Vi arbetar för ett samhälle
fritt från diskriminering.

Etnisk tillhörighet

På den här sidan kan du läsa om hur etnisk tillhörighet definieras i lagen. Här finns också några exempel på hur diskriminering i samband med etnisk tillhörighet kan se ut.

Definition av etnisk tillhörighet

Etnisk tillhörighet är en av de sju diskrimineringsgrunderna.

Med etnisk tillhörighet avses att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har minst en etnisk tillhörighet. Personer som tillhör en etnisk minoritet identifiera sig ofta både som exempelvis same eller chilenare och svensk.

Med begreppet "annat liknande förhållande" avses bland annat nedsättande uppfattningar om "invandrare" eller personer med viss hudfärg som motiverar missgynnande agerande eller handlingssätt. När människor svepande bedöms och kategoriseras efter deras (förmodade) etniska tillhörighet, exempelvis somalier är sådana som grupp, så föreligger risk för diskriminering.

Samband med flera diskrimineringsgrunder

Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när en individ blir diskriminerad och på en samhällelig nivå. En kvinna med en viss etnisk tillhörighet kan därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en man med samma etniska tillhörighet. På samma sätt kan föreställningar om etnisk tillhörighet i kombination med till exempel religion, ålder eller sexuell läggning ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka hinder hen stöter på.

Anmälningar till DO som handlar om diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet rör ofta även andra diskrimineringsgrunder, till exempel kön och religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagens förbud mot diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck. Lagen gäller inom arbetsliv, utbildning, hälso- och sjukvård, varor, tjänster och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag.

Hur kan diskrimineringen se ut?

En grupp människor som identifierar sig med en viss etnisk tillhörighet är i hög grad heterogen, det vill säga individerna skiljer sig åt sinsemellan när det gäller till exempel kön, ålder, nationalitet, språk, hudfärg, religion, utbildningsbakgrund och inkomstnivå. Trots dessa olikheter kan vissa mönster urskiljas när det gäller diskriminering. Forskning och rapporter visar tydligt att möjligheter och villkor är ojämnt fördelade i Sverige utifrån etnisk tillhörighet. Vissa grupper är mer utsatta än andra.

Det finns en ett flertal studier som har undersökt diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Den här texten ger några exempel på vad vi i dag vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från det civila samhället.

Inom arbetslivet kan diskrimineringen innebära att personer går miste om jobb eller befordran, får lägre lön eller blir utsatta för trakasserier.
Att etnisk diskriminering förekommer på den svenska arbetsmarknaden beläggs i ett stort antal studier.

Källa: Ahmed, A. (2015) Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 18-28 och Delegationen för migrationsstudier (2015) Kunskapsöversikt. Rapport 2015:3länk till annan webbplats

Stor skillnad beroende av ursprungsland

I en empirisk studie av över en halv miljon individer konstateras att integreringen på arbetsmarknaden är relativt oproblematisk för personer som har sitt ursprung från västerländska länder. Människor som immigrerat från Afrika, Asien och Latinamerikanska länder stöter däremot på betydande hinder både för att komma in på den svenska arbetsmarknaden och för uppnå samma löneutveckling som inrikes födda.

Om hänsyn tas till sakliga faktorer, såsom exempelvis utbildningsnivå, arbetslivserfarenhet och vistelsetid i Sverige, kvarstår en betydande löneskillnad mellan utrikes och inrikes födda, särskilt för män. Utrikes födda utanför Europa får på gruppnivå betydligt sämre avkastning på sin utbildning och sina arbetslivserfarenheter än vad inrikes födda får. Forskarna bakom studien menar att detta troligtvis till stor del orsakas av att dessa utrikesfödda missgynnas på arbetsmarknaden.

Källa: Le Grand, C. och R. Szulkin (2002), "Permanent disadvantage or gradual integration: Explaining the immigrant-native earnings gap in Sweden." Labour, 16 (1), sid 37-64.länk till annan webbplats

Även utlandsfödda adopterade har sämre möjligheter

En annan kvantitativ studie jämförde sannolikheten att vara sysselsatt för över 20 000 utlandsfödda adopterade personer (med svenskfödda adoptivföräldrar) med en jämförbar grupp bestående av infödda svenskar . Resultatet visade en skillnad i sannolikheten att vara sysselsatt mellan infödda svenskar och adopterade personer från Asien och Latinamerika, vilket enligt Rooth tyder på att personer som uppfattas ha ett icke-europeiskt utseende har sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

Källa: Rooth, D-O (2002), "Adopted Children in the Labour Market – Discrimination or Unobserved Characteristics?", International Migration, vol 40, s 71–98.länk till annan webbplats

Afrosvenskars situation

Mångkulturellt centrum har sammanställt befintlig forskning om afrosvenskars situation i dagens Sverige (Mångkulturellt centrum, 2014). Av rapporten framgår att afrosvenskar rapporterar en hög förekomst av diskriminering i olika sammanhang, särskilt vad gäller att inte ha fått sökta tjänster eller att ha blivit trakasserad på arbetsplatsen.

