Funktionsnedsättning - en diskrimineringsgrund
Du har rätt att inte bli diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Vad innebär diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning? Vad kan vara diskriminering som har samband med funktionsnedsättning? Och var är du skyddad? De frågorna hittar du svar på här.
Vad är funktionsnedsättning?
I Sverige räknar man med att ungefär en femtedel av befolkningen har en eller flera funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning kan göra det svårt
- att tala och minnas
- att gå eller röra sig
- att se
- att höra
- att läsa och skriva.
Man kan ha afasi, autism, adhd, nedsatt rörelseförmåga, en synnedsättning, en hörselnedsättning eller dyslexi. Det är några exempel.
En funktionsnedsättning är alltså något en person har, inte något som en person är.
Många gånger är det en otillgänglig omgivning som skapar hinder för personen med funktionsnedsättning. En trappa utan ramp, ett muntligt utrop på stationen utan textmeddelande på informationstavlan eller otillräckligt stöd i skolan. Då uppstår ett funktionshinder.
Vad betyder diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning?
Diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning
- innebär en begränsning av den fysiska, psykiska eller intellektuella funktionsförmågan hos en person
- kan vara en följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, ha uppstått därefter eller kan förväntas uppstå (det sista kan vara om man har en sjukdom som förväntas leda till en funktionsnedsättning)
- ska vara varaktig, det vill säga bestående – inte tillfällig (Ett brutet ben som kan läka räknas alltså inte som en funktionsnedsättning.)
I diskrimineringslagen finns en definition av funktionsnedsättning. Det är den som ligger till grund när DO utreder anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning.
Exempel på diskriminering som har samband med funktionsnedsättning
Vad som är diskriminering, eller inte, beror på varje händelse eller situation. Alla fall är unika och måste därför utredas och bedömas för att komma fram till om diskriminering har ägt rum.
Här nämner vi några exempel som kan vara diskriminering som har samband med funktionsnedsättning:
- En elev med NPF (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning) får inte det stöd i skolan som hen behöver.
- En student med hörselnedsättning kan inte ta del av högskoleundervisningen på grund av att föreläsningslokalerna saknar hörslinga.
- En jobbsökande med dyslexi blir inte kallad till intervju, trots att hen har samma meriter som andra sökanden som kallats till intervju.
- En person som använder rullstol nekas att åka med bussen i linjetrafik.
Var är du skyddad mot diskriminering?
Skyddet mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning gäller bland annat i skolan och i arbetslivet – både när du söker jobb och när du jobbar. Det gäller i vården, när du åker med kollektivtrafiken, när du går på restaurang och när du handlar i affär.
Diskriminering inom olika områden i samhället
Diskriminering kan ha samband med fler än en diskrimineringsgrund
Diskriminering har många gånger samband med fler än en diskrimineringsgrund. Om du har en funktionsnedsättning och är ung kan du ha andra erfarenheter av diskriminering än en person med samma funktionsnedsättning och som är äldre.
På samma sätt kan andra människors uppfattningar om funktionsnedsättning – tillsammans med deras tankar om exempelvis etnisk tillhörighet eller religion – ha betydelse för hur du blir behandlad.
Du kan anmäla diskriminering
Du kan anmäla diskriminering till DO om du upplevt diskriminering, blivit utsatt för repressalier eller om du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet. Men! Om du är medlem i ett fackförbund och det som hänt är kopplat till din arbetsplats ska du i första hand kontakta ditt fackförbund.
Film – hur kan diskriminering upplevas?
Diskriminering kan upplevas på många olika sätt. I den här filmen får vi möta en ung person som berättar om sina upplevelser av diskriminering på grund av sin funktionsnedsättning. Berättelsen bygger på flera olika verkliga händelser och framförs av en skådespelare.
Vad visar anmälningarna till DO om diskriminering?
Anmälningarna som vi tar emot på DO ger oss kunskap om diskriminering som vi kan använda för att motverka och förebygga diskriminering. På så sätt kan anmälningarna också leda till att förändra samhället. Vi vet samtidigt att många inte anmäler diskriminering. DO:s rapport ”Förekomst av diskriminering” visar att mellan 600 000 och 1 miljon människor upplever sig utsatta för diskriminering varje år.
Människor som vänder sig till DO berättar ofta om att
- de har varit med om flera händelser som sammantaget ger upplevelsen av att ha blivit diskriminerad
- de blivit utsatta för andra människors negativa uppfattningar om dem utifrån förutfattade meningar om en viss funktionsnedsättning
- liknande händelser även har drabbat andra
- de på olika sätt har försökt att anpassa sig för att undkomma diskrimineringen.
Anmälningar till DO
Funktionsnedsättning är en av de diskrimineringsgrunder som oftast förekommer i anmälningar till DO. År 2024 kom det in totalt 5 182 anmälningar till DO. Av dessa anmälningar rörde 2 117 diskriminering som har samband med funktionsnedsättning, varav 889 rörde bristande tillgänglighet.
Anmälningarna handlade oftast om upplevd diskriminering inom arbetslivet, utbildningsområdet, socialtjänsten samt handel med varor och tjänster.
Inom utbildningsområdet handlar många anmälningar om att skolan inte ger elever det stöd och den anpassning som eleverna har rätt till enligt skollagen. Det kan utgöra diskriminering i form av bristande tillgänglighet. När det gäller handel med varor och tjänster rör många anmälningar tillträde till lokaler eller tjänster som till exempel kommunikationsmedel.
