Könsidentitet eller könsuttryck - en diskrimineringsgrund
Du har rätt att inte bli diskriminerad på grund av din könsidentitet eller ditt könsuttryck. Vilket kön du känner dig som eller identifierar dig med brukar kallas för könsidentitet. Det är du själv som bestämmer vilka ord du vill använda om dig själv och hur du definierar ditt kön.
Vad betyder könsidentitet och könsuttryck?
Könsidentitet och könsuttryck omfattar dels ditt mentala eller självupplevda kön, dels hur du uttrycker det som kan kallas socialt kön, till exempel genom kläder, kroppsspråk, smink eller frisyr.
Med diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck menas att du inte definierar sig som kvinna eller man (ickebinär), eller att du genom din klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön än det som registrerats vid födelsen.
I diskrimineringslagen används begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck som en av de sju diskrimineringsgrunderna.
På DO använder vi ofta begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Det beror på att vi anser att lagens begrepp ("könsöverskridande") riskerar att befästa en bild av att personer som omfattas av skyddet mot diskriminering är avvikande.
Diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck infördes för att alla transpersoner ska omfattas av diskrimineringslagens skydd.
Transperson är ett samlingsbegrepp för personer vars könsidentitet eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats vid födelsen.
Du som inte identifierar dig som man eller kvinna omfattas av diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck.
Du som identifierar dig som binär transperson kan i stället omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Om du planerar att ändra eller har ändrat det kön som framgår av folkbokföringen omfattas du av diskrimineringsgrunden kön. Det gäller också dig som planerar att ändra eller har ändrat kroppen genom sådana kirurgiska ingrepp som omfattas av lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.
Du som är född med intersexvariation skyddas också av diskrimineringsgrunden könsidentitet eller könsuttryck. Intersexvariation kan yttra sig på många olika sätt. För vissa kan det vara synligt i de yttre könsorganen. För andra krävs undersökningar och tester för att kunna fastställa att det rör sig om en intersexvariation.
Hur kan diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck se ut?
Om du bryter mot föreställningar om hur män eller kvinnor ska se ut eller vara eller inte känner dig som vare sig man eller kvinna kan du på olika sätt hindras att få tillgång till lika rättigheter och möjligheter i samhället.
Till exempel upplever många transpersoner att de blir ifrågasatta eller sämre bemötta än andra patienter inom sjukvården. Det handlar många gånger om att transerfarenheten hamnar i fokus istället för symptomen man sökt vård för. Utöver ett okunnigt och bristfälligt bemötande får patienten inte heller alltid rätt vård - även medicinska bedömningar kan påverkas av förutfattade meningar.
När är det förbjudet att diskriminera i samband med könsidentitet eller könsuttryck?
Diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck är förbjuden inom arbetslivet, utbildningsområdet, hälso- och sjukvården och flera andra samhällsområden. Förbudet är i princip lika för samtliga diskrimineringsgrunder, med några få undantag.
Olika diskrimineringsgrunder kan samverka - intersektionalitet
Diskriminering kan ofta ha samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när du som individ blir diskriminerad och på samhällsnivå. En kvinna och en man som uttrycker sin könsidentitet på ett sätt som inte sammanfaller med normen kan därför ha olika erfarenheter av diskriminering.
På samma sätt kan föreställningar om könsidentitet och könsuttryck i kombination med etnisk tillhörighet, religion, och så vidare ha betydelse för hur du blir behandlad eller vilka hinder du stöter på.
Du kan anmäla diskriminering
Du kan anmäla diskriminering till DO om du upplevt diskriminering, blivit utsatt för repressalier eller om du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet. Men! Om du är medlem i ett fackförbund och det som hänt är kopplat till din arbetsplats ska du i första hand kontakta ditt fackförbund.
Diskriminering är inte hatbrott
Hatbrott är ett samlingsnamn för olika brott som begås på grund av gärningspersonens negativa inställning till exempelvis sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck, etnisk bakgrund eller religionstillhörighet. Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få en straffskärpning i samband med att hen döms för den brottsliga gärningen. Vänd dig alltid till Polisen om du blivit utsatt för ett hatbrott. Hatbrott kan till exempel förekomma vid misshandel, hot, trakasserier och liknande.