Källa: Mångkulturellt centrum (2014) Afrofobi. En kunskapsöversikt över afrosvenskars situation i dagens Sverige. Rapport 2014:1 länk till annan webbplats

Diskriminering vid rekrytering

DO gjorde en sammanställning av forskning om diskriminering vid rekrytering i arbetslivet. Flera fältexperiment har visat att personer med arabiskklingande namn hade mindre chans att bli kallade till jobbintervju än personer med svenskklingande namn, trots lika meriter och kvalifikationer. Sökande med arabiskklingande namn löpte lika stor risk att bli diskriminerade oavsett om de var födda i Sverige eller i Mellanöstern. En annan studie visade att kvinnornas chanser ökade med två års extra yrkeserfarenhet. Arbetsgivarnas benägenhet att kalla männen med arabiskklingande namn till intervju påverkades däremot inte av att männen hade extra arbetslivserfarenhet.

Källa: DO (2012) Forskningsöversikt om rekrytering i arbetslivet. Stockholm: Oxford Research.PDF

Risker för diskriminering vid rekrytering

2016 tog DO fram en ny skriften "100 sätt att diskriminera utan att rekrytera. I den följer DO upp den sammanställningen från 2012 och kompletterar den med internationell forskning om risker för diskriminering vid rekrytering. Några av de risker för diskriminering som lyfts fram i skriften är följande

  • Mönster av normer, värderingar och tankesätt som präglar arbetsplatsen kan också styra rekryteringsprocessen. Det kan ta sig uttryck i form av stereotyper och innebära att man under rekryteringen betonar personliga egenskaper och kvalifikationer som saknar relevans
  • Uppfattningar om lämplighet, kompetens och kvalifikationer utesluter eller underordnar människor som av olika anledningar betraktas som annorlunda eller avvikande. Det kan handla om både krav på formella kvalifikationer och krav på personliga egenskaper, värderingar och anpassningsförmåga.
  • Sökanden kan missgynnas till följd av hur kravprofilen utformats.
    För att förebygga diskriminering vid rekrytering är det viktigt att den som rekryterar är medveten om organisationens idealbilder och förväntningar, och kan definiera vilka krav som kan betraktas som sakliga respektive osakliga.

Källa: Hundra möjligheter att rekrytera utan att diskriminera – det här visar forskningen. Diskrimineringsombudsmannen, 2016.


Intervjufrågorna ändras beroende av kandidatens namn

Rekryterare tenderar att agera olika vid en rekryteringssituation beroende på om arbetssökande har svenskklingande eller utländskklingande namn, visar en doktorsavhandling (Wolgast, 2017). När kandidaterna hade utländskklingande namn föredrog rekryterarna i studien att i väsentligt större utsträckning använda sig av intervjufrågor som undersöker personens grundläggande värderingar, förmåga att samarbeta och vara socialt kompetent. När namnen på kandidaterna var svenskklingande fokuserade rekryterarna däremot på intervjufrågor som handlade om yrkesrelaterade förmågor och kunskaper.

I avhandlingen studerades också om rekryteringsverktyg kunde förebygga ett missgynnande av arbetssökande med arabiskklingande namn. Det visade sig vara beroende av hur rekryterarna valde att sortera fram informationen om kandidaterna. I den första omgången av studien lyckades inte studiedeltagarna (rekryterarna) att välja ut de mest kompetenta arbetssökande kandidaterna, när dessa hade arabiskklingande namn. Däremot lyckades man med att välja ut de mest kompetenta arbetssökande kandidaterna med svenskklingande namn. I en andra studie lyckades rekryterarna i studien signifikant bättre med att välja de mest kompetenta arbetssökande kandidaterna, även när namnen inte var svenskklingande men det var först efter att de fått instruktioner om att de var tvungna att göra om rekryteringen om de ej genomförde den på ett systematiskt enhetligt vis.

