Kön - en diskrimineringsgrund
- När är det förbjudet att diskriminera i samband med kön?
- Film – så kan könsdiskriminering upplevas
- Hur kan diskriminering som har samband med kön se ut i samhället?
- Exempel på diskriminering som har samband med kön
- Vad innebär diskrimineringsgrunden kön?
- Olika diskrimineringsgrunder kan samverka
- Anmäla diskriminering
- Anmälningar om diskriminering
- Främja lika rättigheter och förebygga diskriminering
När är det förbjudet att diskriminera i samband med kön?
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön. Lagen gäller inom områdena arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, socialtjänst och flera andra samhällsområden.
Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder. Men det finns några undantag särskilt när det gäller kön. Inom vissa samhällsområden kan det till exempel vara tillåtet att behandla personer av olika kön olika om det är en del av ett planmässigt arbete för att främja jämställdhet.
Film – så kan könsdiskriminering upplevas
I den här filmen får vi möta en kvinna som berättar om sina upplevelser av diskriminering på grund av sitt kön. Berättelsen är en konstruktion av flera autentiska händelser, scenen spelas av skådespelare
Hur kan diskriminering som har samband med kön se ut i samhället?
Könsdiskriminering kan drabba både kvinnor och män. Kön är troligen den diskrimineringsgrund som har undersökts mest i Sverige. Även jämställdhet mellan kvinnor och män är ett relativt beforskat område. Trots det finns det fortfarande kunskapsluckor när det gäller könsdiskriminering, hur vanligt det är och eller hur det tar sig i uttryck.
Exempelvis finns begränsad kunskap om hur kön samspelar med andra diskrimineringsgrunder och hur tillgång till rättigheter kan skilja sig åt mellan olika grupper av kvinnor och män. Det finns också få undersökningar som tar hänsyn till personer som inte ser sig som vare sig kvinna eller man.
Exempel på diskriminering som har samband med kön
Här ger vi några exempel på vad forskningen säger om diskriminering inom olika samhällsområden:
Arbetsliv
Inom arbetslivet kan könsdiskrimineringen innebära att personer går miste om jobb eller befordran, får lägre lön eller blir utsatta för trakasserier.
Osakliga skillnader i löner och pensioner
Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män. Det gäller oavsett om man jämför medellönen för alla kvinnor och män som arbetar, eller om man jämför mellan och inom olika sektorer och yrken (SOU 2015:86).
Enligt Medlingsinstitutet
Länk till annan webbplats. var kvinnors medellön 86,6 procent av mäns år 2013. Det innebär att kvinnor i genomsnitt tjänar 13,4 procent mindre varje månad. Den skillnaden brukar kallas den ovägda skillnaden och har minskat med tre procentenheter den senaste tjugoårsperioden.
Löneskillnaderna kan till viss del förklaras av sakliga faktorer. Men om man tar med i beräkningen att ålder, utbildning, arbetstid, yrke och sektor spelar roll för vilken lön en person får, återstår ändå en oförklarad löneskillnad mellan kvinnor och män på 5,8 procent. Den oförklarade löneskillnaden mellan kvinnor och män, som ibland kallas den standardavvägda löneskillnaden, har minskat med cirka 1 procentenhet under den senaste tjugoårsperioden.
Jämställdhetsutredningen (SOU 2015:86) Länk till annan webbplats. beskriver att det dessutom finns vissa löneskillnader på gruppnivå mellan inrikes och utrikes födda kvinnor respektive män. Det finns också studier som visar att sexuell läggning har betydelse för lönenivån.
Eftersom kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män är den faktiska löneinkomsten ännu mindre för kvinnor i genomsnitt än vad löneskillnaderna ovan anger. Det är också på den faktiska löneinkomsten som föräldrapenning, sjukpenning, pension och andra socialförsäkringar baseras.
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) och Pensionsmyndigheten hade kvinnor år 2013 i genomsnitt 34 procent lägre pension än män. Nästan 60 procent av kvinnor med ålderspension fick dessutom garantipension, det vill säga den del av pensionen som betalas ut till den som haft låg eller ingen arbetsinkomst. Motsvarande siffra för män var 15 procent.
Källor
SOU (2015:86). Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Länk till annan webbplats.. (Denna utredning kallas i texten för Jämställdhetsutredningen.)
