Vi arbetar för ett samhälle
fritt från diskriminering.

Funktionsnedsättning

På den här sidan kan du läsa om förbudet mot diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Du får också exempel på hur diskriminering i samband med funktionsnedsättning kan yttra sig inom olika samhällsområden.

Definition av diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning är en av de sju diskrimineringsgrunderna.

Begreppet funktionsnedsättning innebär en begränsning av en persons av fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är.

Begränsningarna kan vara en följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga är alltså inte en funktionsnedsättning i diskrimineringslagens mening.

Begreppen som används på området har växlat över tid. Det har gått från handikapp till funktionshinder till funktionsnedsättning. Numera beskriver Funktionshinder den begränsning en person med funktionsnedsättning upplever i relation till omgivningen. Ett funktionshinder uppstår därmed i mötet mellan människa och miljö. Det kan handla om allt från höga trösklar till attityder. Det är alltså miljön och omgivningen som är funktionshindrande.

Olika diskrimineringsgrunder kan samverka

Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och diskriminering på en samhällelig nivå. Två personer med samma funktionsnedsättning kan till exempel ha olika erfarenheter av diskriminering beroende av ålder. På samma sätt kan föreställningar om funktionsnedsättning i kombination med exempelvis etnisk tillhörighet eller religion, ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka former av diskriminering hen bli utsatt för.

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, varor, tjänster och flera andra samhällsområden. I huvudsak är förbudet mot diskriminering är lika för samtliga diskrimineringsgrunder. Men det finns några undantag.

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering

Bristande tillgänglighet kan vara diskriminering när en verksamhet inte genomför skäliga åtgärder för att en person med funktionsnedsättning ska kunna få tillgång till eller delta i verksamheten. Vad som är skäligt bedöms bland annat utifrån andra lagar för tillgänglighet och hur den enskilda situationen ser ut.

Lagen syftar till att bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor.

Främja lika rättigheter och förebygga diskriminering

Alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta med det som lagen kallar för aktiva åtgärder. Det innebär bland annat att arbetsgivare, skolor, högskolor och andra utbildningsanordnare ska genomföra ett systematiskt arbete för att motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter i sina verksamheter. Det finns bland annat lagkrav på att kartlägga, analysera, åtgärda och följa upp risker för alla former av diskriminering (inklusive trakasserier, sexuella trakasserier och bristande tillgänglighet).

Aktiva åtgärder ska sedan 1 januari 2017 omfatta samtliga diskrimineringsgrunder ( före detta omfattades inte funktionsnedsättning).

Hur kan diskrimineringen se ut?

Personer med olika former av funktionsnedsättning kan mötas av till exempel diskriminerande rutiner och regelverk eller människors stereotypa föreställningar, normer och okunskap. Normer om förväntad funktionsförmåga gör att personer med funktionsnedsättning många gånger inte blir bedömda utifrån sina individuella förutsättningar och behov.

Vi vet att diskriminering förekommer, men vi saknar i dag tillräcklig kunskap om hur vanligt det är eller hur det tar sig i uttryck. Detta beror bland annat på att det finns begränsat med forskning inom området och att endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls samt att mörkertalet troligen är stort. Här ger vi några exempel på vad vi idag vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från andra myndigheter:

Inom arbetslivet kan diskriminering av personer med funktionsnedsättning vara att individer går miste om jobb eller befordran för att arbetsgivaren inte lever upp till sina skyldigheter att anpassa arbetsmiljön eller arbetsvillkoren. Det kan också handla om att bli trakasserad på sin arbetsplats.

Upplevelser av diskriminering i arbetslivet

Statistiska centralbyrån (SCB) undersöker årligen situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Andelen arbetslösa bland personer med funktionsnedsättning är högre än hos befolkningen i stort. En majoritet av de personer med nedsatt arbetsförmåga som inte är sysselsatta uppger att de skulle kunna utföra ett arbete om de fick anpassning eller stöd.

I SCB:s undersökning angav mer än var fjärde person med att de upplevt diskriminering eller kränkande särbehandling i arbetslivet just på grund av sin funktionsnedsättning. Det vanligaste var att personer i undersökningen hade mött negativa attityder hos arbetsgivare. Drygt 20 procent angav att de någon gång de senaste fem åren upplevt negativa attityder hos en arbetsgivare.

Källa: Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2019 (SCB 2020)länk till annan webbplats

Jämställdhetsanalys visar på sämre levnadsvillkor

Myndigheten för delaktighet (MFD) har gjort en jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning (MFD, 2016) , Analysen visar att personer med funktionsnedsättning som grupp generellt sett har sämre levnadsvillkor och sämre möjligheter att delta i samhällslivet än övriga befolkningen.

Oavsett funktionsförmåga är flickor och kvinnor som grupp i en sämre position än pojkar och män inom de allra flesta undersökta områdena. Inom arbetslivet befinner sig till exempel kvinnor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga i högre grad utanför arbetskraften än motsvarande grupp män.

Källa: En jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter – för personer med funktionsnedsättning (MFD 2016)länk till annan webbplats

Inom utbildningsområdet kan diskrimineringen som har samband med funktionsnedsättning bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.

Trakasserier och utanförskap i skolan

Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier. I intervjuerna framkommer att elever med funktionsnedsättningar riskerar att hamna utanför skolgemenskapen och utsättas för trakasserier av andra elever. Enligt studien förefaller eleverna som går i särskolan vara särskilt utsatta för trakasserier och kränkningar. I många av de undersökta skolorna beskriver dessa elever att verbala trakasserier, ryktesspridning och menande blickar är en del av deras vardag. Eleverna beskriver också att de ibland blir diskriminerade genom att skolpersonalen begränsar deras rörelsefrihet och aktiviteter.