Källa: Wolgast, Sima. How does the job applicants' ethnicity affect the selection process? Norms, preferred competencies and expected fit. Lunds universitet, 2017.länk till annan webbplats

Ändrat namn gav högre inkomst

En empirisk studie av efternamnets betydelse genomfördes i samarbete mellan Stockholms universitet, LO och dåvarande Integrationsverket . Studien visade att de utrikes födda personer som ändrade till ett svenskklingande namn fick en mer positiv inkomstutveckling jämfört med en kontrollgrupp som inte ändrade namn. Den genomsnittliga effekten av att byta namn var en ökning av årsinkomsten med mellan 10 000 till 15 000 kronor.

Källa: Arai, M., L. Schröder, P. Skogman Thoursie och A. Thoursie (2006) Måste alla heta som Svensson? En empirisk studie av namnbyten och inkomster. Stockholm: LO, Integrationsverket och författarna.länk till annan webbplats

Inom utbildningsområdet kan diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.

Diskriminering och trakasserier i skolan

Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier. I studien beskrivs att samtliga berättelser vittnar om att normer om vithet och svenskhet dominerar verksamheterna. Enligt rapporten är verbala och fysiska trakasserier som har samband med etnisk tillhörighet vanligt förekommande på de undersökta skolorna. Skolverket menar att trakasserierna många gånger kan kopplas till främlingsfientlighet och rasism

Källa: Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandens uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Rapport 326.länk till annan webbplats

Trakasserierna leder till att barnen inte vill gå till skolan
Liknande slutsatser dras i forskningsstudien "Att färgas av Sverige" som dåvarande Ombudsmannen mot etnisk diskriminering lät göra (Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, 2007). Totalt 33 ungdomar och unga vuxna med afrikansk bakgrund deltog i studien. Flera av intervjupersonerna upplevde större utsatthet på skolor med få andra elever med mörk hudfärg eller utländsk bakgrund. Intervjupersonerna beskriver tydligt hur trakasserierna leder till att de inte längre vill studera eller gå till skolan. Deltagarna i studien beskriver erfarenheter av rasistiskt språkbruk från både elever och lärare, upplevelser av att bli utestängd och känslan av att ungdomar med utländsk bakgrund inte förväntas prestera lika bra i skolan som ungdomar med svensk bakgrund.

Källa: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (2007) Att färgas av Sverige. Upplevelser av diskriminering och rasism bland ungdomar med afrikansk bakgrund i Sverige.PDF

Antisemitism i skolan

Malmö stad undersökte under hösten 2020 förekomsten av antisemitism och förutsättningarna för judiskt liv i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning. Studien består av intervjuer med skolpersonal och judiska barn och unga i Malmö. Rapporten innehåller också resultat från en skolpersonalenkät utförd i några av Malmös grundskolor och gymnasier, samt en forskningsöversikt.

Ett centralt problem som återkommer i intervjuerna är hur ordet "jude" används i nedsättande termer liksom skämt på judars bekostnad, till exempel om Förintelsen. Detta refereras till i rapporten som "skolgårdsantisemitism". Rapporten visade också att både fysiska och verbala hatbrott mot individuella judar förekommer i Malmös skolor. I princip alla intervjuade elever hade varit med om verbala eller fysiska angrepp av något slag någon gång, men hur vanligt och hur allvarligt det är varierar.

Källa: Mirjam Katzin (2020) Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap - En rapport om antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös förskolor, skolor, gymnasier och vuxenutbildning Malmö stad (2020)länk till annan webbplats

Genomgripande mönster och normer i skolan

En annan studie åskådliggör på vilket sätt upplevelser av rasism och diskriminering går tillbaka på genomgripande mönster och normer i skolan . Det kommer exempelvis till uttryck i ett undervisningsinnehåll som återger negativa stereotyper om länder, religioner och kulturer som inte är västerländska. Det kan också handla om lärares olika förväntningar på elever beroende på föreställningar om etnisk tillhörighet alternativt osynliggörande eller misstänkliggörande. Det kan, som studierna ovan också visar, handla om trakasserier från elever på skolan.

Källa: Arneback, Emma och Jämte, Jan. Att motverka rasism i förskolan och skolan. Natur och Kultur 2017.

Diskriminering förekommer i stora delar av samhällslivet. Här ges exempel på studier och rapporter som undersökt diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet inom områdena varor, tjänster och bostäder.