Sexuella trakasserier drabbar oftast yngre kvinnor
Enligt en kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket låtit göra är det vanligare att kvinnor utsätts för sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med kön än män, och det är vanligare bland yngre kvinnor än bland äldre (Arbetsmiljöverket, 2013).
SCB genomför vartannat år undersökningar om arbetsmiljö på uppdrag av Arbetsmiljöverket (Arbetsmiljöverket, 2014) . Denna undersökning visar att en något högre andel kvinnor i tjänstemannayrken än kvinnor i arbetaryrken rapporterar att de har blivit sexuellt trakasserade av chefer och arbetskamrater. Att bli sexuellt trakasserad av andra än chefer och arbetskamrater, till exempel kunder eller patienter, är dock vanligare för kvinnor i arbetaryrken (Arbetsmiljöverket, 2013).
Risken att utsättas för sexuella trakasserier verkar vara större i vissa branscher, till exempel inom vård och omsorg, hotell, restaurang och handel. En undersökning bland LO:s medlemmar visade dessutom att förekomsten av sexuella trakasserier på arbetet inte är engångsföreteelser utan samma personer drabbas ofta vid upprepade tillfällen (LO, 2015).
I en forskningsöversikt från DO framgår det att flera studier har visat att personer som har blivit trakasserade på sitt arbete löper en ökad risk för psykisk ohälsa (DO, 2012).
Källor
Arbetsmiljöverket (2013). Belastning, hälsa och genus i arbetslivet Länk till annan webbplats.
Arbetsmiljöverket (2014). Arbetsmiljön 2013 Länk till annan webbplats.
DO (2012). Forskningsöversikt om trakasserier i arbetsliv och utbildning
Pdf, 1.1 MB.
LO (2015). Sveriges jämställdhetsbarometer 2015 Länk till annan webbplats.
Föräldraskap och graviditet
Enligt statistik från Försäkringskassan tog tar kvinnor ut cirka 75 procent av föräldraledigheten år 2013. Kvinnor tar ut mer föräldrapenning än män oberoende av andra faktorer såsom utbildning eller inkomst. Även när det gäller tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB) är det kvinnorna som tar ut merparten (cirka 70 procent) (SOU 2015:50).
I DO:s rapport "Delar av mönster" (DO, 2014) konstateras att ett återkommande tema bland anmälningarna är upplevelser av diskriminering i samband med graviditet och föräldraskap. Anmälningarna om diskriminering i samband med föräldraledighet kommer främst från kvinnor, men även från män.
Bland dessa anmälningar finns många berättelser om hur arbetsgivare förändrar sitt agerande gentemot en person som är gravid eller ska vara föräldraledig. Det förekommer även exempel på att förmodad eller förväntad graviditet upplevs ha påverkat arbetsgivarens agerande.
Detta är i linje med forskning inom området, som menar att kvinnor i barnafödande ålder kan diskrimineras på grund av att de förväntas ha högre frånvaro från förvärvsarbetet i samband med graviditeter och efterföljande föräldraansvar.
Källa
Utbildning
Inom utbildningsområdet kan diskriminering som har samband med kön bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.
Trakasserier vanligt förekommande
Enligt en forskningssammanställning från DO framgår det att sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön förekommer på alla nivåer av utbildning i Sverige. Flera enkätstudier har visat att förekomsten av sådana trakasserier är så pass utbredd i skolan att det närmast kan sägas utgöra ett förväntat inslag i skolmiljön.
Arbetslivsinstitutet genomförde en enkätstudie om trakasserier som omfattade nästan 1000 gymnasieelever. Resultatet tydde på tydliga könsmönster. Flickor utsattes i högre utsträckning för sexuella trakasserier. Pojkarna utsattes för en högre grad av könsord med anspelning på homosexualitet och utsattes för grövre fysiskt våld än vad flickorna gjorde.
Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier. Ett genomgående mönster i studien är att pojkar/män och flickor/kvinnor blir betraktade och behandlade som olika i skolan. Skolverket menar att skillnaderna är kopplade till normer för hur en person får lov att bete sig som flicka/kvinna respektive pojke/man.
Enligt intervjupersonerna riskerar den som bryter mot dessa föreställningar att uteslutas ur gemenskapen, trakasseras av sina kamrater eller bli orättvist behandlad av skolpersonal. Det kan handla om att man bryter mot normer om hur flickor/kvinnor respektive pojkar/män förväntas vara, se ut eller göra (Skolverket, 2009).
