Kön - en diskrimineringsgrund
Könsdiskriminering - alltså att du blir behandlad sämre beroende på vilket kön du har - kan drabba både kvinnor och män. Att diskriminera dig på grund av ditt kön är förbjudet enligt lag.
Vad betyder diskrimineringsgrunden kön?
Lagen definierar kön som att du är kvinna eller man. Förbudet mot könsdiskriminering gäller också dig som planerar att korrigera eller har korrigerat din könstillhörighet. Begreppet kön omfattar också den som vill ändra så kallat juridiskt kön, alltså det kön som framgår av folkbokföringen.
Dessutom finns det andra perspektiv på kön och identitet som skyddas under diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck.
Kön är en av de sju diskrimineringsgrunderna.
Kön är förmodligen den diskrimineringsgrund som har undersökts mest i Sverige. Även jämställdhet mellan kvinnor och män är ett relativt väl utforskat område. Men trots det finns det fortfarande kunskapsluckor när det gäller könsdiskriminering, hur vanligt det är och eller hur det tar sig i uttryck.
Hur kan könsdiskriminering se ut?
Inom arbetslivet kan könsdiskriminering innebära att du går miste om ett jobb eller befordran, får lägre lön eller blir utsatt för trakasserier – bara på grund av ditt kön.
Om du är gravid kan diskriminering göra att du inte går vidare i anställningsprocesser, eller att du får sämre löneutveckling än dina kollegor. Om du till exempel omplaceras efter en föräldraledighet så rör det sig inte om diskriminering enligt diskrimineringslagen. Då kan det istället handla om missgynnande behandling enligt föräldraledighetslagen.
När det handlar om skola och högskola kan diskriminering som har samband med kön handla om att du att blir nekad studieplats eller att du blir trakasserad av en lärare. Om du blir trakasserad av andra elever har skolan eller högskolan en skyldighet att utreda och sätta in åtgärder för att få stopp för fortsatta trakasserier. Det kallas för skolans utrednings- och åtgärdsskyldighet.
När är det förbjudet att diskriminera i samband med kön?
Förbudet mot diskriminering ser ungefär likadant ut för alla diskrimineringsgrunder. Men det finns några undantag - särskilt när det gäller kön. Inom vissa samhällsområden kan det till exempel vara tillåtet att behandla personer av olika kön olika om det görs som en del av ett arbete för att främja jämställdhet.
Olika diskrimineringsgrunder kan samverka
Det händer ofta att diskriminering har samband med fler än en diskrimineringsgrund. Det gäller både när du som individ blir diskriminerad och på samhällsnivå. Om du är ung kvinna kan du därför ha andra erfarenheter av diskriminering än en äldre kvinna, och tvärtom.
På samma sätt kan uppfattningar om kön i kombination med till exempel etnisk tillhörighet eller religion ha betydelse för hur en person blir behandlad eller vilka hinder du stöter på.
Det här är något vi ser i de anmälningar som kommer in till DO.
Du kan anmäla diskriminering
Du kan anmäla diskriminering till DO om du upplevt diskriminering, blivit utsatt för repressalier eller om du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet. Men! Om du är medlem i ett fackförbund och det som hänt är kopplat till din arbetsplats ska du i första hand kontakta ditt fackförbund.
Film – hur kan könsdiskriminering upplevas?
I den här filmen får du se en kvinna berätta om hur hon upplevt att ha blivit diskriminerad på grund av sitt kön. Berättelsen i filmen grundar sig på riktiga händelser men spelas av skådespelare.
Varför är det viktigt att anmäla diskriminering?
Det är bara en liten del av den upplevda diskrimineringen som anmäls och det gör att mörkertalet är stort. Anmälningarna till DO kan bara synliggöra en del av de problem som är kopplade till diskriminering. Samtidigt är anmälningarna om upplevd diskriminering en viktig och unik kunskapskälla som bidrar till att identifiera olika former av diskriminering.
Anmälningar 2024
2024 kom det in totalt 4 452 anmälningar till DO. Av dessa rörde 707 diskrimineringsgrunden kön. Det är flest kvinnor som anmäler könsdiskriminering, men det förekommer även att män anmäler. Sett till det totala antalet var det fler kvinnor än män som lämnade in anmälningar under 2024.
Exempel på diskriminering som har samband med kön
Här ger vi några exempel på vad forskningen säger om diskriminering inom olika samhällsområden:
Arbetsliv
Inom arbetslivet kan könsdiskrimineringen innebära att personer går miste om jobb eller befordran, får lägre lön eller blir utsatta för trakasserier.
Osakliga skillnader i löner och pensioner
Kvinnor har i genomsnitt lägre lön än män. Det gäller oavsett om man jämför medellönen för alla kvinnor och män som arbetar, eller om man jämför mellan och inom olika sektorer och yrken (SOU 2015:86).
Enligt Medlingsinstitutet var löneskillnaden mellan kvinnor och män 10,2 procent 2024. Det betyder att löneskillnaden har ökat med 0,2 procentenheter jämfört med 2023. Den minskning som varit ihållande sedan 2007 ser ut att ha stannat av sedan 2019.
Löneskillnaderna kan till viss del förklaras av sakliga faktorer. Men om man tar med i beräkningen att ålder, utbildning, arbetstid, yrke och sektor spelar roll för vilken lön en person får, återstår ändå en oförklarad löneskillnad mellan kvinnor och män på 4,6 procent. Det är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med 2023.
