Vi arbetar för ett samhälle
fritt från diskriminering.

Du kan vända dig till fler än DO

Har du frågor om diskriminering eller undrar om du hamnat rätt?

Här beskriver vi vart du kan vända dig i frågor som både handlar om diskriminering och de som faller utanför diskrimineringslagen som till exempel annan kränkande behandling, förolämpning, hets mot folkgrupp, kränkningar i radio och tv eller våld i nära relationer. Du kan också leta efter din fråga bland våra frågor och svar.

Antidiskrimineringsbyråer

Lokala antidiskrimineringsbyråer (ADB) ger rådgivning och information om hur du kan ta till vara dina rättigheter. ADB:erna förebygger och motverkar diskriminering, bland annat genom att driva opinionsbildning, arrangera utbildningar och verka för att individer som drabbats av diskriminering får upprättelse.

ADB:er drivs av organisationer och stiftelser som drivs utan vinstintresse. Förordningen om statligt stöd för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering reglerar det stöd de får av staten.

Talerätt

Enligt diskrimineringslagen får en ideell förening föra talan för en person som går med på det. För barn under 18 år som inte har ingått äktenskap krävs vårdnadshavarens eller vårdnadshavarnas medgivande. ADB:erna omfattas av talerätten.

Fackförbund

Om du är medlem i ett fackförbund och har upplevt diskriminering på jobbet ska du i första hand vända dig dit. Om din situation gäller arbetslivet och du framför allt söker efter rätts- eller förhandlingshjälp ska du vända dig till ditt fackförbund. Enligt lagen har facket rätt att företräda sina medlemmar i diskrimineringsärenden och i ärenden som rör missgynnande som har samband med föräldraledighet.

Jurist- eller advokatbyrå

Om du vill ha hjälp av ett juridiskt ombud med att driva ditt ärende i domstol kan du vända dig till en jurist- eller advokatbyrå. Du hittar information om olika advokater på Advokatsamfundets webbplats.

Rättshjälpsmyndigheten eller din försäkring kan ge ekonomiskt stöd

Behöver du ekonomiskt stöd med att anlita ett juridiskt ombud, kan det så kallade rättsskyddet i din hemförsäkring eller det statliga rättshjälpssystemet ibland erbjuda stöd. För mer information kan du kontakta ditt försäkringsbolag och/eller Rättshjälpsmyndigheten.

Information om domstolar och att väcka talan

Information om hur man själv väcker talan i domstol och vilka kostnader det kan innebära finns på Sveriges domstolars webbplats. Även jurist- eller advokatbyråer kan informera om vad som gäller.

Missgynnande och kränkande särbehandling som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna omfattas inte av förbudet i diskrimineringslagen utan regleras i andra lagar som gäller för till exempel arbetslivet och utbildningsområdet.

I arbetslivet

Kränkande särbehandling i arbetslivet regleras bland annat i Arbetsmiljöverkets föreskrift "Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4)". För frågor som handlar om kränkande särbehandling på jobbet kan du vända dig till ditt fackförbund.

I förskola och skola

Skollagen reglerar kränkande behandling som inte har något samband med en diskrimineringsgrund. Barn- och elevombudet på Skolinspektionen tar emot uppgifter om missförhållanden och svarar på frågor om annan kränkande behandling i skolan.

Skolverkets upplysningstjänst svarar också på frågor om vad som står i skollagen och andra bestämmelser som rör skola och förskola.

Högskolan

Om du är missnöjd med ett beslut från ett universitet eller en högskola kan du i vissa fall överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan. Ett överklagande kan till exempel handla om att beslutet strider mot förbudet mot diskriminering.

Den som har gjort sig skyldig till ett brott kan dömas till ett straff och/eller bli skyldig att betala skadestånd. Om du till exempel blivit kränkt, sexuellt ofredad, trakasserad eller utsatt för våld av en privatperson, kan du anmäla det till polisen.

Vid akuta hot ring alltid 112!

Hatbrott

Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till exempelvis sexuell läggning, hudfärg eller religionstillhörighet. Om du vill göra en anmälan kan du vända dig till polisen.

Stöd från RFSL:s stödmottagning

Riksförbundet mot sexuellt likaberättigande (RFSL) har en stödmottagning som erbjuder stöd och hjälp till hbtq-personer som utsatts för brott.

Hets mot folkgrupp

I Sverige är det ett brott att sprida hot eller missaktande meddelanden mot en viss folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Om du vill göra en anmälan kan du vända dig till polisen.

Justitiekanslern

Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott, det vill säga när det är fråga om otillåtna uttalanden i tryckta skrifter, radio- och TV-program samt så kallade tekniska upptagningar, som till exempel DVD- och CD-skivor med mera.

Justitiekanslerns (JK:s) huvuduppgift är att ha tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän för att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten.

Stöd vid våld i nära relationer

Lokala kvinnojourer finns på många orter. På respektive webbplats för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) och Unizon ser du var den närmaste finns.

På tjejjouren.se som är ett samarbete mellan ROKS och Unizon finns kontaktuppgifter till alla tjejjourer från båda riksorganisationerna.

Riksförbundet mot sexuellt likaberättigande (RFSL) har en stödmottagning som erbjuder stöd och hjälp till hbtq-personer som utsatts för brott. Stödmottagningen ger råd och stöd om våld i samkönade relationer.

Klaga på vård eller socialtjänst

IVO ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). På sin webbplats har de bland annat samlat information för dig som till exempel vill klaga på vård eller socialtjänst.

Klaga på felaktig behandling av kommunal eller statlig tjänsteman

Om du anser att du blivit felaktigt behandlad av en statlig eller kommunal myndighet eller av en enskild tjänsteman vid en sådan myndighet kan du göra en anmälan till Justitieombudsmannen (JO).

Om det finns ett samband mellan ett dåligt bemötande från en offentligt anställd och en eller flera av diskrimineringsgrunderna kan det vara diskriminering (se ovan under Diskriminering).

Program i radio och tv

När det gäller innehållet i radio- och tv-sändningar så regleras det som programföretagen ska och får göra dels i radio- och tv-lagen, dels i programföretagens sändningstillstånd. Om du vill anmäla innehållet i ett program kan du vända dig till Myndigheten för radio och tv.

Medieombudsmannen

Medieombudsmannen är ett branschinstitut som har till uppgift att hjälpa enskilda som känner sig utsatta för oförsvarliga publicitetsskador genom det som skrivits om dem i papperstidningar och på tidningars webbplatser.

Reklamombudsmannen

Om du anser att en annons är till exempel oetisk eller sexistisk kan du vända dig till stiftelsen Reklamombudsmannen. Reklamombudsmannen är näringslivets självreglering av reklam och har till uppgift är att pröva reklam samt vägleda, informera och utbilda.

Hets mot folkgrupp

I Sverige är det ett brott att sprida hot eller missaktande meddelanden mot en viss folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Om du vill göra en anmälan kan du vända dig till polisen.

Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering. Samtidigt regleras tillgänglighet av flera andra lagar och regler. Det innebär att det också finns flera myndigheter som har tillsyn över att samhället är tillgängligt inom olika områden. De har också god kunskap och kan ge råd och vägledning inom till exempel områdena arbetsliv, utbildning, sjukvård, resor med mera.

Sidinformation

Senast uppdaterad: 6 mars 2024