Diskriminering mot romer tar sig tydliga uttryck

Lyssna
Fotografi på tre romska kvinnor som ser bestämda och målmedvetna ut.

Anmälningar till DO visar att det är vanligt att romer nekas tillträde till och servering på exempelvis restauranger, kaféer och butiker.  Romska kvinnor är särskilt utsatta för den här typen av diskriminering på offentliga platser.

Att röra sig fritt i offentliga miljöer är för många en självklarhet. Det kan röra sig om att gå och handla, gå på kafé eller att åka kommunalt. Det som för majoritetssamhället är helt oproblematiska handlingar kan för romer, särskilt romska kvinnor innebära en oerhörd påfrestning och en situation där de utsätts för extra kontroller, trakasserier och i vissa fall helt utestängs. Dessa kränkningar sker ofta med hänvisning till negativa föreställningar om romer.

Nyligen tog Diskrimineringsombudsmannen, DO, ställning i två ärenden som rör fem romska kvinnor som inte fått komma in på ett kafé respektive en restaurang med hänvisning till deras etniska tillhörighet. I ett av fallen har DO träffade en förlikning med kaféägaren som nekat två kvinnor tillträde till sitt kafé. Ägaren medger att kvinnorna har nekats tillträde, men uppger att det inte berodde på deras etniska tillhörighet utan att de hade misskött sig vid tidigare besök.

Det andra ärendet handlar om tre kvinnor som ville besöka en restaurang. Vid entrén blev de stoppade med hänvisning till att alkoholdryck kunde smugglas in i kläderna.

Kvinnorna har anmält händelserna till DO som efter utredning har bedömt att det finns stöd för att kvinnorna har utsatts för etnisk diskriminering.

Generella förbud mot till exempel stora kläder eller kjolar drabbar typiskt sett romska kvinnor och är ett exempel där diskrimineringen har samband med både kön och etnisk tillhörighet.

Under 2011 fick DO in 694 anmälningar om etnisk diskriminering och en majoritet av dem handlar om diskriminering vid tillhandahållande av varor och tjänster. Många fall rör personer, främst kvinnor, som nekats tillträde till restauranger eller butiker med hänvisning till deras romska tillhörighet.

Fördomarna mot och diskriminering mot romer tar sig ofta tydliga uttryck – på offentliga platser. Romer får höra gliringar, nedsättande tillmälen och blir kränkta inför andra kunder. Detta påverkar och begränsar romers tillgång till lika rättigheter och möjligheter.

Anmälningar till DO visar att det inte är ovanligt att romska barn är med och ser när deras föräldrar blir utsatta för den här typen av kränkningar. Det är mycket troligt att Kränkningarna påverkar barnens tillit till det samhälle de lever i och deras inställning till och vilja att hävda sin romska identitet.

Diskrimineringen av romer på offentliga platser i samband med tillhandahållande av varor och tjänster är uttryck för en utbredd antiziganism i det svenska samhället. Antiziganism är negativa föreställningar, förhållningssätt och kränkande beteenden gentemot romer.

Kränkningar av romer på offentliga platser synliggör en historisk kontinuitet vad gäller omgivningens förhållningssätt till romer. Staten och majoritetssamhället har genom historien präglats av negativa föreställningar och förhållningssätt till romer vilket gett upphov till seglivade stereotyper om romer som grupp. Även om den direkt diskriminerande lagstiftningen mot romer som tidigare fanns i Sverige är borttagen så finns fortfarande anitziganismen, som alltjämt påverkar romers livsvillkor.

Publiceringsdatum: 2012-05-04