Källor
Vad innebär diskrimineringsgrunden kön?
Lagen definierar kön som att någon är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som planerar att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Det finns även andra perspektiv på kön och identitet som skyddas under diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck.
Kön är en av de sju diskrimineringsgrunderna.
Olika diskrimineringsgrunder kan samverka
Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och på en samhällelig nivå. En ung kvinna kan därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en äldre kvinna.
På samma sätt kan föreställningar om kön i kombination med exempelvis etnisk tillhörighet eller religion ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka hinder hen stöter på.
Anmäla diskriminering
Du kan anmäla diskriminering till DO om du upplevt diskriminering, blivit utsatt för repressalier eller om du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet. Observera att du som är medlem i ett fackförbund i första hand ska kontakta ditt fackförbund om din anmälan handlar om händelser med koppling till din arbetsplats.
Anmälningar om diskriminering
Det är enbart en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är därför stort. Anmälningarna till DO kan bara synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.
Ofta anknytning till graviditet
De flesta av anmälningarna som har samband med kön gäller diskriminering inom arbetslivet och det finns ofta anknytning till graviditet och föräldraledighet. DO har valt att driva flera sådana ärenden eftersom diskriminering i samband med graviditet i betydande mån påverkar kvinnors karriärmöjligheter och livslön negativt.
Ett annat exempel på när DO har drivit mål som har betydelse för många kvinnor är när DO ansåg att Försäkringskassan diskriminerade genom att neka sjukpenning till kvinnor med graviditetsrelaterade besvär. Domstolen fastslog att detta var diskriminering och Försäkringskassan ändrade med anledning av det sina riktlinjer.
Samspelar med andra grunder
Det är inte ovanligt att en diskrimineringsgrund samspelar med andra grunder. I flera anmälningar och rättsfall som handlar om könsdiskriminering anses även personens ålder, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning eller sexuella läggning ha haft betydelse.
Flera händelser ger upplevelsen av diskriminering
Anmälarna berättar ofta om att de tillskrivs negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet. Människor som anmäler diskriminering beskriver ofta att de har varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad.
Det är också vanligt att anmälarna uppger att liknande händelser även har drabbat andra. Många ger också exempel på hur de på olika sätt har försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen. I DO:s rapporter (till exempel "Delar av mönster" ) kan du ta del av våra analyser av anmälningar.
Citat från en anmälare (ur DO:s rapport Delar av mönster Pdf, 1.1 MB.)
Jag sökte jobb som diskare på [en restaurang] via mail. Ägaren sa att jag kunde komma och provjobba lite längre fram på våren men hon bad mig att komma förbi för att säga hej iallafall. [Ägaren] kom fram till oss och jag presenterade mig ...hon sa till mig direkt att: 'jag måste säga nej för jag trodde faktiskt att du var en kille'. Jag blev så chockad att jag bara stod och inte riktigt förstod vad hon menade. 'Det är en stor stark kille som jag behöver i disken, här får man hjälpa kockarna i köket också, även om du skulle ha varit starkast i världen så hade du inte kunnat jobba här ändå eftersom du är tjej', sa hon [ägaren].
Anmälningar, tips och klagomål 2020
2020 kom det in totalt 3 524 anmälningar, tips och klagomål till DO. Av dessa rörde 676 diskrimineringsgrunden kön. Det är flest kvinnor som anmäler könsdiskriminering, men det förekommer även att män anmäler. Sett till det totala antalet var det fler kvinnor än män som hade lämnat in anmälningar, tips och klagomål under 2020.
Främja lika rättigheter och förebygga diskriminering
Arbetsgivare och utbildningsanordnare ska enligt diskrimineringslagen arbeta med så kallade aktiva åtgärder. Det innebär att de ska arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. I ansvaret ingår också att förebygga trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna och sexuella trakasserier. Arbetsgivare ska även förbygga repressalier.
För arbetsgivare ställs särskilda krav när det gäller att arbeta med diskrimineringsgrunden kön. Till exempel ska arbetsgivare göra en årlig lönekartläggning för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män. Arbetsgivaren ska även främja en jämn könsfördelning i skilda typer av arbeten, inom olika kategorier av arbetstagare och på ledande positioner.
I övrigt ska arbetet med aktiva åtgärder omfatta samtliga diskrimineringsgrunder.