Brister i tillgång till rättigheter

Personer med romsk tillhörighet har under lång tid inte haft tillgång till lika rättigheter och möjligheter i Sverige. I DO:s rapport Romers rättigheter analyseras anmälningar, förlikningar och domar som rör diskriminering av romer.

Förutom att diskrimineras på arbetsmarknaden och inom utbildningssektorn, är det vanligt att romer upplever diskriminering på offentliga platser i samband med tillhandahållande av varor och tjänster samt bostäder. I rapporten framgår att diskrimineringen mot romer många gånger sker öppet och uttalat. Inte sällan berör anmälningarna diskriminering av kvinnor tillsammans med barn i vardagsnära situationer, till exempel i mataffären.

Källor:

Arbetsmarknadsdepartementet (2014) Den mörka och okända historien – vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet). Ds 2014:8. länk till annan webbplats

DO (2012) Romers rättigheter. Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor. Stockholm: DO.PDF

Samers upplevda diskriminering, hot och trakasserier

I rapporten Diskriminering av samer framgår att det finns otillräckligt med forskning som belyser samers situation i dagens Sverige utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Dåvarande ombudsmannen lät genomföra en enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering av samer. Undersökningen utgick från självupplevd diskriminering bland samer och uppvisade oroväckande resultat av deltagarnas erfarenheter av hot, trakasserier och diskriminering. Dessutom beskriver företrädare för det samiska civilsamhället att diskriminering och kränkningar kopplade till den etniska tillhörigheten är en del av deras vardag. DO får dock in få anmälningar om diskriminering av samer.

Källa: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (2008) Diskriminering av samer. Samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv.PDF

Diskriminering på kreditmarknaden

I en enkätstudie med svar från utrikes respektive inrikes födda företagare framkom att icke-europeiska företagare löpte stor risk att få sina låneansökningar avslagna och att de i genomsnitt betalade betydligt högre ränta än inrikes födda företagare. Forskarna bakom studien argumenterar för att diskriminering är en trolig förklaring. Liknande indikationer påträffas även i andra studier av kreditmarknaden

Källa:

Aldén och Hammarstedt (2014) Diskriminering på kreditmarknaden? En enkätundersökning bland utrikes födda egenföretagare.länk till annan webbplats

Ahmed, A. (2015) Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 18-28 och Delegationen för migrationsstudier (2015) Kunskapsöversikt. Rapport 2015:3länk till annan webbplats

Diskriminering på bostadsmarknaden

Ahmed konstaterar i sin forskningssammanställning att flera studier kunnat påvisa att etnisk diskriminering förekommer på bostadsmarknaden (Ahmed 2015). I en av hans egna studier skickades fiktiva ansökningar till 500 hyresvärdar som hade utannonserat lediga lägenheter. Resultatet visade att manliga bostadssökanden med ett svenskklingande namn fick mer än dubbelt så många inbjudningar till lägenhetsvisningar från hyresvärdarna än manliga sökande med arabiskklingande namn.

Källa: Ahmed, A. (2015) Etnisk diskriminering – vad vet vi, vad behöver vi veta och vad kan vi göra? Ekonomisk debatt, Vol. 43, s 18-28 och Delegationen för migrationsstudier (2015) Kunskapsöversikt. Rapport 2015:3länk till annan webbplats

Likande resultat framkom i en studie som Uppsala universitet genomförde på uppdrag av DO. Studien genomfördes genom praktikprövning, där över 380 telefonsamtal av fiktiva bostadssökande gjordes till totalt 150 företag i 90 kommuner runtom i landet. I studien ingick samtliga diskrimineringsgrunder, både genom att testas var för sig och tillsammans. Resultatet visade att diskriminering som hade samband med etnisk tillhörighet förekom i högre grad i jämförelse med andra diskrimineringsgrunder.

Anmälningar om bostadsdiskriminering

DO har identifierat att diskriminering på bostadsmarknaden är ett stort problem. Mellan åren 2009–2019 har DO fått in drygt 730 anmälningar som rör bostadsområdet. Den övervägande delen av anmälningarna rör diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Anmälningarna tillsammans med rättsfall, forskning på området, Boverkets många rapporter om förhållandena på den svenska hyresmarknaden och DO:s dialoger med företrädare för det civila samhället visar att problemet är omfattande. Av den anledningen har DO under åren 2017─2021 inriktat arbetet på att motverka diskriminering på bostadsmarknaden. En särskild insats har varit att motverka diskriminering vid tillhandahållande av hyresbostäder

Rättsväsendet

Etnisk profilering är när man använder kriterier baserade på etnisk tillhörighet eller förmodad etnisk tillhörighet. Diskriminerande etnisk profilering är när sådana kriterier inte är sakligt motiverade. I synnerhet är det synliga etniska minoriteter som utsätts och riskerar att utsättas.