DO har inte uppdraget att arbeta mot hatbrott, men vi bevakar utvecklingen inom området, bland annat via de ansvariga myndigheterna Polisen och BRÅ.
Film – hur kan diskriminering upplevas?
I den här filmen får vi möta en person som berättar om sina upplevelser av diskriminering på grund av sin könsidentitet. Berättelsen i filmen grundar sig på riktiga händelser men spelas av skådespelare.
Alternativa format för videon
Varför är det viktigt att anmäla diskriminering?
Det är bara en liten del av den upplevda diskrimineringen som anmäls och det gör att mörkertalet är stort – och det gäller särskilt när det handlar om könsidentitet eller könsuttryck. Anmälningarna till DO kan bara synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.
Människor som anmäler diskriminering beskriver ofta att de varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad. De berättar att de blivit utsatta för andra människors negativa uppfattningar utifrån generaliserande föreställningar om en viss etnisk tillhörighet.
Det är också vanligt att de som anmäler uppger att liknande händelser även har drabbat andra. Många ger också exempel på hur de på olika sätt försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen. I DO:s rapporter (till exempel Delar av mönster) kan du ta del av våra analyser av anmälningar.
Anmälningar till DO
Diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck anmäls relativt sällan till DO. Samtidigt har antalet anmälningar om diskriminering ökat för samtliga sju diskrimineringsgrunder mellan åren 2023 och 2024.
År 2024 kom det in totalt 5 182 anmälningar till DO. Av dessa anmälningar rörde 180 diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck. De flesta anmälningarna som rör könsidentitet och könsuttryck gällde arbetslivet, utbildningsområdet samt hälso- och sjukvården.
I texten används begreppet transperson som ett paraplybegrepp för att inkludera alla som omfattas av diskrimineringsskyddet avseende könsidentitet och könsuttryck.
Exempel på diskriminering i samband med könsidentitet eller könsuttryck
Här får du några exempel på vad vi i dag vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från det civila samhället:
Arbetsliv
Inom arbetslivet kan diskrimineringen innebära att individer går miste om jobb eller befordran. Det kan också handla om att bli trakasserad på sin arbetsplats på grund av sin sexuella läggning.
Det saknas mer omfattande studier om diskriminering som har samband med könsidentitet och uttryck i arbetslivet i Sverige. DO efterlyser därför fler studier inom området.
DO kan dock konstatera att de fåtal anmälningar som kommer till DO om diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck i arbetslivet knappast avspeglar den faktiska förekomsten av diskriminering.
Equality and Human Rights Commission (som är DO:s motsvarighet i Storbritannien) har sammanställt kunskapsläget vad gäller transpersoners villkor på den brittiska arbetsmarknaden (Mitchell och Howarth, 2009). En tredjedel av de drygt 800 transpersonerna som besvarade en enkät hade upplevt diskriminering eller trakasserier i arbetslivet. En av fyra hade känt sig tvingade att byta arbetsplats med anledning av detta. En stor andel uppgav också att deras arbete hindrade dem från att uttrycka sin könsidentitet på det sätt de skulle önska.
FRA:s undersökning bland transpersoner inom EU kom fram till liknande resultat. En av tre uppgav att de diskriminerats när de sökte jobb och en fjärdedel angav att de hade diskriminerats på jobbet det senaste året. Bland de respondenter som angett att de bodde i Sverige var siffrorna något lägre.
Även i Sverige finns det många som inte är öppna med sin könsidentitet på sin arbetsplats. Det framkommer bland annat i de dialoger som DO haft med berörda organisationer. En studie från Folkhälsoinstitutet visade att transpersoner i lägre utsträckning var öppna med sin könsidentitet eller sina könsuttryck jämfört med vad homo- och bisexuella var med sin sexuella läggning.
