Debatt: Skapa möjlighet för fler att driva diskrimineringsmål

Lyssna
Bild på Agneta Broberg (DO)

Fler aktörer i samhället behövs för att de som utsatts för diskriminering ska få hjälp att hävda sina rättigheter i domstol. Det är slutsatsen i skrivelsen ”Bättre möjligheter att driva diskrimineringsärenden” som Diskrimineringsombudsmannen, DO, överlämnar till regeringen idag.

Sedan första januari 2009 har DO fått in drygt 7900 anmälningar om diskriminering. Det kan till exempel handla om en hyresvärd som nekar en romsk kvinna en bostad med hänvisning till hennes etniska tillhörighet, en chef som vid en rekrytering sorterar bort en sökande på grund av hans namn eller en busschaufför som hindrar en kvinna från att åka buss för att hon använder rullstol.

Grundläggande är att lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och andra delar av samhällslivet ska respekteras. Missgynnande som har samband med ovidkommande faktorer såsom exempelvis kön och etnisk tillhörighet ska inte accepteras. Samtidigt vet vi att diskriminering är ett stort problem i det svenska samhället. Utvecklingen går fortfarande för långsamt när det gäller rätten att inte bli särbehandlad på ett negativt sätt.

DO ska, enligt diskrimineringslagen, verka för lika rättigheter och möjligheter inom en rad olika områden.

Uppdraget är brett, sett till myndighetens storlek. För att vara effektiv måste DO i första hand driva anmälningar som kan påverka rättspraxis och normer, bidra till att belysa diskriminerande strukturer och peka på allvarliga missförhållanden. Det är viktigt att en praxis skapas som banar väg för att fler får sina rättigheter tillgodosedda.

DO ska driva de ärenden som kan få störst effekt på lång sikt. Resurserna ska koncentreras på ärenden som kan ge genomslag som är viktiga för både individen och samhället. Principen om att inte diskrimineras konkretiseras i Sverige huvudsakligen genom den civilrättsliga diskrimineringslagen. En civilrättslig lagstiftning förutsätter till skillnad från en straffrättslig att det är individen själv som ska agera. DO har bland annat att möjlighet att föra enskilda fall till domstol. Men det innebär inte att myndigheten DO fungerar som en allmän advokatbyrå för alla individer som anser sig drabbade av diskriminering.

Bland annat därför infördes 2009 en möjlighet även för ideella föreningar att som part föra talan för en enskild som medger det – den s.k. talerätten. Men idag är det få aktörer som driver diskrimineringsärenden till domstol förutom DO, trots den utvidgade talerätten. Ekonomiskt sett är det en stor risk att påbörja ett mål i domstol. Rättshjälpssystemet och rättsskyddsförsäkringarna räcker inte till för att göra det möjligt för många att processa.. Det finns idag till exempel 16 antidiskrimineringsbyråer som arbetar, på lokal och regional nivå, för allas lika rättigheter och möjligheter. Dessa ideella och fristående föreningar skulle kunna driva processer om de hade ekonomiska förutsättningar.

Internationella erfarenheter från länder som Kanada, Storbritannien, USA och Nederländerna visar att kombinationer av starka likarättsmyndigheter och starka aktörer i det civila samhället, som även kan ge juridiskt stöd när någon drabbas av diskriminering, driver på rättsutvecklingen i landet på ett positivt sätt, samtidigt som fler individer får upprättelse.

I en skrivelse till regeringen föreslår nu DO att möjligheterna att driva diskrimineringsmål utreds. Bland de förslag och idéer som DO för fram finns följande: 

  • Skapa en processfond från vilken enskilda eller föreningar kan söka pengar för att bekosta drivandet av viktigare diskrimineringstvister i domstol.
  • Förbättra villkoren för antidiskrimineringsbyråer
  • Stärk rättshjälpssystemet. 
  •  Skapa förutsättningar för att förbättra försäkringsskyddet – rättsskyddet – vid domstolsprocesser. 
  • Se över reglerna vid rättegångskostnader.

 

DO ser behov av en utredning för att flera aktörer ske ges möjlighet att vara med och se till att fler individer får sina rättigheter tillgodosedda.

DO arbetar på många olika sätt för att minska diskrimineringen i det svenska samhället. Rapporter, utbildningar, granskningar, överläggningar och samverkan med olika aktörer är verktyg vi använder. Juridiken är en viktig väg att minska diskriminering och ett område där både DO och andra kan utveckla sin verksamhet.

Vi hoppas att vi genom vårt förslag på utredning kan bidra till en sådan utveckling.

Agneta Broberg
Diskrimineringsombudsman

Publiceringsdatum: 2012-06-26