Exempel på diskriminering i samband med funktionsnedsättning
Här ger vi några exempel på vad vi vet utifrån olika kunskapskällor såsom forskning, anmälningar och erfarenheter från andra myndigheter:
Arbetsliv och diskriminering
Inom arbetslivet kan diskriminering av personer med funktionsnedsättning vara att individer går miste om jobb eller befordran för att arbetsgivaren inte lever upp till sina skyldigheter att anpassa arbetsmiljön eller arbetsvillkoren. Det kan också handla om att bli trakasserad på sin arbetsplats.
Upplevelser av diskriminering i arbetslivet
Statistiska centralbyrån (SCB) undersöker årligen situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Andelen arbetslösa bland personer med funktionsnedsättning är högre än hos befolkningen i stort. En majoritet av de personer med nedsatt arbetsförmåga som inte är sysselsatta uppger att de skulle kunna utföra ett arbete om de fick anpassning eller stöd.
I SCB:s undersökning angav mer än var fjärde person med att de upplevt diskriminering eller kränkande särbehandling i arbetslivet just på grund av sin funktionsnedsättning. Det vanligaste var att personer i undersökningen hade mött negativa attityder hos arbetsgivare. Drygt 20 procent angav att de någon gång de senaste fem åren upplevt negativa attityder hos en arbetsgivare.
Källa
SCB (2020). Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2019
Jämställdhetsanalys visar på sämre levnadsvillkor
Myndigheten för delaktighet (MFD) har gjort en jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning (MFD, 2016) , Analysen visar att personer med funktionsnedsättning som grupp generellt sett har sämre levnadsvillkor och sämre möjligheter att delta i samhällslivet än övriga befolkningen.
Oavsett funktionsförmåga är flickor och kvinnor som grupp i en sämre position än pojkar och män inom de allra flesta undersökta områdena. Inom arbetslivet befinner sig till exempel kvinnor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga i högre grad utanför arbetskraften än motsvarande grupp män.
Källa
Utbildning och diskriminering
Inom utbildningsområdet kan diskrimineringen som har samband med funktionsnedsättning bestå av att bli missgynnad av skolan eller universitetet, till exempel genom att bli nekad studieplats. Det kan också handla om att bli trakasserad av andra elever och att skolan inte gör tillräckligt för att få stopp på kränkningarna.
Trakasserier och utanförskap i skolan
Skolverket har genom en kvalitativ intervjustudie undersökt barns, elevers och studerandes uppfattning om diskriminering och trakasserier. I intervjuerna framkommer att elever med funktionsnedsättningar riskerar att hamna utanför skolgemenskapen och utsättas för trakasserier av andra elever.
Enligt studien förefaller eleverna som går i anpassade grund- och gymnasieskolan vara särskilt utsatta för trakasserier och kränkningar. I många av de undersökta skolorna beskriver dessa elever att verbala trakasserier, ryktesspridning och menande blickar är en del av deras vardag. Eleverna beskriver också att de ibland blir diskriminerade genom att skolpersonalen begränsar deras rörelsefrihet och aktiviteter.
Källa
Brister i anpassning till elevers behov
Skolinspektionen har granskat hur skolsituationen ser ut för elever med funktionsnedsättning. Granskningarna visade att skolorna har uppenbara svårigheter att anpassa lärandemiljön utifrån varje elevs behov. Det handlar om bristande anpassning av såväl undervisningens utformning och genomförande som lokalerna och de läromedel som används.
Skolinspektionen menar att problem som uppstår ofta läggs på individen snarare än på skolmiljön, trots att detta strider mot skolans lagstadgade skyldighet. Detta bekräftas också av anmälningar till DO (se mer under Anmälningar om diskriminering).
Källor
I Barnombudsmannens rapport Respekt konstaterar myndigheten bland annat att många elever med funktionsnedsättning upplever återkommande kränkningar, vidare att skolans insatser för att stävja detta är svaga och med stora brister, i synnerhet just för dessa elever.
Ett exempel är Selma, en elev med adhd som resonerar kring diagnostisering och könsnormer:
Som tjej och ha adhd, alltså det är ju, ingen tror ju på en. [...] Alla var så här 'oj, hade du det' efteråt, för att man skriker inte och man slåss inte och man, alltså det är många killar som är utagerande och väldigt impulsiva medan man som tjej [...] Alltså tjejer har ändå ofta att dom presterar bättre i skolan och att dom är inte lika [...]
Källa
Barnombudsmannen (2016). Respekt - Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd
Hälso- och sjukvården
Socialstyrelsen konstaterar i sin årliga analys att sjukvården för personer med funktionsnedsättning inte är jämlik (Socialstyrelsen, 2013). De beskriver till exempel att kvinnor som får insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, löper en nästan fördubblad risk att dö i bröstcancer jämfört med andra bröstcancerpatienter.
En anledning kan vara att de får sin diagnos i ett senare skede. Ett annat exempel är att personer med psykisk funktionsnedsättning inte får tillgång till vård efter behov. Personer med psykisk sjukdom dör oftare än andra i somatiska (kroppsliga) sjukdomar som går att förebygga och behandla
Källor
Öppna jämförelser 2015. Hälsa och sjukdom vid kroniska sjukdomar (Socialstyrelsen, 2015)
I DO:s rapport "Rätten till sjukvård på lika villkor" beskrivs hur tillgången till vård och bemötandet inom sjukvården kan påverkas av för sammanhanget ovidkommande faktorer som till exempel patientens funktionsnedsättning, kön eller etniska tillhörighet.