Källor
FRA (2014). Being Trans in the EU – Comparative analysis of the EU LGBT survey data
Folkhälsoinstitutet (2006) Hälsa på lika villkor. Hälsa och livsvillkor bland hbt-personer.
Utbildning
Inom utbildningsområdet kan diskrimineringen som har samband med sexuell läggning bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.
Normer om kön påverkar
Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Undersökningen tittade inte specifikt på trakasserier som har samband med könsidentitet eller könsuttryck, men rapporten beskriver hur snäva föreställningar om kön och sexuell läggning begränsar utrymmet för de elever som avviker från dessa normer.
Ett genomgående mönster i studien är att pojkar/män och flickor/kvinnor blir betraktade och behandlade som olika och komplementära i skolan. Skolverket menar att skillnaderna är kopplade till normer för hur en person får lov att bete sig som flicka/kvinna respektive pojke/man.
Enligt intervjupersonerna riskerar den som bryter mot dessa föreställningar att uteslutas ur gemenskapen, trakasseras av sina kamrater eller bli orättvist behandlad av skolpersonal. Det kan handla om att man bryter mot normer om hur flickor/kvinnor respektive pojkar/män förväntas vara, se ut eller göra (Skolverket, 2009).
Trakasserier i skolan
Enligt en enkätstudie som genomfördes av RFSL Ungdom och dåvarande Ungdomsstyrelsen var det runt 20 procent av de svarande transpersonerna mellan 15 och 25 år som angav att de utsatts för hot om våld under det senaste året (Ahlin och Gäredal, 2009). I en majoritet av fallen (70 procent) uttalades hotet på offentlig plats och ofta just i skolan.
Kunskapssammanställningen från Equality and Human Right Commission beskriver två studier i Storbritannien som tittat på diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck i skolan (Mitchell och Howarth, 2009).
Båda studierna kommer fram till slutsatsen att förekomsten av trakasserier som har samband med könsidentitet och könsuttryck är utbredd inom skolan. Respondenterna uppger att de känner sig tvingade att dölja sin könsidentitet, de upplever trakasserier både från lärare och elever och det fanns erfarenheter av att skolan tvingar dem att använda skoluniform och skoltoalett baserat på juridisk könstillhörighet mot deras egen vilja.
Annan forskning visar att barn som är utsatta för mobbning och trakasserier riskerar i betydligt högre utsträckning att drabbas av psykisk ohälsa, både vid tidpunkten för händelserna samt på längre sikt senare i livet.
Källor
Ahlin. A., och M. Gäredal (2009). Effekter av heteronormen. En studie om utsatthet för sexuella övergrepp, sexuell gränssättning samt utsatthet för hatbrott bland unga hbt-personer, RFSL Ungdom.
Hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvården är ytterligare ett område där individer riskerar att råka ut för kränkande bemötande av vårdpersonal eller diskriminerande regelverk inom vårdapparaten.
En stor andel av anmälningarna om diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck rör just hälso- och sjukvården.
Av DO:s rapport "Rätten till sjukvård på lika villkor" framgår att många transpersoner upplever sig ifrågasätta eller sämre bemötta än andra patienter inom sjukvården. Det handlar många gånger om att den egna personen hamnar i fokus istället för symptomen. Utöver ett okunnigt och bristfälligt bemötande får patienten inte heller alltid rätt vård; även medicinska bedömningar kan påverkas av förutfattade meningar.
Trots att ohälsan och vårdbehovet är större än hos befolkningen i stort drar sig många från gruppen för att söka vård.
Källa
DO (2012). Rätten till sjukvård på lika villkor (Stockholm) pdf, 2.8 MB.
Erfarenheter av diskriminering, trakasserier och våld
Folkhälsoinstitutet genomförde en undersökning (2006) genom en internetbaserad enkät riktad till hbt-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner). Av de som svarade uppgav drygt 370 att de var transpersoner.
