Etnisk profilering
Etnisk profilering är när man använder kriterier baserade på etnisk tillhörighet eller förmodad etnisk tillhörighet. Diskriminerande etnisk profilering är när sådana kriterier inte är sakligt motiverade. I synnerhet är det synliga etniska minoriteter som utsätts och riskerar att utsättas.
Etnisk profilering kan exempelvis handla om att man har negativa föreställningar om människor med mörk hudfärg och därmed använder mörk hudfärg som ett urvalskriterium i drogtester och beslutar drogtesta personer som inte motsvarar andra, relevanta kriterier för droganvändning. Denna utsatthet kan i sin tur leda till ett bristande förtroende för exempelvis polisen, rättssystemet och myndigheter i stort.
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) studerade diskriminering inom rättsväsendet genom enkäter och intervjuer med olika aktörer inom rättsväsendet, bland annat åklagare, försvarsadvokater, domare och rättstolkar (BRÅ, 2008). Studien pekade på att representanter från vissa minoriteter över lag missgynnas inom rättsväsendet. BRÅ drog slutsatsen att romer, östeuropéer och muslimska män samt män med mörk hudfärg är grupper som rättsliga aktörer uppfattar som särskilt utsatta för stereotypa föreställningar inom rättsväsendet.
BRÅ beskriver bland annat att det inom rättsväsendets alla led finns arbetsrutiner och generaliserade föreställningar, eller stereotyper, om etniska minoritetsgrupper som leder till att såväl brottsmisstänkta som brottsoffer med utländsk bakgrund inte får samma behandling som personer med svensk bakgrund i en jämförbar situation.
DO kan konstatera att diskrimineringslagstiftningen i Sverige och i andra länder ofta är ett begränsat verktyg för att förhindra diskriminerande etnisk profilering. För att åstadkomma förändring behöver fler verktyg utvecklas och användas.
DO anordnade 2014 en konferens om etnisk profilering. Syftet med konferensen var att stimulera kunskapsutbyte mellan forskare, företrädare för polisen och andra myndigheter samt företrädare för det civila samhället.