Etnisk profilering kan exempelvis handla om att man har negativa föreställningar om människor med mörk hudfärg och därmed använder mörk hudfärg som ett urvalskriterium i drogtester och beslutar drogtesta personer som inte motsvarar andra, relevanta kriterier för droganvändning. Denna utsatthet kan i sin tur leda till ett bristande förtroende för exempelvis polisen, rättssystemet och myndigheter i stort.

Brottsförebyggande rådet studerade diskriminering inom rättsväsendet genom enkäter och intervjuer med olika aktörer inom rättsväsendet, bland annat åklagare, försvarsadvokater, domare och rättstolkar. Studien pekade på att representanter från vissa minoriteter över lag missgynnas inom rättsväsendet. BRÅ drog slutsatsen att romer, östeuropéer och muslimska män samt män med mörk hudfärg är grupper som rättsliga aktörer uppfattar som särskilt utsatta för stereotypa föreställningar inom rättsväsendet. BRÅ beskriver bland annat att det inom rättsväsendets alla led finns arbetsrutiner och generaliserade föreställningar, eller stereotyper, om etniska minoritetsgrupper som leder till att såväl brottsmisstänkta som brottsoffer med utländsk bakgrund inte får samma behandling som personer med svensk bakgrund i en jämförbar situation.

DO kan konstatera att diskrimineringslagstiftningen i Sverige och i andra länder ofta är ett begränsat verktyg för att förhindra diskriminerande etnisk profilering. För att åstadkomma förändring behöver fler verktyg utvecklas och användas.

DO anordnade 2014 en konferens om etnisk profilering. Syftet med konferensen var att stimulera kunskapsutbyte mellan forskare, företrädare för polisen och andra myndigheter samt företrädare för det civila samhället.

Källa: Martens, P., D. Shannon & N. Thörnqvist (2008) Diskriminering i rättsprocessen. Om missgynnande av personer av utländsk bakgrund. Rapport 2008:4. Stockholm: BRÅ.länk till annan webbplats

Anmälningar om diskriminering

Endast en liten del av den upplevda diskrimineringen anmäls och mörkertalet är stort. Anmälningarna till DO kan därför endast synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.

Människor som anmäler diskriminering beskriver ofta att de varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad. De berättar ofta om att de tillskrivs negativa stereotypa egenskaper utifrån föreställningar om grupptillhörighet. Det är också vanligt att anmälarna uppger att liknande händelser även har drabbat andra. Många ger också exempel på hur de på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen. I DO:s rapporter (till exempel "Delar av mönster" ) kan du ta del av våra analyser av anmälningar.

Citat från en anmälare (ur DO:s rapport "Delar av mönster)

Under min kurstid undrade kursansvarig på Arbetsförmedlingen och läraren i kursen hur jag kunde praktisera när jag bär de här kläderna. I kursen ingick 4 veckors praktik och alla fick ha önskemål om vart vi ville praktisera. Jag förklarade att jag byter om mina kläder på arbetsplatsen till arbetskläder, men jag måste och vill bära mina traditionella kläder utanför arbetet. // Vecka 35 delade läraren alla praktikplatser, förutom mig och förklarade att ingen [arbetsgivare] ville ta emot mig på grund av mina kläder. // Då fick jag vara i kurslokalerna och städa, där det inte fanns mycket att göra och hade heller ingen möjlighet till jobb som de andra hade.

Anmälningar, tips och klagomål 2021

2020 kom det in totalt 3524 anmälningar. tips och klagomål till DO. Av dessa anmälningar rörde 1146 diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet. Det innebär att etnisk tillhörighet är en av de diskrimineringsgrunder som oftast förekommer i anmälningarna till DO.

Majoriteten av anmälningarna är kopplade till arbetslivet. Det kan till exempel handla om upplevelser av diskriminering vid rekrytering eller av att bli illa behandlad på arbetsplatsen. Det är också vanligt att anmäla diskriminering inom utbildningsområdet. Anmälningarna berör också diskriminering vid köp av varor, tjänster och tillgången till bostäder.



Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Sidinformation

Senast uppdaterad: 26 oktober 2021