En tredjedel av de svarande transpersonerna uppgav att de någon gång i livet hade varit utsatta för våld eller trakasserier på grund av sin könsidentitet eller sitt könsuttryck. Det var framförallt vanligt att respondenterna angav att det rört sig om muntliga trakasserier, men även sexuella trakasserier, hot om våld och våld var vanligt.
Folkhälsoinstitutet följde år 2013 upp hälsosituationen för transpersoner genom en webbaserad enkätundersökning i samarbete med Karolinska Institutet. Totalt deltog cirka 800 som identifierat sig som transpersoner. Rapporten visar i stort att utvecklingen av hälsan för transpersoner inte hade förändrats nämnvärt under de senaste tio åren. Om något visade utvecklingen på en försämring jämfört med tidigare undersökning.
Över hälften av respondenterna angav att de under de senaste tre månaderna blivit utsatta för kränkande behandling eller bemötande, framförallt på grund av sitt könsuttryck. Denna andel är nästan tre gånger större än för befolkningen i allmänhet. 65 procent angav att de avstått från olika aktiviteter under det senaste året, av rädsla för att bli dåligt behandlade eller diskriminerade på grund av sin könsidentitet eller sitt könsuttryck.
Bland annat hade respondenterna avstått från att delta i sociala evenemang, närma sig människor de inte känner och delta i fysisk aktivitet. Ungefär var femte uppgav att de någon gång utsatts för fysiskt våld. Nästan hälften av respondenterna angav att de ofta eller alltid avstår ifrån att gå ut ensamma av rädsla för att bli överfallna, rånade eller ofredade på något annat sätt, jämfört med ca en femtedel i befolkningen i allmänhet.
Källor
Folkhälsoinstitutet (2006). Hälsa på lika villkor. Hälsa och livsvillkor bland hbt-personer.
Vardaglig diskriminering
I DO:s rapport "Upplevelser av diskriminering" (DO, 2010) berättar de intervjuade transpersonerna att den vardagliga diskrimineringen är ständigt närvarande . Det gäller i alla delar av samhället såsom i arbetslivet, inom sjukvården, i kontakter med myndigheter och inom utbildningssektorn.
För att skydda sig själva och undvika diskriminering berättar intervjupersonerna hur de utvecklat olika strategier. Det kan handla om att undvika situationer eller att anpassa sig till omgivningens normer. Genom att vidta strategier för att undvika diskriminering osynliggör man en del av sig själv som person – och av transpersoner i allmänhet. Samtidigt är just synligheten en viktig aspekt om man ska motverka diskriminering, menar några av de intervjuade.
Källa
DO (2010). Upplevelser av diskriminering – rapport (Stockholm) pdf, 300.7 kB.
Utsatt grupp
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (European Union Fundamental Rights Agency, FRA) har undersökt erfarenheter av diskriminering, våld och trakasserier bland hbt-personer inom EU (FRA, 2014a). Undersökningen gjordes med hjälp av en webbenkät som besvarades av över 93 000 hbt-personer, varav drygt 7500 transpersoner. I en fördjupad studie analyserades svaren från de som identifierade sig som transpersoner, varav drygt 370 angett att de bor i Sverige (FRA, 2014b).
FRA:s studie bekräftar ytterligare att transpersoner är en mycket utsatt grupp som i hög grad har erfarenheter av diskriminering, våld och kränkningar. Ett av de mest slående resultaten i undersökningen är den höga andelen av respondenterna som angav att de utsatts för upprepat våld och trakasserier. Ungefär hälften uppgav att de känt sig diskriminerade eller trakasserade under det senaste året på grund av att de uppfattats som transpersoner. Diskrimineringen upplevdes bland annat i kontakter med sjukvården, när de letat boende, i arbetslivet eller när de besökt affärer, gym, caféer eller barer.
Källor
FRA (2014). Being Trans in the EU – Comparative analysis of the EU LGBT survey data
Fakta om FRA
Europeiska unionen har inrättat EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) för att ge EU-institutioner och medlemsstater oberoende, faktabaserat stöd och sakkunskap om de grundläggande rättigheterna. FRA är ett oberoende EU-organ som finansieras genom unionens budget.