Jämställdhetsutredningen (SOU 2015:86) beskriver att det dessutom finns vissa löneskillnader på gruppnivå mellan inrikes och utrikes födda kvinnor respektive män. Det finns också studier som visar att sexuell läggning har betydelse för lönenivån.
Eftersom kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män är den faktiska löneinkomsten ännu mindre för kvinnor i genomsnitt än vad löneskillnaderna ovan anger. Det är också på den faktiska löneinkomsten som föräldrapenning, sjukpenning, pension och andra socialförsäkringar baseras.
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) och Pensionsmyndigheten hade kvinnor år 2013 i genomsnitt 34 procent lägre pension än män. Nästan 60 procent av kvinnor med ålderspension fick dessutom garantipension, det vill säga den del av pensionen som betalas ut till den som haft låg eller ingen arbetsinkomst. Motsvarande siffra för män var 15 procent.
Källor
SOU (2015:86). Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken. (Denna utredning kallas i texten för Jämställdhetsutredningen.)
SOU (2015:50). Hela lönen, hela tiden – utmaningar för ett jämställt arbetsliv
Sexuella trakasserier drabbar oftast yngre kvinnor
Enligt en kunskapssammanställning som Arbetsmiljöverket låtit göra är det vanligare att kvinnor utsätts för sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med kön än män, och det är vanligare bland yngre kvinnor än bland äldre (Arbetsmiljöverket, 2013).
SCB genomför vartannat år undersökningar om arbetsmiljö på uppdrag av Arbetsmiljöverket (Arbetsmiljöverket, 2014) . Denna undersökning visar att en något högre andel kvinnor i tjänstemannayrken än kvinnor i arbetaryrken rapporterar att de har blivit sexuellt trakasserade av chefer och arbetskamrater. Att bli sexuellt trakasserad av andra än chefer och arbetskamrater, till exempel kunder eller patienter, är dock vanligare för kvinnor i arbetaryrken (Arbetsmiljöverket, 2013).
Risken att utsättas för sexuella trakasserier verkar vara större i vissa branscher, till exempel inom vård och omsorg, hotell, restaurang och handel. En undersökning bland LO:s medlemmar visade dessutom att förekomsten av sexuella trakasserier på arbetet inte är engångsföreteelser utan samma personer drabbas ofta vid upprepade tillfällen (LO, 2015).
I en forskningsöversikt från DO framgår det att flera studier har visat att personer som har blivit trakasserade på sitt arbete löper en ökad risk för psykisk ohälsa (DO, 2012).
Källor
Arbetsmiljöverket (2013). Belastning, hälsa och genus i arbetslivet
Arbetsmiljöverket (2014). Arbetsmiljön 2013
DO (2012). Forskningsöversikt om trakasserier i arbetsliv och utbildning pdf, 1.1 MB.
LO (2015). Sveriges jämställdhetsbarometer 2015
Föräldraskap och graviditet
Enligt statistik från Försäkringskassan tog tar kvinnor ut cirka 75 procent av föräldraledigheten år 2013. Kvinnor tar ut mer föräldrapenning än män oberoende av andra faktorer såsom utbildning eller inkomst. Även när det gäller tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB) är det kvinnorna som tar ut merparten (cirka 70 procent) (SOU 2015:50).
I DO:s rapport "Delar av mönster" (DO, 2014) konstateras att ett återkommande tema bland anmälningarna är upplevelser av diskriminering i samband med graviditet och föräldraskap. Anmälningarna om diskriminering i samband med föräldraledighet kommer främst från kvinnor, men även från män.
Bland dessa anmälningar finns många berättelser om hur arbetsgivare förändrar sitt agerande gentemot en person som är gravid eller ska vara föräldraledig. Det förekommer även exempel på att förmodad eller förväntad graviditet upplevs ha påverkat arbetsgivarens agerande.
Detta är i linje med forskning inom området, som menar att kvinnor i barnafödande ålder kan diskrimineras på grund av att de förväntas ha högre frånvaro från förvärvsarbetet i samband med graviditeter och efterföljande föräldraansvar.
Källa
Utbildning
Inom utbildningsområdet kan diskriminering som har samband med kön bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.
Trakasserier vanligt förekommande
Enligt en forskningssammanställning från DO framgår det att sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön förekommer på alla nivåer av utbildning i Sverige. Flera enkätstudier har visat att förekomsten av sådana trakasserier är så pass utbredd i skolan att det närmast kan sägas utgöra ett förväntat inslag i skolmiljön.
Arbetslivsinstitutet genomförde en enkätstudie om trakasserier som omfattade nästan 1000 gymnasieelever. Resultatet tydde på tydliga könsmönster. Flickor utsattes i högre utsträckning för sexuella trakasserier. Pojkarna utsattes för en högre grad av könsord med anspelning på homosexualitet och utsattes för grövre fysiskt våld än vad flickorna gjorde.
Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier. Ett genomgående mönster i studien är att pojkar/män och flickor/kvinnor blir betraktade och behandlade som olika i skolan. Skolverket menar att skillnaderna är kopplade till normer för hur en person får lov att bete sig som flicka/kvinna respektive pojke/man.
Enligt intervjupersonerna riskerar den som bryter mot dessa föreställningar att uteslutas ur gemenskapen, trakasseras av sina kamrater eller bli orättvist behandlad av skolpersonal. Det kan handla om att man bryter mot normer om hur flickor/kvinnor respektive pojkar/män förväntas vara, se ut eller göra (Skolverket, 2009).