Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering
Du som har en funktionsnedsättning har rätt att ställa krav på tillgänglighet i olika verksamheter.
Du har rätt att ställa vissa krav på tillgänglighet
Du som har en funktionsnedsättning har rätt att ställa rimliga krav på tillgänglighet på restauranger, i butiker, i skolan, på arbetsplatsen, när du besöker ett sjukhus och på flera andra samhällsområden. Observera dock att lagen inte gäller överallt och att det finns undantag till exempel inom varor, tjänster och bostäder.
Det handlar om att du ska kunna få del av den aktuella verksamheten på en nivå som är jämförbar med andra personer utan din funktionsnedsättning. Det behöver inte alltid ske på exakt samma sätt som är möjligt för andra personer utan din funktionsnedsättning men skillnaderna får inte vara större än vad som är sakligt påkallat.
Vad betyder bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen?
Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte genomför skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Du kan anmäla diskriminering
Du kan anmäla diskriminering till DO om du upplevt diskriminering, blivit utsatt för repressalier eller om du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet. Men! Om du är medlem i ett fackförbund och det som hänt är kopplat till din arbetsplats ska du i första hand kontakta ditt fackförbund.
Vilka tillgänglighetsåtgärder är rimliga att begära?
Tillgänglighet kan handla om stöd, personlig service, information och kommunikation, och inte minst den fysiska miljön.
Exempel på stöd eller personlig service:
- Att få särskilt stöd i skolan.
- Att få ledsagning (hjälp) genom en myndighets lokaler.
- Att få hjälp att plocka och packa matvaror i en butik.
- Att få menyn uppläst på en restaurang.
Exempel på tillgänglig information och kommunikation:
- Att få tillgång till information i alternativa format, till exempel i stor stil (text med en större teckenstorlek än den brukar vara), eller på daisy (text inläst på CD-skiva med goda sökmöjligheter).
- Att det finns olika möjligheter att ta kontakt, till exempel via e-post och personlig service.
- Att det finns möjlighet till en avskild plats för samtal när du har kontakt med en myndighet.
- Att det finns alternativa sätt att få biljetter.
Exempel på åtgärder i den fysiska miljön:
- Att det blir lättare att ta sig fram genom en butik genom att varorna flyttas om.
- Att trösklar och andra nivåskillnader jämnas ut.
- Att nivåskillnader i golvet markerats med olika kontraster.
- Att starkt doftande produkter placeras på andra ställen.
- Att det finns sätt att ta sig ombord på och färdas med en buss eller andra transportmedel.
- Att få ledsagning och hjälp med bagage vid resor.
Vad innebär "skäliga" tillgänglighetsåtgärder?
Lagen ställer krav på att verksamheter ska genomföra så kallade skäliga tillgänglighetsåtgärder. Vad som är skäliga åtgärder avgörs genom en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Här beskriver vi vad som ingår i en helhetsbedömning.
- Utgångspunkten för vad som är en skälig åtgärd är de krav på tillgänglighet som finns i de lagar och regler som gäller verksamheten. Till exempel finns det regler för tillgänglighet i arbetsmiljölagen, skollagen, plan- och bygglagen och EU förordningar om passagerares rättigheter vid transporter.
- Utöver de krav som finns i lagar och andra regler behöver de flesta verksamheter bara genomföra enklare åtgärder. Observera dock att inom arbetslivet och när det gäller lokaler i högskolan kan det däremot behövas ytterligare åtgärder.
- I helhetsbedömningen av vad som är en skälig åtgärd tas även hänsyn till följande:
- de ekonomiska och praktiska förutsättningarna hos verksamheten
- hur varaktig och omfattande relationen mellan den enskilda personen och verksamheten är
- andra omständigheter av betydelse, till exempel nyttan av en åtgärd.
Exempel på en varaktig och omfattande relation är till exempel om det gäller din arbetsplats, din skola eller en affär du ofta handlar i.
Vem har ansvar för tillgängligheten?
Den som är ansvarig för en verksamhet som omfattas av lagen, till exempel en arbetsplats, en skola eller en butik är skyldig att genomföra skäliga åtgärder för att verksamheten ska vara tillgänglig för en person med funktionsnedsättning.
Det gäller alla typer av verksamheter som omfattas av diskrimineringslagen - oavsett storlek.
Den som låter bli att genomföra skäliga tillgänglighetsåtgärder eller den som genomför åtgärder som inte är tillräckliga kan göra sig skyldig till diskriminering.
Åtgärderna är tillräckliga om de leder till att en person med en funktionsnedsättning kommer i jämförbar situation med en person utan denna funktionsnedsättning.
Film - hur tillgänglig är din verksamhet?
Den här filmen ger dig en omvänd bild över hur bristande tillgänglighet kan upplevas av en person med en funktionsnedsättning.