Källa: Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandens uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326 (Skolverket 2009).länk till annan webbplats

Brister i anpassning till elevers behov

Skolinspektionen har granskat hur skolsituationen ser ut för elever med funktionsnedsättning. Granskningarna visade att skolorna har uppenbara svårigheter att anpassa lärandemiljön utifrån varje elevs behov. Det handlar om bristande anpassning av såväl undervisningens utformning och genomförande som lokalerna och de läromedel som används.

Skolinspektionen menar att problem som uppstår ofta läggs på individen snarare än på skolmiljön, trots att detta strider mot skolans lagstadgade skyldighet. Detta bekräftas också av anmälningar till DO (se mer under Anmälningar om diskriminering).

Källor: Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. Kvalitetsgranskning, Rapport 2009:6 (Skolinspektionen 2019länk till annan webbplats) och Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan Kvalitetsgranskning. 2010:4 (Skolinspektionen 2010)länk till annan webbplats

I Barnombudsmannens rapport Respekt konstaterar myndigheten bland annat att många elever med funktionsnedsättning upplever återkommande kränkningar, vidare att skolans insatser för att stävja detta är svaga och med stora brister, i synnerhet just för dessa elever. Ett exempel är Selma, en elev med adhd som resonerar kring diagnostisering och könsnormer:
"Som tjej och ha adhd, alltså det är ju, ingen tror ju på en. [...] Alla var så här 'oj, hade du det' efteråt, för att man skriker inte och man slåss inte och man, alltså det är många killar som är utagerande och väldigt impulsiva medan man som tjej [...] Alltså tjejer har ändå ofta att dom presterar bättre i skolan och att dom är inte lika [...]"

Källa: Respekt - Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd (Barnombudsmannen 2016)länk till annan webbplats

Socialstyrelsen konstaterar i sin årliga analys att sjukvården för personer med funktionsnedsättning inte är jämlik (Socialstyrelsen, 2013). De beskriver till exempel att kvinnor som får insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, löper en nästan fördubblad risk att dö i bröstcancer jämfört med andra bröstcancerpatienter. En anledning kan vara att de får sin diagnos i ett senare skede. Ett annat exempel är att personer med psykisk funktionsnedsättning inte får tillgång till vård efter behov. Personer med psykisk sjukdom dör oftare än andra i somatiska (kroppsliga) sjukdomar som går att förebygga och behandla

Källa: Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst – Lägesrapport 2013 (Socialstyrelsen, 2013)länk till annan webbplats och Öppna jämförelser 2015. Hälsa och sjukdom vid kroniska sjukdomar (Socialstyrelsen, 2015)länk till annan webbplats

I DO:s rapport "Rätten till sjukvård på lika villkor" beskrivs hur tillgången till vård och bemötandet inom sjukvården kan påverkas av för sammanhanget ovidkommande faktorer som till exempel patientens funktionsnedsättning, kön eller etniska tillhörighet.

Källa: Rätten till sjukvård på lika villkor (DO 2012)PDF

Anmälningar om diskriminering

Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är troligen stort. Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är naturligtvis anmälningarna om diskriminering en viktig kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.

Flera olika händelser bidrar till upplevelsen av diskriminering
De som vänder sig till DO berättar ofta om att:

  • De tillskrivs negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet.
  • De har varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad.
  • Liknande händelser även har drabbat andra.
  • De har på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen.

Källa: Delar av mönster (DO 2014)PDF

Att mötas av hinder

Studien "Mötas av hinder" visar att det finns mönster i anmälningarna om diskriminering. Några av dessa är:

  • Att människors agerande påverkas av negativa stereotypa föreställningar och okunskap om personer med funktionsnedsättning eller om olika typer av funktionsnedsättningar.
  • Bristande tillgänglighet och avsaknad av stöd eller hjälpmedel.
  • Att anmälarna inte får tillgång till de rättigheter eller stöd som de upplever sig ha rätt till.

Det är inte ovanligt att en diskrimineringsgrund samspelar med andra grunder. Enligt rapporten upplevs framförallt etnisk tillhörighet och sexuell läggning ha samband med diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

Flera av de barn som anmälningarna gäller har svårigheter med sociala relationer och det blir bråk runt omkring dem. Ibland har skolan valt att stänga av eleverna eller isolera dem. En pojke med ADHD har personlig assistent men får inte vistas i samma lokaler som andra barn, enligt faderns anmälan. Pojken tillåts inte heller använda skolgården och skolpersonalen kör iväg honom om han exempelvis väntar på en kompis.

Studien är ett resultat av att DO och Myndigheten för delaktighet (MFD) gav en forskare i uppdrag att analysera anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.

Källa: Att mötas av hinder (DO och MFD, 2014)PDF

Anmälningar, tips och klagomål till DO 2020

Funktionsnedsättning är en av de diskrimineringsgrunder som oftast förekommer i anmälningar till DO. År 2020 kom det in totalt 3 524 anmälningar, tips och klagomål till DO. Av dessa anmälningar rörde 916 diskriminering som har samband med funktionsnedsättning, varav 372 rörde bristande tillgänglighet.

Anmälningarna har främst handlat om upplevd diskriminering inom arbetslivet, utbildningsområdet, socialtjänsten samt handel med varor och tjänster. Ett större antal rör avsaknad av skäliga anpassningsåtgärder på arbetsplatsen.

I utbildningsväsendet handlar många ärenden om att barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter inte får tillräckligt stöd i skolan. När det gäller handel med varor och tjänster avser ett stort antal tillträde till lokaler eller tjänster som till exempel kommunikationsmedel,

Källa: DO:s årsredovisning 2020PDF

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Sidinformation

Senast uppdaterad: 4 oktober 2021