Vad händer när du anmält?

Först bedömer vi om det du anmält omfattas av diskrimineringslagen eller någon av de tre så kallade familjeledighetslagarna. Vi tittar på om situationen eller händelsen i din anmälan till exempel kan vara

• diskriminering (inklusive bristande tillgänglighet och sexuella trakasserier)
• repressalier för att du anmält eller påtalat diskriminering
• missgynnande i samband med föräldraledighet eller annan ledighet av familjeskäl.

Om din anmälan inte omfattas av diskrimineringslagen eller någon av de tre familjeledighetslagarna kan vi inte utreda din anmälan. Då kommer du att få information om det i ett mejl eller brev från oss.

Om din anmälan omfattas av diskrimineringslagen eller någon av familjeledighetslagarna kommer vi också att titta på och bedöma fler faktorer i den.

Vi gör alltid en helhetsbedömning av uppgifterna i din anmälan innan vi fattar beslut om vi ska inleda en utredning eller inte. Vissa faktorer kan tala för och andra kan tala emot.

Vi prioriterar allvarliga kränkningar

Vi lägger extra vikt vid anmälningar som rör allvarliga kränkningar. Det kan handla om att bli utsatt för diskriminering som är ett tydligt uttryck för rasism eller andra former av intolerans. Det kan också vara att diskrimineras på grund av fler än en av lagens diskriminerings­grunder.

Omständigheter som kan tala emot en utredning

Ibland kan det finnas faktorer i en anmälan som gör att DO beslutar att inte starta en utredning. Det kan till exempel vara:

• Det som har hänt ligger för långt tillbaka i tiden.
• Det anmälda utreds eller granskas av någon annan, till exempel ett fackförbund, en annan myndighet eller domstol.
• Den som gör en anmälan vill vara anonym gentemot den som blir anmäld.
• En utredning skulle troligen inte leda till att vi kan konstatera diskriminering eller ett missgynnande, till exempel för att det saknas bevisning.

Punkterna ovan är bara exempel. Det kan finnas annat som har betydelse för om vi bestämmer att inleda en utredning eller inte.

Vi har inte praktisk möjlighet att utreda samtliga anmälningar. Varje år får vi in ett stort antal ärenden. Därför har vi tyvärr inte heller möjlighet att för dig som anmält förklara varför vi utreder din anmälan eller inte.

DO inleder en tillsynsutredning där vi granskar om den som anmälts har brutit mot diskrimineringslagen. En tillsynsutredning är en opartisk granskning av att diskrimineringslagen följs.

När vi utreder din anmälan lyssnar vi både på dig som anmält och på den som blivit anmäld. Båda får ge sin syn på situationen.

Så här kan utredningen gå till

Den anmälan vi har fått från dig skickar vi till den som blivit anmäld. Vi skickar också med frågor vi behöver svar på för att kunna bedöma det som du har anmält.

Om vi behöver mer information från dig hör vi av oss. Det kan ske både muntligt och skriftligt.

Den som blivit anmäld har rätt att ta del av det som kommer fram i utredningen.

Du som har anmält får se utredningen innan vi fattar beslut. Du får också kommentera den.

Utredningen avslutas med att du får ett beslut

När vi är klara med vår utredning av din anmälan fattar DO ett beslut.

Beslutet är antingen

• ett beslut om att DO ”träder in som part” (då behöver du säga ja till det) eller
• ett tillsynsbeslut.

Att DO träder in som part innebär att DO kommer att företräda dig och driva din fråga vidare rättsligt. Vi har då bedömt att det som du anmält har varit diskriminering och att din fråga är möjlig att driva vidare, ytterst i domstol.

Ett tillsynsbeslut innebär oftast att DO i ett beslut bedömer om den du har anmält har följt diskrimineringslagen, eller brutit mot den.

Om DO träder in som part efter tillsynsutredningen

Vi begär diskrimineringsersättning för din räkning från den som diskriminerat.

Om den som diskriminerat betalar ersättningen till dig på frivillig väg och – i vissa fall – erkänner diskrimineringen avslutar DO ärendet. Om inte, driver vi ditt ärende vidare i domstol.

I vissa fall bedömer vi att vi behöver driva ditt ärende vidare i domstol direkt, utan att först begära ersättning.

Först skickar vi dig ett mejl eller brev, där vi ber dig att besvara olika frågor. Det kallas för ett kompletteringsföreläggande. Det är viktigt att du svarar snabbt. I vissa fall kan vi ringa dig i stället.

När vi har tillräckligt med information beslutar DO om vi ska träda in som part för att utreda din anmälan, eller inte.

Om DO träder in som part i ett ärende som rör någon av familjeledighetslagarna, innebär det inte att DO beslutat att driva frågan vidare rättsligt. Det tar vi ställning till senare.

DO utreder ditt ärende som part

Den arbetsgivare som blivit anmäld får ta del av uppgifterna från din anmälan och kommentera dem. Ibland behöver vi ställa fler frågor till dig efter att vi fått del av arbetsgivarens syn på situationen.

Vi kan begära ersättning

När vi bedömer att utredningen är färdig kommer vi antingen att avsluta ärendet eller besluta att begära ersättning från arbetsgivaren för din räkning. Om vi avslutar ärendet får du ett skriftligt besked från oss.

Om den som missgynnat dig betalar ersättningen till dig på frivillig väg och – i vissa fall – erkänner missgynnandet, avslutar DO ärendet. Om inte, driver vi ditt ärende vidare i domstol.

I vissa fall bedömer vi att vi behöver driva ditt ärende direkt vidare i domstol, utan att först begära ersättning.

Även efter att DO ansökt om stämning går det att komma överens frivilligt. Domstolen kommer också att undersöka om en frivillig överenskommelse är möjlig.

En process i domstol kan ta olika lång tid. Det kan handla om alltifrån ett drygt halvår upp till flera år.

Processen inleds alltid skriftligt och avslutas ofta i våra mål med att domstolen håller en huvudförhandling. Under huvudförhandlingen presenterar parterna sina skriftliga bevis och vittnen förhörs. Där kan du behöva berätta om den händelse du anmält. Vi kontaktar dig i förväg och förbereder dig.

Domstolen meddelar dom

Efter huvudförhandlingen meddelar domstolen en dom. I domen talar domstolen om vad den kommit fram till.

Det är domstolen som avgör om den aktuella situationen varit diskriminering eller missgynnande, eller inte. Det är också domstolen som avgör om du får ersättning och med vilket belopp.

En tingsrättsdom kan överklagas till hovrätten och därefter till Högsta domstolen. Om ett mål överklagas kan hela processen ta mycket lång tid. Arbetsdomstolens domar kan inte överklagas.