill sprids mycket hat via kommentarsfält i olika medier.

Källa

Forum för levande historia (2011). Antisemitism och islamofobi – utbredning, orsaker och preventivt arbete Länk till annan webbplats.

Etnisk profilering

Diskriminering som har samband med religion kan ofta samverka med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Det är något som blir tydligt när man tittar på etnisk profilering som innebär att man använder sig av kriterier baserade på etnisk tillhörighet eller förmodad etnisk tillhörighet.

Inom utbildningsområdet kan diskriminering som har samband med religion eller annan trosuppfattning bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.

Troende betraktas som avvikande

Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier. Att vara sekulär kristen, är enligt intervjuutsagorna normerande, liksom att vara vit och heterosexuell.

Den elev som är troende och utövar sin religion riskerar att betraktas som avvikande. Skolverket konstaterar att muslimska elever förefaller vara särskilt utsatta för diskriminering och trakasserier kopplat till deras religionstillhörighet.

Källa

Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandens uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326 Länk till annan webbplats. 

Antisemitism i skolan

Malmö stad undersökte under hösten 2020 förekomsten av antisemitism och förutsättningarna för judiskt liv i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning. Studien består av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö. Rapporten innehåller också resultat från en skolpersonalenkät utförd i några av Malmös grundskolor och gymnasier, samt en forskningsöversikt.

Ett centralt problem som återkommer i intervjuerna är hur ordet ”jude” används i nedsättande termer liksom skämt på judars bekostnad, till exempel om Förintelsen. Detta refereras till i rapporten som ”skolgårdsantisemitism”.

Rapporten visade också att både fysiska och verbala hatbrott mot individuella judar förekommer i Malmös skolor. I princip alla intervjuade elever hade varit med om verbala eller fysiska angrepp av något slag någon gång, men hur vanligt och hur allvarligt det är varierar.

Källa

Mirjam Katzin (2020). Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap - En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning Malmö stad Länk till annan webbplats.

Muslimska ungdomar särskilt utsatta

Forum för levande historia genomförde en enkätstudie om intolerans med över 10 000 elever från åttonde klass upp till tredje årskursen på gymnasiet. Myndigheten lät sedan genomföra en fördjupad studie av unga muslimers utsatthet för kränkande beteende. Analysen bygger på enkätsvar från drygt 560 ungdomar som själv angett att de är muslimer. De muslimska ungdomarnas svar jämfördes med kristna ungdomars uppgivna utsatthet.

Enligt denna studie hade så gott som var fjärde muslimsk flicka och pojke blivit utsatt för någon kränkande behandling någon gång under det senaste året. Med undantag för fysiskt våld rapporterade flickorna större utsatthet än pojkarna. Minst utsatta var de som bor i storstäder. Utsattheten var större i grundskolan än i gymnasiet.

De muslimer som uppfattade sig själva som religiösa var i högre grad utsatta för kränkningar än de som uppfattar sig som icke-religiösa. De muslimska respondenterna var klart mer utsatta än andra ungdomar.

Källa

Otterbeck, J. och P. Bevelander (2006). Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia Länk till annan webbplats.

Inom arbetslivet kan diskrimineringen innebära att personer går miste om jobb eller befordran, får lägre lön eller att bli utsatta för trakasserier.

Negativ inställning till religiösa plagg

I flera intervjustudier beskriver muslimska kvinnor som bär huvudduk att de upplevt diskriminering på arbetsmarknaden. Flera kvinnor berättar om att arbetsgivaren varit villig att anställa dem under villkor att de i sådana fall tar av sin huvudduk under arbetstid.

Källa

DO (2013). Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige. Oxford Research Pdf, 1.7 MB.

Diskriminering vid rekrytering

Ett stort antal studier har belagt att personer med arabiskklingande namn, som kan betraktas som förmodade muslimer, diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden. Flera fältexperiment visar att personer med arabiskklingande namn har mindre chans att bli kallade till jobbintervju än personer med svenskklingande namn, trots lika meriter och kvalifikationer.

Risken att bli diskriminerad gällde oavsett om de var födda i Sverige eller i Mellanöstern. Ytterligare en studie visade att arbetsgivarnas benägenhet att kalla män med arabiskklingande namn till intervju inte förändrades om männen hade två års extra arbetslivserfarenhet.

Källor

Ahmed, A. (2015) Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 18-28 Länk till annan webbplats.

DO (2012). Forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet. Oxford Research Pdf, 1013.3 kB.

Normer och värderingar kan styra rekryteringsprocessen

I en forskarsammanställning om rekrytering framkommer bland annat att mönster av normer, värderingar och tankesätt som präglar arbetsplatsen också kan styra rekryteringsprocessen.

De kan ta sig uttryck i form av idealbilder som kan betraktas som stereotyper. Det kan leda till att man under rekryteringen betonar personliga egenskaper och kvalifikationer som egentligen saknar relevans för arbetets utförande, något som i sin tur kan leda till diskriminering.

Sammanställningen visar även hur uppfattningar om lämplighet, kompetens och kvalifikationer utesluter eller underordnar människor som av olika anledningar betraktas som annorlunda eller avvikande. Det kan handla om både krav på formella kvalifikationer och krav på personliga egenskaper, värderingar och anpassningsförmåga. Sökanden kan missgynnas till följd av hur kravprofilen utformats. En tjänst med en för hög eller låg kravribba riskerar att sålla bort personer som skulle kunna vara kvalificerade för tjänsten.

Källa

DO (2016). Hundra möjligheter att rekrytera utan att diskriminera – det här visar forskningen Pdf, 226 kB.

Rekryterare agera olika beroende på sökandes namn

I avhandlingen ”How does the job applicants’ ethnicity affect the selection process?” skildras hur rekryterare tenderar att agera olika vid en rekryteringssituation beroende på om arbetssökande har svenskklingande eller arabiskklingande namn.

När kandidaterna hade utländskklingande namn föredrog rekryterarna i studien att i väsentligt större utsträckning använda sig av intervjufrågor som undersöker personens grundläggande värderingar, förmåga att samarbeta och vara socialt kompetent. När namnen på kandidaterna var svenskklingande fokuserade rekryterarna däremot på intervjufrågor som handlade om yrkesrelaterade förmågor och kunskaper.

I avhandlingen studerades också om rekryteringsverktyg kunde förebygga ett missgynnande av arbetssökande med arabiskklingande namn. Det visade sig vara beroende av hur rekryterarna valde att sortera fram informationen om kandidaterna. I den första omgången av studien lyckades inte studiedeltagarna (rekryterarna) att välja ut de mest kompetenta arbetssökande kandidaterna, när dessa hade arabiskklingande namn. Däremot lyckades man med att välja ut de mest kompetenta arbetssökande kandidaterna med svenskklingande namn.

I en andra studie lyckades rekryterarna i studien signifikant bättre med att välja de mest kompetenta arbetssökande kandidaterna, även när namnen inte var svenskklingande men det var först efter att de fått instruktioner om att de var tvungna att göra om rekryteringen om de ej genomförde den på ett systematiskt enhetligt vis.

Källa

Wolgast, Sima.(2017). How does the job applicants’ ethnicity affect the selection process? Norms, preferred competencies and expected fit. Lunds universitet Länk till annan webbplats.